Årsta holmar

Årstabroarna är två parallella järnvägsbroar över Årstaviken i Stockholm, som förbinder Årsta och Stockholms innerstad. De två broarna har tillsammans fyra järnvägsspår. På den västra bron finns även en gång- och cykelbana. Broarna passerar över ögruppen Årsta holmar. När den nyare västra bron invigdes 2005 användes den initialt främst för norrgående trafik, medan södergående trafik gick på den äldre östra bron. Spåren närmast mitten var då främst avsedda för Stockholms pendeltåg, medan de yttre spåren nyttjades för övrig trafik. Från och med Citybanans driftsättning juli 2017 används den västra bron av tåg som trafikerar Citybanan (pendeltågen, samt ibland även andra tåg t.ex. när getingmidjan är avstängd och något tåg behöver transporteras mellan norra och södra Stockholm) och den östra bron av tåg som passerar Stockholms centralstation (fjärr-, regional- och godståg samt, då Citybanan inte fungerar, tillfälligt även pendeltåg). Under 1920-talet fanns även långtgående planer på en gatubro ovanpå den dåvarande (östra) Årstabron. Projektet kom dock inte att genomföras, och först 20 år senare uppfördes istället Skanstullsbron som den första gatubron på segelfri höjd över Hammarbyleden. Östra Årstabron är sedan 1986 ett statligt byggnadsminne.

Molitors malmgård är en av Stockholms kvarvarande malmgårdar som ligger på Södermalm, nedanför Årstabroarna.

Årstaviken är en vik i den östligaste delen av Mälaren i Stockholm, inom stadsdelarna Södermalm, Liljeholmen och Årsta.

Tanto sockerbruk var ett stort sockerraffinaderi som drevs i Tantoområdet invid Årstaviken strax öster om Årstabrons norra fäste på Södermalm i Stockholm år 1857 till 1956. Innan dess, åren 1758–1769 samt åren 1833–1850, hade dock sockerbruk bedrivits i mindre skala på denna tomt.

Stockholm är en kommungränsöverskridande tätort, huvudsakligen belägen i Stockholms kommun i Stockholms län men även innefattande delar av 11 angränsande kommuner på gränsen mellan Uppland och Södermanland. Inom tätorten finns centralortsfunktionen för tio kommuner och ytterligare en kommun, Botkyrka kommun, har bebyggelse som ingår i tätorten. Stockholm är både Sveriges och Nordens största tätort med 1 652 895 invånare (2023).

Tanto är ett informellt område inom stadsdelen Södermalm i Stockholms innerstad. Det saknar fastställda gränser, men brukar anses omfatta parken Tantolunden och området vid Årstabroarnas norra landfäste fram till Södersjukhuset. Här uppfördes i början av 1960-talet ett bostadsområde bestående av fem böjda skivhus som syns långt över Årstaviken och som enligt Stockholms stadsmuseum utgör ett stort arkitektoniskt och kulturhistoriskt värde.

Tantolundens luftvärnsställning i Stockholm var belägen på höjden cirka 300 meter väster om parken Tantolunden och ovanför Tantolundens koloniträdgårdsområde. Anläggningen bestod av skyttevärn och pjäsvärn och kunde bemannas med 47 man under beredskapsåren 1939 till 1945. Huvuduppgiften för Tantolundens luftvärnsställning var att försvara Årstabron och Liljeholmsbron. Om försvaret hade brutit samman var tanken att spränga Årstabron innan fienden kunde nyttja den. Idag (2011) finns fyra tydliga pjäsplatser kvar medan resten har rivits eller plomberats (förseglats permanent).

Brohuset är ett bostadshus i kvarteret Vinpressen vid Årstadalshamnen i stadsdelen Liljeholmen, södra Stockholm. Här uppförs sedan år 2016 ett höghus med 16 våningar som skall stå inflyttningsklart under år 2018. Byggnaden ritades av arkitekt Gert Wingårdh på uppdrag av fastighetsägaren och totalentreprenören JM.

K7 (Kajen 7) är ett bostadshus i kvarteret Lagringen på Sjöviksvägen 87 vid Årstadalshamnen i stadsdelen Liljeholmen, södra Stockholm. Här uppförs sedan år 2019 ett hög- och låghus som skall stå inflyttningsklart underslutet av år 2022. Byggnaden ritades av Erséus Arkitekter på uppdrag av fastighetsägaren och totalentreprenören JM.

Stadsarkivet Liljeholmskajen är en av två platser där Stockholms stadsarkivet finns, vid Sjöviksvägen 126 på Liljeholmskajen i stadsdelen Årstadal i södra Stockholm. Arkivet ligger i två av Vin & Sprits gamla bergrum och är stadens bebyggelsehistoriska centrum som invigdes den 10 juni 2019.

Kajplats 6 (äldre beteckning Kajen 6) kallas ett bostadshus i kvarteret Lagringen på Sjöviksvägen 79–81 vid Årstadalshamnen i stadsdelen Liljeholmen, södra Stockholm. Här uppfördes mellan 2017 och 2020 ett höghus med tillhörande låghus. Byggnaden ritades av Alessandro Ripellino Arkitekter på uppdrag av totalentreprenören JM. Kajplats 6 är ett av fyra bostadshöghus och en del av projektet Liljeholmskajen.

Drakenbergsområdet och Drakenbergsparken är ett bostadsområde respektive en park nära Hornstull på Södermalm i Stockholm, strax söder om Hornsgatan i höjd med nummer 107-123. De nio huskropparna i kvarteret Drakenberg byggdes i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet efter arkitekt Lars Brydes ritningar och utgör, tillsammans med kvarteret Plankan mittemot, på Hornsgatans norra sida, exempel på att miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen inte bara omfattade Stockholms förorter. 1971 revs Vårdhemmet Högalid för att bereda plats åt de södra huskropparna. Ungefär samtidigt försvann även Ligna industriområde, som legat här sedan slutet av 1800-talet. Drakenberg var ett gammalt kvartersnamn (belagt i Holms tomtbok 1679 som ”Draaken Bergh”) och ursprunget var ett värdshus, Draken, som inrättades här av värdshusvärden Melchior Schipman 1669 i samband med att den första Liljeholmsbron byggdes, då som flottbro. Krogen fick namnet Draken eftersom Schipman tidigare drevt Källaren Draken i Gamla stan, beläget i hörnet av Österlånggatan och Drakens gränd, därav namnet. Värdshuset övertogs efter Schipmans död 1671 av Michael König och därefter 1674 av sockerbagaren Niclas Voigtländer, som gift sig med Schipmans änka. Värdshuset Draken stängde redan 1681, efter en förbittrad fejd mellan Voigtländer och König (som menade att han blivit utmanövrerad och ansåg sig ha privilegium att driva krog vid Hornstull). Genom området för dagens Drakenbergsparken gick Västra stambanans sträckning till Södra station. År 1929 avvecklades denna sträckning när Årstabron tog över trafiken. Fram till slutet av 1960-talet fanns här ett brokigt industriområde med namn Ligna.