Tyska kyrkans brand 1878

Det finns även andra tyska kyrkor i Sverige. Se Tyska kyrkan. Tyska kyrkan, eller Sankta Gertruds kyrka som den också kallas, är en kyrka i Gamla stan i Stockholm, som ligger på Svartmangatan 16A i kvarteret Juno. Kvarteret omges av Prästgatan, Svartmangatan, Tyska stallplan och Tyska brinken. Kyrkan hör till Tyska S:ta Gertruds församling, grundad 1571 och en av fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. Gamla stans högsta punkt är tuppen på Tyska kyrkans torn 96 meter över vattnet. Församlingen följer Svenska kyrkans vanliga gudstjänstordning, men de flesta gudstjänster hålls på tyska. Tyska kyrkan är helgad åt Gertrud av Nivelles, de resandes och sjöfarandes skyddshelgon. Helgonets kult spreds vid 1300-talets mitt till Norden, bland annat i form av Gertrud-gillen i städer med tyskt befolkningsinslag. Sankta Gertrud ska ha räddat några sjöfarande som ropat till henne när de befann sig i sjönöd, enligt Sankta Gertruds helgonlegend. Under medeltiden blev hon därför de resandes skyddshelgon. Före en resa drack man till exempel till Sankta Gertruds minne. Redan under medeltiden hade Sankta Gertrud ett hus här. Från det huset finns källaren och en bit av muren kvar. Efter reformationen upplöstes alla katolska gillen. På 1570-talet ersatte Tyska kyrkan S:ta Gertruds gillestuga, där den medeltida stadens tyska borgare hade träffats. Därför bär Tyska kyrkan alltjämt helgonets namn och den står också på den ursprungliga platsen för Sankta Gertruds gillestuga. Gillet bildades på 1300-talet av tyska köpmän. Av Johan III fick Stockholms tyska församling år 1571 en rad nya privilegier. På så sätt fick man år 1607 tillbaka sin gillestuga. I slutet av 1500-talet byggdes den om till ett enskeppigt välvt kapell. Senare utvidgades den till en församlingskyrka efter ritningar av holländaren Willem Boy, Johan III:s hovarkitekt. På norrväggen är de rundbågade fönstren fortfarande kvar sedan dess. Man byggde också ett torn 1613-1618. Omkring 30 år senare fick byggmästaren Hans Jacob Kristler från Strasbourg i uppdrag att bygga om kapellet till en hallkyrka i perpendikulärstil, en sengotisk arkitekturstil. Detta byggnadsskede avslutades med att sydportalen färdigställdes med skulpturer formade på 1640-talet av stenhuggaren Joest Henne från Westfalen. Denna portal påminner snarast om Gamla stans borgararkitektur. Vid en våldsam eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned och en restaurering av taket och exteriören blev nödvändig och då byggdes också det nya tornet. Kyrkans nya kyrktorn ritades av en arkitekt från Berlin, Julius Raschdorff. Han ritade även den övriga restaureringen av kyrkorummets inre. Även om många av detaljerna i kyrkoinredningen är från 1600-talet bär rummet en tydlig prägel av 1800-talets historicism. År 1886 fick kyrkan sitt nuvarande torn, som är 96 meter högt och idag högsta punkten i Gamla stan. Tyska S:ta Gertruds kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturmiljölagen.

Tyska kyrkans tornur finns i S:ta Gertruds kyrka (allmänt kallad Tyska kyrkan) i Gamla stan i Stockholm. Med kyrkans centrala läge och tornets höga höjd, 96 meter över marken, syns uret över stora delar av Stockholms innerstad. Nuvarande urverk drivs elektriskt och installerades av törebodaföretaget Westerstrand & Söner. Det gamla verket drevs av ett tungt lod som måste dras upp med jämna mellanrum. Kyrkans äldre urverk är bortkopplat men står kvar. Det levererades på 1880-talet av den tyska firman C.F. Rochlitz Gross-Uhren-Fabrik Berlin S. efter att tornet hade drabbats av en eldsvåda 1878 och nyuppfördes därefter. C.F. Rochlitz grundades redan 1824 i Berlin och finns fortfarande kvar som en av Tysklands restauratörer av tornur och stora urtavlor.Uret styr kvarts- och timslag och varje dag även ett automatiskt klockspel som består av 24 slagklockor, donerad 1878 av riksgrevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Klockspelet spelar olika melodier fyra gånger varje dag, bland dem "Nun danket alle Gott" och "Lobe den Herren". För att alla fyra ur (ett i varje väderstreck) skall gå synkront drivs samtliga genom drivaxlar och en visarväxel av ett och samma urverk. Det innebär även att samtliga fyra ur visar fel eller stannar om verket skulle krångla. Urtavlorna och urverket är placerade i den kopparklädda tornhuven, strax ovanför kyrkans fyra huvudklockor. Varje urtavla består av svartmålad kopparplåt med förgyllda visare och siffror. Urtavlans olika tal från 1 till 12 anges med romerska siffror, där "IV" återges korrekt samt att siffrorna "IV" till "VIII" är rättvända. På de flesta andra urtavlor med romerska siffror visas "4" med fyra streck, alltså "IIII" samt att siffrorna "V" till "VIII" står upp-och-ner.

Tyska S:ta Gertruds församling är en icke-territoriell församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen utgör ett eget pastorat.

Mäster Olofsgården är en byggnad och hemgård på Svartmangatan 6 i kvarteret Ceres i Gamla stan, Stockholm.

Källaren Fimmelstång var en krog som på 1600-talet låg i kvarteret Cepheus på nuvarande Kindstugatan 14, Gamla stan i Stockholm. "Fimmelstång" är ett äldre ord för vagnskakel. Huset uppfördes 1673 av rådmannen Joel Hörner. Det var här som Lasse Lucidor dödades den 12 augusti 1674. Lucidor blev osams först med häradshövding Samuel Furubom och sedan löjtnant Arvid Storm. Orsaken till bråket, som framgår av rättegångsprotokollen från Stockholms kämnärsrätt, var att båda försökte skåla med Lucidor, som dock inte besvarade skålen. Snart hade Lucidor och Storm dragit sina värjor; Lucidor stacks ner och avled. Namnet "Fimmelstången" levde kvar på skylten som hängde utanför en keramikbutik. På källaren Fimmelstången heter också en dikt av Nils Ferlin ur diktsamlingen Från mitt ekorrhjul från år 1957, där Ferlin dramatiserar en tänkt scen från Lucidors sista natt på krogen i fråga.

Kvarteret Cepheus är ett triangelformat kvarter i stadsdelen Gamla stan i Stockholm med läge sydost om Stortorget. Kvarteret sanerades genom Samfundet Sankt Erik åren 1934–1970, då gårdshusen revs och man anlade Gamla stans enda större park.

Kvarteret Ceres är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Stortorget i norr, Skomakargatan i väster, Svartmangatan i öster och Tyska brinken i söder. Kvarteret består av tolv fastigheter: Ceres 2, Ceres 4–9 och 11–14 samt Ceres 16.

Kvarteret Juno är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Tyska brinken i norr, Svartmangatan och Tyska brunnsplan i öster, Prästgatan i väster och Tyska stallplan i söder. Kvarteret består av fem fastigheter: Juno 2, 9, 16, 17 och 18. I Juno 18 ligger Tyska kyrkan.

Denna artikel handlar om Svartmangatan i Stockholm. Svartmangatan är även en gata i stadsdelen Fjärdingen i Uppsala.Svartmangatan i Gamla stan i Stockholm är en av stadens äldsta gator. Den var från början en av de huvudgator som utgick från Stortorget; de andra var Köpmangatan och Skomakargatan.

Kvarteret Cassiopea är ett stort triangelformat kvarter mitt i Gamla stan, Stockholm. Kvarteret omges av Svartmangatan i väst, Kindstugatan i norr, Själagårdsgatan i öst och Tyska skolgränd i syd. Vid norrsidan av kvarteret finns platsen Brända tomten och mittemot kvarterets östra sida ligger Tyska kyrkan.

Knappmakarens hus på Köpmangatan 13 i Gamla stan, Stockholm, ligger på en tomt som på 1700-talet ägdes av knappmakare Moses Hotdtz och varit oförändrad sedan 1724. Det fick beteckningen Cepheus 19 vid 1810 års numrering. Ägarlängden sträcker sig till 1422 då Jacob remslagare sålde fastigheten som hans hustru ärvt. Den köptes då av Claus Wittae och Hans Angerman svärdslipare. Övriga ägare från 1400-talet är osäkra, men mot 1500-talets mitt tillhörde egendomen rådmannen Filippus Persson. Hans änka behöll fastigheten efter hans död fram till 1592 då hon sålde till borgmästare Nils Eriksson. Under 1600- och 1700-talen har olika hantverkare och andra yrkesmän ägt fastigheten. De har oftast använt den som bostad, verkstad och butik, men man har även hyrt ut delar av byggnaden till andra boende. I bottenvåningen finns en bagarstuga med medeltida kryssvalv bevarad. Huset är idag ovanligt bra bibehållet, med bevarade munblåsta fönsterglas, trapphus med kalkstensplattor och handsmidda räcken.

Typhon (efter den mytologiska varelsen Tyfon) är ett kvarter i Gamla stan, Stockholm, som avgränsas av Västerlånggatan, Tyska brinken, Stora Nygatan, Kornhamnstorg och Funkens gränd. Kvarteret genomkorsas av Torgdragargränd. Här återfinns bland annat Von der Lindeska huset, Funckska huset och byggnaden Typhon 16. Vid en arkeologisk undersökning år 1998 i fastigheten Typhon 9 (mot Västerlånggatan och Tyska brinken) hittades en mur som troligen tillhört en byggnad i sydvästra delen av nuvarande fastighet. Ett kulturlager med trärester påträffades och kol 14-daterades till 980-1160 e.Kr.