Kvarteret Typhon

Typhon 16 är en fastighet i kvarteret Typhon i Gamla stan i centrala Stockholm. Fastigheten sträcker sig genom kvarteret från Kornhamnstorg till Västerlånggatan. Byggnaden kallades även Modehuset 66an efter adressen Västerlånggatan 66. Under många år fanns en stor skylt med denna text på fasaden mot Kornhamnstorg.

Torgdragargränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm, den sträcker sig genom kvarteret Typhon från Västerlånggatan i norr mot Kornhamnstorg i syd och är cirka 50 meter lång. Denna smala gränd, som inte kan trafikeras med fordon eftersom det finns trappor närmast Västerlånggatan, var stängd fram till 1981. Mot Kornhamnstorg med portar och vid Västerlånggatan var öppningen förbyggd med en lägre butiksbyggnad. Då arrangerade Dagens Nyheter en pristävling i vilken det föreslogs att gränden skulle öppnas för allmänheten. Namnet härrör från torgdragarna som hållit till med sina dragkärror i gränden. Gränden fick sitt namn 1981.

Bågspännaren är en skulptur av Christian Eriksson, som visar en man som spänner ett armborst.

Kornhamnstorg är ett triangulärt torg i Gamla stan, Stockholms innerstad. Torget begränsas i söder av Munkbroleden i nordväst av kvarteren Cerberus och Charon samt i nordost av kvarteren Typhon och Deucalion. Torget mäter cirka 140 x 90 x 90 meter.

Frövi Skor-skylten är en klassisk neonreklam för skoaffären Frövi Skor på Stora Nygatan 41 i Gamla stan, Stockholm. Skylten härrör från 1930-talet och tillverkades av Grahams Neon. Skylten ingick i Stadsmuseets neonskyltsinventering som genomfördes 1998.

Funckska huset är en byggnad i kvarteret Typhon vid Kornhamnstorg 53 i Gamla stan i centrala Stockholm.

von der Lindeska huset (även von der Lindes palats) är en byggnad i kvarteret Typhon vid Västerlånggatan 68 samt Kornhamnstorg 51 i Stockholm. Byggnaden kallas även Scharenbergska huset, ej att förväxla med Scharenbergska stortorgshuset som ligger i kvarteret Aesculapius. På fasaden mot Kornhamnstorg återfinns Stockholms äldsta, bevarade burspråk. Husets nuvarande ägare är Murmästareämbetet.

Tyska brinken är en gata i Gamla stan i Stockholm. Tidigare namn var Vattubrinken (1454) och Skomakarbrinken.

Tyska S:ta Gertruds församling är en icke-territoriell församling i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift. Församlingen ligger i Stockholms kommun i Stockholms län. Församlingen utgör ett eget pastorat.

Funckens gränd (även Funkens gränd) är en gränd i Gamla Stan, Stockholm som går mellan Västerlånggatan och Kornhamnstorg.

Kvarteret Juno är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Tyska brinken i norr, Svartmangatan och Tyska brunnsplan i öster, Prästgatan i väster och Tyska stallplan i söder. Kvarteret består av fem fastigheter: Juno 2, 9, 16, 17 och 18. I Juno 18 ligger Tyska kyrkan.

Det finns även andra tyska kyrkor i Sverige. Se Tyska kyrkan. Tyska kyrkan, eller Sankta Gertruds kyrka som den också kallas, är en kyrka i Gamla stan i Stockholm, som ligger på Svartmangatan 16A i kvarteret Juno. Kvarteret omges av Prästgatan, Svartmangatan, Tyska stallplan och Tyska brinken. Kyrkan hör till Tyska S:ta Gertruds församling, grundad 1571 och en av fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. Gamla stans högsta punkt är tuppen på Tyska kyrkans torn 96 meter över vattnet. Församlingen följer Svenska kyrkans vanliga gudstjänstordning, men de flesta gudstjänster hålls på tyska. Tyska kyrkan är helgad åt Gertrud av Nivelles, de resandes och sjöfarandes skyddshelgon. Helgonets kult spreds vid 1300-talets mitt till Norden, bland annat i form av Gertrud-gillen i städer med tyskt befolkningsinslag. Sankta Gertrud ska ha räddat några sjöfarande som ropat till henne när de befann sig i sjönöd, enligt Sankta Gertruds helgonlegend. Under medeltiden blev hon därför de resandes skyddshelgon. Före en resa drack man till exempel till Sankta Gertruds minne. Redan under medeltiden hade Sankta Gertrud ett hus här. Från det huset finns källaren och en bit av muren kvar. Efter reformationen upplöstes alla katolska gillen. På 1570-talet ersatte Tyska kyrkan S:ta Gertruds gillestuga, där den medeltida stadens tyska borgare hade träffats. Därför bär Tyska kyrkan alltjämt helgonets namn och den står också på den ursprungliga platsen för Sankta Gertruds gillestuga. Gillet bildades på 1300-talet av tyska köpmän. Av Johan III fick Stockholms tyska församling år 1571 en rad nya privilegier. På så sätt fick man år 1607 tillbaka sin gillestuga. I slutet av 1500-talet byggdes den om till ett enskeppigt välvt kapell. Senare utvidgades den till en församlingskyrka efter ritningar av holländaren Willem Boy, Johan III:s hovarkitekt. På norrväggen är de rundbågade fönstren fortfarande kvar sedan dess. Man byggde också ett torn 1613-1618. Omkring 30 år senare fick byggmästaren Hans Jacob Kristler från Strasbourg i uppdrag att bygga om kapellet till en hallkyrka i perpendikulärstil, en sengotisk arkitekturstil. Detta byggnadsskede avslutades med att sydportalen färdigställdes med skulpturer formade på 1640-talet av stenhuggaren Joest Henne från Westfalen. Denna portal påminner snarast om Gamla stans borgararkitektur. Vid en våldsam eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned och en restaurering av taket och exteriören blev nödvändig och då byggdes också det nya tornet. Kyrkans nya kyrktorn ritades av en arkitekt från Berlin, Julius Raschdorff. Han ritade även den övriga restaureringen av kyrkorummets inre. Även om många av detaljerna i kyrkoinredningen är från 1600-talet bär rummet en tydlig prägel av 1800-talets historicism. År 1886 fick kyrkan sitt nuvarande torn, som är 96 meter högt och idag högsta punkten i Gamla stan. Tyska S:ta Gertruds kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturmiljölagen.