Tyska S:ta Gertruds församling

Kvarteret Juno är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Tyska brinken i norr, Svartmangatan och Tyska brunnsplan i öster, Prästgatan i väster och Tyska stallplan i söder. Kvarteret består av fem fastigheter: Juno 2, 9, 16, 17 och 18. I Juno 18 ligger Tyska kyrkan.

Estniska Skolan i Stockholm (estniska: Stockholmi Eesti Kool) är en friskola i Stockholms kommun, grundad 1945 av ester som flytt från Estland under andra världskriget. I dag studerar drygt 200 elever på skolan från årskurs F-9.

Det finns även andra tyska kyrkor i Sverige. Se Tyska kyrkan. Tyska kyrkan, eller Sankta Gertruds kyrka som den också kallas, är en kyrka i Gamla stan i Stockholm, som ligger på Svartmangatan 16A i kvarteret Juno. Kvarteret omges av Prästgatan, Svartmangatan, Tyska stallplan och Tyska brinken. Kyrkan hör till Tyska S:ta Gertruds församling, grundad 1571 och en av fem icke-territoriella församlingar inom Svenska kyrkan. Gamla stans högsta punkt är tuppen på Tyska kyrkans torn 96 meter över vattnet. Församlingen följer Svenska kyrkans vanliga gudstjänstordning, men de flesta gudstjänster hålls på tyska. Tyska kyrkan är helgad åt Gertrud av Nivelles, de resandes och sjöfarandes skyddshelgon. Helgonets kult spreds vid 1300-talets mitt till Norden, bland annat i form av Gertrud-gillen i städer med tyskt befolkningsinslag. Sankta Gertrud ska ha räddat några sjöfarande som ropat till henne när de befann sig i sjönöd, enligt Sankta Gertruds helgonlegend. Under medeltiden blev hon därför de resandes skyddshelgon. Före en resa drack man till exempel till Sankta Gertruds minne. Redan under medeltiden hade Sankta Gertrud ett hus här. Från det huset finns källaren och en bit av muren kvar. Efter reformationen upplöstes alla katolska gillen. På 1570-talet ersatte Tyska kyrkan S:ta Gertruds gillestuga, där den medeltida stadens tyska borgare hade träffats. Därför bär Tyska kyrkan alltjämt helgonets namn och den står också på den ursprungliga platsen för Sankta Gertruds gillestuga. Gillet bildades på 1300-talet av tyska köpmän. Av Johan III fick Stockholms tyska församling år 1571 en rad nya privilegier. På så sätt fick man år 1607 tillbaka sin gillestuga. I slutet av 1500-talet byggdes den om till ett enskeppigt välvt kapell. Senare utvidgades den till en församlingskyrka efter ritningar av holländaren Willem Boy, Johan III:s hovarkitekt. På norrväggen är de rundbågade fönstren fortfarande kvar sedan dess. Man byggde också ett torn 1613-1618. Omkring 30 år senare fick byggmästaren Hans Jacob Kristler från Strasbourg i uppdrag att bygga om kapellet till en hallkyrka i perpendikulärstil, en sengotisk arkitekturstil. Detta byggnadsskede avslutades med att sydportalen färdigställdes med skulpturer formade på 1640-talet av stenhuggaren Joest Henne från Westfalen. Denna portal påminner snarast om Gamla stans borgararkitektur. Vid en våldsam eldsvåda 1878 brann kyrktornet ned och en restaurering av taket och exteriören blev nödvändig och då byggdes också det nya tornet. Kyrkans nya kyrktorn ritades av en arkitekt från Berlin, Julius Raschdorff. Han ritade även den övriga restaureringen av kyrkorummets inre. Även om många av detaljerna i kyrkoinredningen är från 1600-talet bär rummet en tydlig prägel av 1800-talets historicism. År 1886 fick kyrkan sitt nuvarande torn, som är 96 meter högt och idag högsta punkten i Gamla stan. Tyska S:ta Gertruds kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturmiljölagen.

Tyska kyrkans tornur finns i S:ta Gertruds kyrka (allmänt kallad Tyska kyrkan) i Gamla stan i Stockholm. Med kyrkans centrala läge och tornets höga höjd, 96 meter över marken, syns uret över stora delar av Stockholms innerstad. Nuvarande urverk drivs elektriskt och installerades av törebodaföretaget Westerstrand & Söner. Det gamla verket drevs av ett tungt lod som måste dras upp med jämna mellanrum. Kyrkans äldre urverk är bortkopplat men står kvar. Det levererades på 1880-talet av den tyska firman C.F. Rochlitz Gross-Uhren-Fabrik Berlin S. efter att tornet hade drabbats av en eldsvåda 1878 och nyuppfördes därefter. C.F. Rochlitz grundades redan 1824 i Berlin och finns fortfarande kvar som en av Tysklands restauratörer av tornur och stora urtavlor.Uret styr kvarts- och timslag och varje dag även ett automatiskt klockspel som består av 24 slagklockor, donerad 1878 av riksgrevinnan Wilhelmina von Hallwyl. Klockspelet spelar olika melodier fyra gånger varje dag, bland dem "Nun danket alle Gott" och "Lobe den Herren". För att alla fyra ur (ett i varje väderstreck) skall gå synkront drivs samtliga genom drivaxlar och en visarväxel av ett och samma urverk. Det innebär även att samtliga fyra ur visar fel eller stannar om verket skulle krångla. Urtavlorna och urverket är placerade i den kopparklädda tornhuven, strax ovanför kyrkans fyra huvudklockor. Varje urtavla består av svartmålad kopparplåt med förgyllda visare och siffror. Urtavlans olika tal från 1 till 12 anges med romerska siffror, där "IV" återges korrekt samt att siffrorna "IV" till "VIII" är rättvända. På de flesta andra urtavlor med romerska siffror visas "4" med fyra streck, alltså "IIII" samt att siffrorna "V" till "VIII" står upp-och-ner.

Tyska kyrkans brand ägde rum 7 oktober 1878 i Tyska kyrkan i Gamla stan i Stockholm. Genom branden förstördes kyrkans torn och tak, men tack vare den nybildade brandkårens snabba insats kunde branden begränsas till själva byggnaden. Tyska kyrkans torn har brunnit flera gånger. Natten till den 2 september 1625 antändes tornet två gånger, men man lyckades släcka elden och rädda kyrkan. År 1829 hände samma sak igen; även denna gång kunde man förhindra en större brandkatastrof.

von der Lindeska huset (även von der Lindes palats) är en byggnad i kvarteret Typhon vid Västerlånggatan 68 samt Kornhamnstorg 51 i Stockholm. Byggnaden kallas även Scharenbergska huset, ej att förväxla med Scharenbergska stortorgshuset som ligger i kvarteret Aesculapius. På fasaden mot Kornhamnstorg återfinns Stockholms äldsta, bevarade burspråk. Husets nuvarande ägare är Murmästareämbetet.

Torgdragargränd är en gränd i Gamla stan i Stockholm, den sträcker sig genom kvarteret Typhon från Västerlånggatan i norr mot Kornhamnstorg i syd och är cirka 50 meter lång. Denna smala gränd, som inte kan trafikeras med fordon eftersom det finns trappor närmast Västerlånggatan, var stängd fram till 1981. Mot Kornhamnstorg med portar och vid Västerlånggatan var öppningen förbyggd med en lägre butiksbyggnad. Då arrangerade Dagens Nyheter en pristävling i vilken det föreslogs att gränden skulle öppnas för allmänheten. Namnet härrör från torgdragarna som hållit till med sina dragkärror i gränden. Gränden fick sitt namn 1981.

Kvarteret Latona är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Tyska brinken i norr, Prästgatan i öster, Västerlånggatan i väster och Mårten Trotzigs gränd i söder. Kvarteret består av elva fastigheter: Latona 1 – 11. Samma tomtindelning redovisas redan på Alfred Rudolf Lundgrens Stockholmskarta från 1885.

Ehrenstrahlska huset eller Fuhrmanska huset är en byggnad i kvarteret Juno på Svartmangatan 20–22 Tyska Brunnsplan i Gamla stan, Stockholm.

Kvarteret Cygnus är ett kvarter i Gamla stan i Stockholm. Kvarteret omges av Tyska skolgränd i norr, Själagårdsgatan i öster, Tyska brunnsplan i söder och Svartmangatan i väster. Kvarteret består idag av en fastighet: Cygnus 4.

Tyska brunnsplan är en öppen plats i stadsdelen Gamla stan i Stockholm. Tyska brunnsplan ligger i korsningen av Svartmangatan 18 och Själagårdsgatan 19. På platsen finns Tyska brunnen, en av få kvarvarande historiska brunnar i Stockholm.

Funckens gränd (även Funkens gränd) är en gränd i Gamla Stan, Stockholm som går mellan Västerlånggatan och Kornhamnstorg.