Residenset i Malmö

Sture, tidigare Sturehof, är en restaurang i på Adelgatan 13 i Malmö. År 1915 flyttade krögaren Nils Jönsson sin öl- och vinstuga med namnet Sturehof från Södergatan till Adelgatan. Han efterträddes 1927 av sonen Sture Jönsson som drev krogen fram till tidigt 1940-tal. Den blev med sin svenska husmanskost snart stamlokus för journalister i staden. År 2006 tog Anders Vendel över ägandet. Han ändrade konceptet till inriktning på "fine dining", medan namnet kortades till Sture. År 2016 tog Karim Khouani över restaurangen med ambitionen att göra den till en stjärnkrog. Han hade tidigare drivit den enstjärniga restaurangen Ambiance à Vindåkra. Khouani lät genomföra en grundlig renovering av lokalen, där det mesta av den tidigare inredningen, med bland annat bröstpaneler i mahogny från 1953, försvann. Det gamla glastaket fick dock vara kvar. Lokalen erbjöd plats för 20 sittande gäster, som serverades avsmakningsmenyer. År 2017 belönades restaurangen med en stjärna i Guide Michelin. Efter att Khouani lämnat restaurangen 2018, tog Jonas Dellow över som köksmästare. Krogen miste sin stjärna i 2019 års upplaga av Michelinguiden. Den stängde 2020. I november 2021 återöppnandes en restaurang i samma lokal med namnet "Brasserie Sture 1912". Restaurangen har nya ägare och öppnandet hade planerats till augusti 2021.

Malmö rådhus är Malmös före detta rådhus, färdigställt år 1546. Det är beläget vid Stortorget i Malmö.

Tunneln är ett stort komplex av äldre byggnader vid Adelgatan i Malmö. Gatubyggnaden ut mot Adelgatan, dvs medeltidens torggata, går med sin kryssvalvskällare tillbaka till sent 1200-tal–ca 1300. Den är därmed Malmös äldsta bevarade byggnad. Under medeltiden gick byggnaden under benämningen "De höje kledboder". Ordet bod kunde förr beteckna "mindre bostad". Små har sannerligen de bostäder varit som ingick i "de höje kledeboder". Dessa bodar var minst åtta till antalet, alla inrymda i tegelbyggnaden. Gården omtalades första gången 1349 och hade då ingått i den avlidne riddaren Jens Uffesen Nebs Malmöfastigheter. När man åter möter gatubyggnaden i bevarade källor är det under 1400-talet. Då hade en egendomsdelning skett så att byggnadens olika källarvalv samt bottenvåning och övervåning uppdelats på olika ägare. Under slutet av medeltiden bodde här stadens silversmeder, de rikaste av dåtidens Malmöborgare. År 1519 stod borgmästaren Jacob Nickelsens präktiga trappgavelhus klart. Detta hade uppfört över 1½ källarvalv av den ursprungliga byggnaden. Huset är daterat genom årsringsdateringar av dess takstolsvirke. Strax därefter uppfördes ett annat hörnhus ut mot gatan i den västra delen av gården. Bredden på detta hus uppgår dock endast till ett tegelvalvs längd, se rekonstruktionsteckningen. Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt. Danska riksrådet Corfitz Ulfeldt, gift med danske kungen Kristian IV:s dotter Leonora Christina, hjälpte under fredsförhandlingarna svenske kungen Carl X Gustaf. Han hoppades genom detta att bli generalguvernör över Skåne. Corfitz inköpte hela Tunnelgården och påbörjade här en inredning värdig en av Nordens rikare män. År 1659 blev han emellertid arresterad för påstått deltagande i den så kallade Malmö-sammansvärjningen. Rättegången fördes i hans Malmögård. Som försvarare agerade hans egen hustru. Genom flykt lyckades dock paret rädda sig undan. Malmögården beslagtogs av den svenska kronan och fungerade till att börja med som residens åt de skånska generalguvernörerna. Här bodde till exempel under många decennier i slutet av 1600-talet Skånes då mäktigaste man, generalguvernör Rutger von Ascheberg. Denne var född i Kurland. I otaliga av de berömda slag som utspelades på 1640–1650-talen hade han varit med och tjänat under fältherrarna Torstenson, Wrangel och Karl X Gustav. Ascheberg, själv med tyskt påbrå, uppmuntrade de många tyskarna i Malmö. Han drev bl.a. igenom byggandet av en tysk kyrka i staden. 1687 inkallade han en tysk präst, Salomon Rummel. Eftersom kyrkan ännu ej stod klar hade generalguvernören två gånger i veckan offentlig tysk gudstjänst i sitt hem vid Adelgatan. Troligtvis har dessa skett i gårdens största rum, nuvarande matsalen i Jakob Nickelsens gavelhus. Under 1850-talet ägdes gården av handelsmannen P.G Barkman som lät modernisera byggnaderna. Han byggde bl.a. om det medeltida gatuhuset mot Adelgatan så det erhöll sitt nuvarande utseende. Onsdagen 2 maj 1866 öppnade källarerestaurangen ”Tunneln”. Redan från starten fick man ha tillstånd att ha öppet till 24 på kvällen, normaltiden för andra näringsställen med sprit var 23. Tillståndet erhölls då restauratrisen Bertha Persson åberopade att hon hade ett avtal med skådespelarna på Malmö Teater vid Gustav Adolfs torg att dessa skulle äta hos henne efter föreställningarnas slut. Efter ett stort bråk med de andra krögarna tvingades dock restaurangen att stänga redan 23. Matserveringen i Tunneln ansågs av sin samtid som ”ett gott bord varpå skåningen sätter så stort värde.” År 1908 ombyggdes borgmästare Jacob Nickelsens gamla trappgavelhus till hotell. Rum för resande inreddes i husets andra respektive tredje våning medan Malmö-tidningens gamla redaktionslokaler i bottenvåningen byggdes om till matsal. Den västra delen av Tunnelns bottenvåning disponerades i början av 1900-talet av Malmö stadsbibliotek. Under hela 1900-talet följer en obruten kedja av restauratörer, hotelldirektörer och nattklubbsägare som näringsidkare i Tunnelns anrika lokaler. Utanför Tunneln, i hörnet mellan Kansligatan och Adelgatan, uppsattes 1676 en alltjämt befintlig milsten. I stenen är inhugget en krona och bokstäverna CRS (Carolus Rex Suecorum). Det märkliga med stenen är att texten anger avståndet ”1 Myl” vilket strider mot uppfattningen att denna sten tjänat som utgångspunkt för avståndsmätningen i länet under slutet av 1600-talet.

Adelgatan var tillsammans med nuvarande Östergatan och Västergatan Malmös huvudgata på medeltiden och långt fram i tiden. De medeltida städerna hade alltid en eller flera huvudgator. I Danmark kallades en del av dessa för "Allmänningastrede" eller "Allmäningagade". Detta ord förvanskades sedan till Algade eller Adelgade. Adel på gammaldanska betyder viktigaste, yppersta. I Malmö fanns under medeltiden två Adelgator. Den äldsta löpte i väst-östlig riktning parallellt med stranden endast ett stenkast från densamma. Den kallades 1392 på latin för "Communis magna platea", 1442 för Almenningsgadhen och 1449 för Adelgadhen. Detta var stadens äldsta gata vilken troligtvis existerat som en smal landsväg redan före stadens uppkomst på 1250-talet. I dag motsvarar dess sträckning Malmöhus slottsområde, Västergatan, Adelgatan och Östergatan fram till Drottningtorget. Den andra Adelgatan var den huvudgata som från början av 1300-talet löpte vinkelrätt mot den förra vidare söderut. Denna kallades 1462 för "Sönnergaatan" och 1522 för "Then syndre Adelgade". I dag motsvarar dess forna sträckning Stortorgets östra sida samt Södergatan. Delar av dessa båda Adelgator tjänade fram till Stortorgets utläggande i början av 1540-talet som torggator. Gränsmarkeringarna för dessa torgområden utgjordes av resta stenar, s.k. "skallestenar". En sådan sten stod vid "Tunneln", en vid nuvarande Caroli kyrka och den sista vid korsningen Skomakaregatan - Södergatan. Handel med bönderna var under medeltiden endast tillåten innanför dessa markerade torgområden.

Stortorget är ett torg beläget i Malmö. Det började anläggas 1538 i samband med nedrivandet av Heligandsklostret, som med sin kyrkogård upptog omkring 70 procent av det blivande torgets yta. I en notis omtalas platsen 1542 som "thet ny torg". Det ståtliga rådhuset, Nordens vid den tiden största i sitt slag, beläget utmed torgets östra sida kunde tas i bruk 1547. Vid Stortorget ligger bland annat landshövdingeresidenset, Malmö rådhus, Kockska huset, Hotell Kramer, och Apoteket Lejonet. Mitt på torget står en ryttarstaty av kung Karl X Gustav, skulpterad av John Börjeson och tillkommen i samband med Slöjd- och Industriutställningen i Malmö 1896. Initiativtagare till statyn var framför allt tidningsmannen och politikern Carl Herslow samt historieprofessorn Martin Weibull. Stortorget har historiskt varit Malmös mest centrala torg, men genom spårvägens elektrifiering övertogs denna roll alltmer av Gustav Adolfs torg. Stortorget trafikerades av hästspårvagnar år 1887–1907, hästomnibussar åren 1898–1907 och elektriska spårvagnar åren 1906–1957. Just sydväst om Stortorget ligger Lilla torg, och cirka 250 m rakt söderut (längs Södergatan) ligger Gustav Adolfs torg. Som kuriosa kan nämnas att meridianen 13° ostlig längd går genom Stortorget vilket innebär att dess medelsoltid är exakt (om man står på rätt plats) åtta minuter efter centraleuropeisk tid (det vill säga svensk normaltid).

Hotell Savoy är ett hotell i Malmö, ägt av Elite Hotels. Hotellet ligger vid korsningen av Norra Vallgatan och Hamngatan, mittemot Malmö centralstation norr om kanalen, och har 109 rum. På andra sidan Hamngatan ligger Skånepalatset.

Apoteket Lejonet eller Teschska palatset på Stortorget i Malmö är en av stadens mest markanta byggnader från 1800-talets historicistiska period, uppförd 1896 i nyrenässans. Efter att apoteksmarknaden avreglerades år 2009 blev Lejonet ett av de fyra kulturapoteken i statlig ägo.

Kompanihuset i Malmö finns vid Kompanigatan strax intill Malmö rådhus. Det stod färdigt år 1529 enligt så kallad dendrodatering av takbjälkarna. Från början var huset tänkt att bli en "sögningegård", det vill säga en adelsmans stadsbostad, men innan färdigställandet kom det i det danska handelskompaniets ägo. Detta kompani var öppet för tillfälligt gästande köpmän från det övriga Danmark. Till gården förde man sina varor, här höll man rådslag och fester. Kompanihuset är Nordens bäst bevarade gilleshus från äldre tid. Huset ägdes under 1630-talet av borgaren Willum Dichmand vilken bl.a. satte in en av de två bevarade praktspisarna i bottenvåningen. På 1690-talet blev gården magasin för den svenska kronan och kallades då för "Kungshuset". Vid denna tid bör man ha rivit ner det ursprungliga trapptornet. I början av 1700-talet har säkert merparten av den gamla fasta inredningen gått förlorad. Under nära tre sekler stod byggnaden som magasin, men i början av 1970-talet blev den restaurerad. Bland annat återskapades det gamla trapptornet efter rekonstruktion av byggnadsarkeologen Sven Rosborn. Byggnaden ägs av Malmö stad och uthyres som samlingslokal, utställningslokal m.m.

Hotell Kramer är ett hotell som ligger vid Stortorget i Malmö. Makarna Anna och Fritz Kramer kom 1863 från Tyskland till Malmö för att arrendera och förestå Hotel Gustaf Adolf vid Stortorgets södra sida. I juni 1868 köpte makarna det tidigare Ficks Hôtel på Stortorgets norra sida. Det hade öppnats av J. M. Fick omkring 1830-31. Säljare var källarmästare J. E. Alsing; köpeskillingen uppgick till 95 000 riksdaler.. De lät sedan arkitekten Carl Ferdinand Rasmussen rita den byggnad som uppfördes 1875-1878. Byggnaden är uppförd i fransk nyrenässans med inspiration från slott i Loiredalen. Fritz Kramer avled 1893, men makan Anna levde i ytterligare 28 år och drev hotellet vidare; efter en tid tillsammans med näst äldste sonen Herman Kramer. Numera ägs hotellet av Scandic Hotels. Vid firandet av den så kallade "stora segeraftonen" i samband med andra världskrigets slut 1945 lyckades hotellets gäster få upp artisten Karl Gerhard på en flygel för att sjunga sin starkt antinazistiska kuplett Den ökända hästen från Troja.[källa behövs] I Kramers källare drevs så småningom en nattklubb som kallades "Sulan".

Centralplan är en gata framför Malmö centralstation vilken främst fungerar som knutpunkt för stadens busstrafik. Gatusträckningen mellan Mälarbron och Vänersbron (från 1938 Petribron) namngavs 1880 som Östra Jernvägsgatan (järnvägen hade invigts 1856). I samband med förberedelserna för Baltiska utställningen 1914 ersattes de två äldre stålbroarna Mälarbron och Vänersbron med nya stenbroar (den sistnämnda fick 1938 namnet Petribron) samtidigt som spårvägstrafiken drogs över nämnda gata (1914–64 linje 3, 1924–57 även linje 1) och året därpå (1915) infördes namnet Centralplan. År 2003 avslutades en ombyggnad av platsen, vilken i princip innebär att vänstertrafik gäller i denna gata. Vid en omfattande ombyggnad av området söder om Centralstationen, som avslutades 2013, har Centralplan förlängts österut till en ny bro, Centralbron (2009), med anslutning till Prostgatan. Därigenom har även de flesta regionbusslinjer som utgår/passerar Centralen fått hållplatslägen vid Centralplan, från att tidigare ha haft dem på andra sidan kanalen. (Ett av de gamla hållplatslägena används fortfarande av fjärrbussar, flygbussar och SkåneExpressen till Kristianstad.)

Optimistorkestern är en skulpturgrupp i brons på Södergatan i Malmö. Optimistorkestern skapades av konstnären Yngve Lundell 1985 efter att ha vunnit den tävling staden utlyst för utsmyckning av dess första inrättade gågata. Orkestern leds av en tamburmajor och består i övrigt av fyra spelande medlemmar. Senare framkom det att konstnären tänkt sig att en femte musiker också skulle ingå i orkestern, en trumslagare ridande på en elefant. Då denna separat tillkomna skulpturmedlem av stadens styre ansågs för utrymmeskrävande för gågatan, skapades denna "Trumslagare på elefant" postumt och placerades i stället i Malmö Folkets Park, där den invigdes i april 2020, fem år efter konstnärens bortgång. Lena Philipsson spelade här in sitt vykort till Melodifestivalen 1988 där hon tävlade med melodin "Om igen".

Gamla Riksbankshuset i Malmö är ett byggnadsminnesmärkt hus strax norr om Sankt Petri kyrka. Riksbanksbyggnaden i kvarteret Diskonten invigdes i september 1888. Arkitekt John Smedberg, en av Malmös mest produktiva arkitekter, gjorde ritningarna. Från 1400-talets förra hälft till 1760 låg Malmös rådhus på platsen. Det revs och ersattes med bostadshus och handelsgårdar. Gamla riksbankshuset är byggt i två våningar i en stramt klassicerande nyrenässansstil. Fasaderna är av rött tegel med dekorationer i stuck och puts. Mellan flyglarna tillkom bankvalv och trapphus i början av 1900-talet. Huset är stabilt med bastanta s.k. bremervalv och kraftiga innerväggar, vilket väl passar en riksbank. 1956 lämnade Riksbanken byggnaden och Malmö stadsarkiv flyttade in. Stadsarkivet flyttade ut 1991. Riksbankshuset blev förklarat som byggnadsminne 1995.