place

Jörgen Kocks hus

Byggnader och anläggningar av tegelByggnader och anläggningar i MalmöByggnader och anläggningar uppförda på 1500-taletByggnadsminnen i Malmö kommunMalmös historia
Kockska huset 2, Malmö
Kockska huset 2, Malmö

Kockska huset är det mest imponerande byggnadskomplexet från Malmös äldre historia. De ståtliga tegelmurarna symboliserar inte enbart 1500-talets Malmöhistoria utan också en stor portion dansk rikshistoria.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Jörgen Kocks hus (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Jörgen Kocks hus
Frans Suellsgatan, Malmö Gamla Staden (Norr)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Jörgen Kocks husLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.60676 ° E 12.99878 °
placeVisa på kartan

Adress

Årstiderna i Kockska huset

Frans Suellsgatan
211 34 Malmö, Gamla Staden (Norr)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Kockska huset 2, Malmö
Kockska huset 2, Malmö
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Dringenbergska gården
Dringenbergska gården

Dringenbergska gården är en av Malmös äldsta gårdar, belägen i kvarteret Jörgen Kocks östra del utmed Norra Vallgatan - Frans Suellsgatan - Västergatan. Tomten omtalas första gången på 1430-talet. År 1439 kallas hörnhuset vid Västergatan - Frans Suellsgatan för ”sancti Pethers kirke steenhwus”. Denna byggnad har legat med gaveln upp mot Västergatan och långsidan mot Frans Suellsgatan. I tegelkällaren är i dag inrymt ett litet gårdsmuseum. Här finns också stenkapitäl från troligtvis den äldsta S:t Petri kyrka, en kyrka som revs före mitten av 1300-talet. Rivningsmaterialet har då återanvänts i det nyuppförda huset vilket ägts av kyrkan. Direkt norr om denna byggnad finns rester efter ett tegelhus i två våningar med källare. Ett vackert väggparti med omväxlande kritsten och tegel är bevarat inåt gårdsplatsen. Huset är troligtvis från 1400-talet. Norr om detta hus ligger en källarbyggnad från 1300-talet. Byggnaden, som bildar hörnhus mellan Frans Suellsgatan - Norra Vallgatan, har fortfarande kvar delar av en ursprunglig kryssvälvd källare. Källaren skadades dock svårt vid ombyggnader år 1846 men är nu återställd i sitt ursprungliga skick. Ut mot Västergatan finns väster om S:t Petris hörnhus en tvåvånings tegelbyggnad från troligtvis 1500-talet. Gården omtalas år 1463 som ”mynttemaesterens gotz”. I ett kungsbrev av år 1500 kallas gården ”then gamble Mynthemesteres gaardt”. Den myntmästare som det här är frågan om är Henrik Dringenberg, verksam på Myntergården i Malmö ( föregångaren till nuvarande Malmöhus). Detta framgår inte minst av en beskrivning år 1549: ”en gaard som Meinort Harcke uti boer oc wor then gamble mönstemester Henrich Dringenbergs gaard, liigendis norden adelgaden paa hiörnitt uti thet store Fergestrede, som Meinort Harcke holder friit win oc bröd till kirchen oc skall therfore giffue 16 mark”. Vid den tiden betalades alltså fortfarande gårdens hyra till S:t Petri kyrka. Genom inköp av Dringenbergska gården kunde Malmö latinskola flytta till gården. Tidigare låg skolan i den lilla medeltida skolbyggnaden invid S:t Petri kyrka. Den 31 oktober 1827 invigde biskop Wilhelm Faxe den nya skolan. Malmö latinskola flyttade sedan på 1870-talet till sin nuvarande plats vid Amiralsgatan. Dringenbergska gården används nu bl.a. som klubblokal för den exklusiva sällskapsklubben Hansaklubben.

Rosenvingeska huset
Rosenvingeska huset

Rosenvingeska huset ligger på Västergatan 5 i Malmö. Huset uppfördes 1534 (eventuellt tidigare) och är ett av de allra första exemplen på renässans i Skandinavien. Rosenvingehuset är en av de allra tidigaste renässansbyggnaderna i Skandinavien och representant för en borgerlig stadsarkitektur som ur flera aspekter är unik i norra Europa. I husets bottenvåning finns Malmös bäst bevarade rum från 1500-talet. Vackra väggmålningar visar här på den dåtida prakten i huset. Här finns också Nordens äldsta papperstapet bevarad. Denna är daterad till 1570-talet. På en inskriptionstavla i sten står följande (fritt översatt från plattyska): Till vänster om texten ses rosen och vingen, vapnet för borgmästaren i Helsingör och Kristian II:s skrivare Mogens Jensen Rosenvinge. Till höger hustrun Anne Pedersdatters sköld med två liljor. Det var Anne som efter sin makes död flyttade till Malmö. Årtalet 1534 anger när hon flyttade in. Plattan kan dock vara något yngre än själva huset. Den nisch som den är inmurad i är nämligen upphuggen i en befintlig mur. Vapentavlan från 1534 är huggen i Dankalksten, även kallad kritsten. Bryozokalksten, även lokalt benämnd limsten, är en kalksten som förekommer i Malmöområdet, framför allt i Limhamn. I Sverige benämns bryozokalksten också geologiskt Limhamnsledet och sedimenterades under tidsåldern Dan, det vill säga för ungefär 66-62 miljoner år sedan, direkt efter krittiden. Byggnaden var ursprungligen uppdelad i två identiska lika, men spegelvända lägenheter. Delar man upp gatufasaden i två lika stora delar syns tydligt denna symmetri i de ursprungliga fönster- och dörröppningarna. I bottenvåningen ses två stora valvbågar. Här var från början inrättat handelsbodar med utbyggnader ut i gatan. I husets bottenvåning finns Malmös bäst bevarade rum från 1500-talet. Vackra väggmålningar visar här på den dåtida prakten i huset. Här finns också Nordens äldsta papperstapet bevarad. Denna är daterad till 1570-talet. En av husets många ägare genom tiderna var konsuln och grosshandlaren Gustaf Adolf Hedman som 1856 inköpte hela gården och som 1873 lät uppföra det alltjämt bevarade trevåningshuset ut mot Norra Vallgatan, det så kallade Beijerska huset. I början av 1950-talet restaurerades huset på ett föredömligt sätt av G. & L. Beijer AB under ledning av bland annat Malmöforskaren Einar Bager. Rosenvingehuset är byggnadsminne sedan 1993.

Adelgatan, Malmö
Adelgatan, Malmö

Adelgatan var tillsammans med nuvarande Östergatan och Västergatan Malmös huvudgata på medeltiden och långt fram i tiden. De medeltida städerna hade alltid en eller flera huvudgator. I Danmark kallades en del av dessa för "Allmänningastrede" eller "Allmäningagade". Detta ord förvanskades sedan till Algade eller Adelgade. Adel på gammaldanska betyder viktigaste, yppersta. I Malmö fanns under medeltiden två Adelgator. Den äldsta löpte i väst-östlig riktning parallellt med stranden endast ett stenkast från densamma. Den kallades 1392 på latin för "Communis magna platea", 1442 för Almenningsgadhen och 1449 för Adelgadhen. Detta var stadens äldsta gata vilken troligtvis existerat som en smal landsväg redan före stadens uppkomst på 1250-talet. I dag motsvarar dess sträckning Malmöhus slottsområde, Västergatan, Adelgatan och Östergatan fram till Drottningtorget. Den andra Adelgatan var den huvudgata som från början av 1300-talet löpte vinkelrätt mot den förra vidare söderut. Denna kallades 1462 för "Sönnergaatan" och 1522 för "Then syndre Adelgade". I dag motsvarar dess forna sträckning Stortorgets östra sida samt Södergatan. Delar av dessa båda Adelgator tjänade fram till Stortorgets utläggande i början av 1540-talet som torggator. Gränsmarkeringarna för dessa torgområden utgjordes av resta stenar, s.k. "skallestenar". En sådan sten stod vid "Tunneln", en vid nuvarande Caroli kyrka och den sista vid korsningen Skomakaregatan - Södergatan. Handel med bönderna var under medeltiden endast tillåten innanför dessa markerade torgområden.

Stortorget, Malmö
Stortorget, Malmö

Stortorget är ett torg beläget i Malmö. Det började anläggas 1538 i samband med nedrivandet av Heligandsklostret, som med sin kyrkogård upptog omkring 70 procent av det blivande torgets yta. I en notis omtalas platsen 1542 som "thet ny torg". Det ståtliga rådhuset, Nordens vid den tiden största i sitt slag, beläget utmed torgets östra sida kunde tas i bruk 1547. Vid Stortorget ligger bland annat landshövdingeresidenset, Malmö rådhus, Kockska huset, Hotell Kramer, och Apoteket Lejonet. Mitt på torget står en ryttarstaty av kung Karl X Gustav, skulpterad av John Börjeson och tillkommen i samband med Slöjd- och Industriutställningen i Malmö 1896. Initiativtagare till statyn var framför allt tidningsmannen och politikern Carl Herslow samt historieprofessorn Martin Weibull. Stortorget har historiskt varit Malmös mest centrala torg, men genom spårvägens elektrifiering övertogs denna roll alltmer av Gustav Adolfs torg. Stortorget trafikerades av hästspårvagnar år 1887–1907, hästomnibussar åren 1898–1907 och elektriska spårvagnar åren 1906–1957. Just sydväst om Stortorget ligger Lilla torg, och cirka 250 m rakt söderut (längs Södergatan) ligger Gustav Adolfs torg. Som kuriosa kan nämnas att meridianen 13° ostlig längd går genom Stortorget vilket innebär att dess medelsoltid är exakt (om man står på rätt plats) åtta minuter efter centraleuropeisk tid (det vill säga svensk normaltid).

Lilla torg, Malmö
Lilla torg, Malmö

Lilla torg är ett torg i Gamla staden i centrala Malmö. Det ligger strax intill Stortorget. Kring torget finns ett flertal restauranger och sommartid är det fullt med folk på uteserveringarna. Tidigare anlade kommunen en skridskobana på torget, men denna är numera flyttad till Stortorget. Under 1500-talets senare hälft omtalas "en stor ödejord" sydväst om Stortorget. Området verkar vid denna tid p.g.a. sin lågt liggande markyta ej ha varit attraktiv för bebyggelse. Först efter utfyllnad skapades under 1590-talet Lilla torg, en utvidgning av Stortorget. Hit gick borgarfruar och tjänstepigor för att inhandla de dagliga hushållsvarorna. Här trängdes man på torgets västra sida kring köttdiskarna medan bagarna på torgets södra sida lockade med nybakat bröd. Utmed den östra torgsidan fanns fiskblötarna och i norr hökarna, dagligvaruhandlarna. Hökarnas och fiskblötarnas små bodar försvann under 1700-talet och ersattes av riktiga hus. Lilla torg höll på att uppslukas av fast bebyggelse. De äldre små s.k. torghusen på själva torget precis före, under och precis efter sekelskiftet 1899–1900 och ersattes med en saluhall uppförd 1902–1903 efter ritningar av Salomon Sörensen. Saluhallen var utförd i medeltidsromantiserande stil i rött tegel och täckte hela torgytan. På 1960-talet genomfördes ett så kallat kulturmiljöprojekt och saluhallen revs 1968 och Lilla torg frilades till sitt ursprungliga omfång. Söder om torget finns Hedmanska gården, en gammal korsvirkesgård med anor från 1590-talet. Inne på gården finns Form/Design Center, med galleri och utställningar. Intill Hedmanska gården, på andra sidan av Hjulhamnsgatan, ligger det Faxeska huset från 1760-talet. På torgets västra sida finnes i dag två korsvirkeshus. Hörnhuset, Ekströmska huset, är uppfört på 1720-talet, medan intilliggande hus, Aspegrenska huset, trots sitt gamla utseende är nybyggt. Skulpterade delar härrör dock från 1600-talet. Tegelbyggnaden i torgets nordvästra hörn uppfördes på 1800-talet som en fabrikslokal och fungerade ett tag som saluhall, men är idag ett 5-stjärnigt hotell. Den gata som tidigare gick på den västra sidan av torget hette Torggatan (den östliga hette Östra Torggatan) – dessa gatunamn försvann 1969. Samtidigt avkortades Landbygatan och Larochegatan, som tidigare löpte längs norra resp. södra sidan av torget och hela området heter sedan dess Lilla torg. Torgbrunnen tillkom 1973. Relieferna på brunnskaret visar symboler för torgets fyra gamla handelsidkares yrken. Lilla torgs fotbollslag heter Lilla Torg FF och spelar på Mariedals IP.