Rathaus Schöneberg

Rathaus Schöneberg (U-Bahnhof Rathaus Schöneberg) är en station i Berlins tunnelbana som ligger i anslutning till Rathaus Schöneberg och Schönebergs stadspark Rudolph-Wilde-Park. Stationen öppnades under namnet Stadtpark 1908 i vad som då var den självständiga staden Schönebergs tunnelbana, dagens linje U4. Utmärkande stationen är att den är en sällsynt blandning av en station ovan och under jord genom att den ligger i en sänka tillsammans med Schönebergs stadspark. Den formgavs av Johann Emil Schaudt som även var arkitekten bakom KaDeWe. Stationen förstördes under andra världskriget men återuppbyggdes 1951. Stationen har persienner men dessa används inte längre. Stationen restaurerades 2002 varpå den nuvarande entrén samt en nödutgång byggdes.

Bayerischer Platz på Bayerischer Platz i stadsdelen Schöneberg är en tunnelbanestation i Berlins tunnelbana på linjerna U4 och U7. Den ursprungliga stationsbyggnaden stod färdig 1910. Under andra världskriget förstördes den i samband med bombningarna av Berlin och en modern variant byggdes efter kriget som stod klar 1971 i samband med att stationen även började trafikeras av U7. Byggnaden gick i de bayerska färgerna vitt och blått. 2013 byggdes stationens entréhall om och Rümmlers ursprungliga fasadutformning med vit mosaik gick förlorad och ersattes av en ny fasad. Även originalskyltarna förstördes i samband med ombyggnationen. Ovanpå byggdes ett café. Nya entréhallen invigdes 2014. Stationens äldsta del från 1910 byggdes som en del i Schönebergs tunnelbana mellan Nollendorfplatz och Innsbrucker Platz. 1968-1970 byggdes den nya stationsdelen för dagens linje U7. Stationen ritades av Rainer G. Rümmler. U7:ans stationsdel liknar i sin arkitektur stationen Eisenacher Strasse på samma linje.

Bayerischer Platz är ett torg i mitten av Bayerisches Viertel i stadsdelen Schöneberg i Berlin. Från början hette platsen Platz Y men fick sitt namn av Schönebergs magistrat. Den fick sin första utformning 1908 av Fritz Enke. Under andra världskriget bombarderas platsen och en ny gestaltning av platsen följde 1958. Här återfinns även tunnelbanestationen Bayerischer Platz.

Innsbrucker Platz är en tunnelbane- och pendeltågsstation vid Innsbrucker Platz i stadsdelen Schöneberg i Berlin. Här finns Berlins pendeltåg (S-bahn) med flera linjer och Berlins tunnelbana (U-bahn) med linje U4. S-bahn trafikerar på en ringbana som går runt centrala Berlin. Under tunnelbanans station finns en perrong samt tunnel byggd för framtida linje U10 som är tänkt att gå till Weissensee i östra Berlin. S-Bahnstationen stängdes 1980 och var nedlagd i 13 år, men öppnades åter 1993 efter upprustning.

Eisenacher Strasse på Eisenacher Strasse i stadsdelen Schöneberg är en tunnelbanestation i Berlins tunnelbana på linje U7. Stationen byggdes 1968–1970 och är formgiven av Rainer G. Rümmler. Den öppnades 29 januari 1971 som en del i den nordvästra utbyggnaden av tunnelbanan. Stationens gröna väggar anspelar på Thüringens gröna skogar där staden Eisenach ligger. Stationens utformning går igen i stationerna Bayerischer Platz och Walther-Schreiber-Platz från samma tid. Stationen ligger under Grunewaldstrasse med entré mot Eisenacher Strasse samt en entré vid Schwäbische Strasse, nära Apostel-Paulus-Kirche och restauranggatan Goltzstrasse.

Schöneberg station är en järnvägsstation i stadsdelen Schöneberg, Berlin. Stationen trafikeras av flera olika pendeltågslinjer i två olika plan, dels på Ringbahn samt även på Wannseebahn. Stationen öppnades 1933. Som ett resultat av Reichsbahn-strejken 1980 stängdes både Ringbahn och Wannseebahn. Det var först efter att BVG tagit över Västberlins S-Bahn som Wannseebahn kunde öppnas igen 1985. Trafiken på Ringbahn återupptogs först 1993, fyra år efter Berlinmurens fall.

Pestalozzi-Fröbel-Haus är en tysk stiftelse i Berlin-Schöneberg, som driver bland annat utbildning av förskolelärare. Det är ett av Tysklands äldsta utbildningscenter för sociala yrken. Pestalozzi-Fröbel-Haus grundades 1874 av det av Henriette Schrader-Breymann (1827-1899) och hennes man Karl Schrader (1834-1913) bildade "Berliner Verein für Volkbildung" med syfte att förbättra barnomsorg och ungdomsutbildning, samt bedriva utbildning av kvinnor för hushållsvetenskap och pedagogiska yrken. Henriette Schrader-Breymann var brorsdotterdotter till Friedrich Fröbel, och till den först påbörjade verksamheten lades snart till ett seminarium för barnträdgårdsledarinnor. Med hänvisning till pedagogerna Johann Heinrich Pestalozzi och Friedrich Fröbel försökte skolan överföra de idéer som Pestalozzi hade utvecklat i sina skrifter till förskolan och koppla den till idén om "barnets fria utveckling genom lek", vilken Fröbel hade betonat i sina verk. Från 1878 inrättades hantverkskurser för skolbarn ("arbetsskola") och ett år senare tillkom en folkkindergarten. År 1880 samlades alla verksamheter till Steinmetzstrasse. Där tillkom också andra anläggningar, såsom ett flickhem (1881), en matlagnings- och hushållsskola (1884) som drevs av Hedwig Heyl (1850-1934). Dessutom drevs barnhemmet Hundert-Eichen i Osterode am Harz i södra Harz, vilket erbjöd rekreation och fysisk stärkande aktivitet för sköra barn i förskoleåldern. År 1898 flyttade verksamheten till de nybyggda Hus I och Hus II i Berlin-Schöneberg i hörnet av Kyffhäuserstraße och Barbarossastraße (från 1914 Karl-Schrader-Straße 7/8). År 1908 öppnades den "Sociala Kvinnoskolan" (Hus III), grundad av Alice Salomon, på området. Det syftade till att förbereda unga flickor för frivilligt eller yrkesarbete inom sociala områden. Många av pionjärerna inom barnträdgårdsverksamhet i de nordiska länderna fick sin utbildning på Pestalozzi-Fröbel-Haus, till exempel Hanna Rothman, Betty Alander, Maria Moberg, Anna Wulff och Anna Warburg.

Viktoria-Luise-Platz är en tunnelbanestation i Berlins tunnelbana som fått sitt namn efter torget Viktoria-Luise-Platz i stadsdelen Schöneberg. Stationen togs i trafik 1 december 1910 och trafikeras av linje U4. En av utgångarna ligger vid Motzstrasse i närheten av Schönebergs gaydistrikt.

Berliner Strasse är en tunnelbanestation som ingår i Berlins tunnelbanenät i Tyskland och som ligger under Bundesallee i västra Berlin. Stationen trafikeras av linje U7 och U9 och invigdes 1971. Berliner Strasse station utformades av arkitekten Rainer G. Rümmler och har tre perronger, en för linje U7 och två för linje U9.

Diskoteksbombningen i Västberlin 1986 var en terroristattack 5 april mot diskoteket La Belle i Västberlin i Västtyskland, som var populärt bland amerikanska soldater. En bomb exploderade under ett bord i närheten av diskjockeybåset. En turkisk kvinna dödades, liksom två amerikanska befäl och 230 personer skadades, bland annat drygt 50 amerikanska soldater. Libyen anklagades för bombdådet efter att ett telex-meddelande snappats upp från Libyen till landets ambassad i Östberlin, som gratulerade dem till ett väl utfört arbete. Dåvarande amerikanske presidenten Ronald Reagan beordrade luftbombningar av Libyens huvudstad Tripoli och staden Benghazi (USA:s flygbombningar av Libyen 1986) som vedergällning. Mellan 30 och 100 personer dog, inklusive vad som påstods vara ledaren Muammar al-Gaddafis adopterade dotter, 15 månader gammal, och cirka 250 personer skadades. De amerikanska luftbombningarna fördömdes av FN:s generalförsamling. I oktober 2008 deponerade Libyen 1,5 miljarder dollar i en fond som ska användas för att kompensera släktingar till offren i Lockerbieattentatet; Diskoteksbombningen i Västberlin 1986 UTA Flight 772 Libyska offer i USA:s flygbombningar av Libyen 1986.Som ett resultat därav utfärdade dåvarande USA:s president George W. Bush en exekutiv order som återinförde Libyens immunitet för terrorrelaterade stämningar, samt hävde alla kompensationsärenden i USA, enligt Vita huset.

Güntzelstraße är en tunnelbanestation som ingår i Berlins tunnelbanas nätverk i Tyskland och som ligger under Bundesallee i västra Berlin. Stationen trafikeras av linje U9 och invigdes 1971. Stationen utformades av arkitekten Rainer G. Rümmler. I närheten av stationen ligger Prager Platz med fontän och ett litet centrum samt Nikolsburger Platz.

Kammergericht är namnet på förbundslandet Berlins högsta domstol för civil- och straffrättsliga mål, med säte i Kleistpark i Schöneberg i Berlin. Kammergericht flyttade in i byggnaden 1913 på platsen där en tidigare botanisk trädgård befann sig. I byggnaden genomförde under nazitiden Volksgerichtshof skenrättegångar mot bland andra motståndsmännen i 20 juli-gruppen. 1945 tog de allierade över byggnaden där det allierade kontrollrådet huserade. Efter Tysklands återförening återfördes byggnaden till den tyska förvaltningen och sedan 1992 verkar åter Kammergericht här tillsammans med förbundslandet Berlins författningsdomstol och högsta åklagarmyndighet.