Blomstertorget

Partihandelstorget är ett torg i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Torget är numrerat 1-2 med fastighetsbeteckningarna Olskroken 35:19 och 35:7 och består av en öppen, asfalterad yta med parkeringsrutor. Torget fick sitt namn 1963 efter partihandelområdet där det är beläget. Det är cirka 3 500 kvadratmeter stort och sträcker sig mellan Blomstergatan och Grönsaksgatan. Området för torget tillhörde Stora Olskroken ända fram på 1920-talet, och var då fortfarande helt obebyggt.

Ånässkolan är en skola vid Falkgatan i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Huvudbyggnaden och ett bostadshus med två lägenheter började uppföras år 1902 efter ritningar av Yngve Rasmussen. Huvudbyggnaden har fyra våningar och ett mittparti med klocktorn och spira var klara 1903. Den östra flygelbyggnaden byggdes 1929. Gymnastikbyggnaden av tegel i två våningar, ritades av E. Brihs och uppfördes år 1923. Bostadshuset är en tvåvånings byggnad uppförd i trä och hade från början lägenheter för en lärare och en vaktmästare.

Sankt Pauli barnhem är en byggnad vid Falkgatan 5 i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Byggnaden, som ritades av Gustaf Ljungman, uppfördes år 1913 för stiftelsen S:t Pauli barnhem. Den består av en våning och inredd vind och är uppförd i trä. Sankt Pauli barnhem öppnades år 1909 i en tidigare folkskolebyggnad vid Danska vägen. Den 1 april 1914 flyttade verksamheten till Falkgatan, där verksamheten kom att bedrivas av styrelsen för barnhemmet fram till 1969/1970, då socialstyrelsen tog över förvaltningen. Under åren 1921–1942 fanns en filial, Lödöse barnhem, vilken höll till på Brahegatan 14, Götaholmsgatan 20, samt Nellylund i Gamlestaden.

Pellerins margarinfabrik var en fabriksanläggning som producerade margarin och smör, belägen mellan Svangatan och Ejdergatan i stadsdelen Olskroken i östra Göteborg.

Partihallsförbindelsen är en 1 150 meter lång viadukt (planskild fyrfältsväg) mellan E45 och E20 i Göteborg. Förbindelsen byggdes som en del av Göteborgsöverenskommelsen, den infrastruktursatsning i Göteborg i vars vägtrafikdel bland annat Götatunneln ingår. Vägen är byggd i en viadukt över Västra stambanan i höjd med Ånäsmotet och knyter ihop E45 med E20. Vid Marieholm har en ny trafikplats byggts som är ansluten till E6 via Marieholmstunneln under Göta älv, den så kallade Marieholmsförbindelsen. Vägen har fyra filer, två i varje riktning. I den norra delen lämnar en fil per riktning förbindelsen, så att det längst i norr är en fil per riktning. De filer som lämnar förbindelsen ansluter till Marieholmstunneln. Partihallsförbindelsen har vägnumret E6.21, samma som Lundbyleden. 2011-2021 hade förbindelsen det tillfälliga vägnumret E20.10. Bron kallas av Göteborgshumorn för Röde Orm.

Olskroken är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 89 hektar, och i primärområdet utgjorde befolkningen 5 891 år 2013, drygt 1 % av Göteborgs. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet. Stadsdelen bebyggdes under åren 1884 till i början av 1900-talet huvudsakligen med landshövdingehus. Från 1973 och under en tioårsperiod sanerades stadsdelen hårt, vilket väckte stark kritik.

Olskrokens Kinematograf, biograf på Borgaregatan 20 i Göteborg, som öppnade 21 januari 1905 och stängde 30 november samma år. Ägare Anna C. Andersson.

Godstågsviadukten (Bocken) är en järnvägsbro uppförd åren 2007-2009 (föregångaren 1935) i stadsdelen Olskroken i Göteborg, och som förbinder de från Gårdatunneln kommande Västkustbanan och Kust till kust-banan med Västra stambanan och Norge/Vänerbanan, samt (via Marieholmsbron) Bohusbanan och Hamnbanan. Det är normalt endast godståg som trafikerar bron, i och med att i princip alla persontåg går via Göteborgs centralstation. Under andra världskriget gick dock permittenttrafiken över bron vilket för en tid gav den smeknamnet tyskviadukten. En tid har nattåg mellan Oslo och Köpenhamn gått där och stannat i Mölndal istället, för att SJ skulle slippa ha nattpersonal för att vända tåget och byta lok. I samband med bygget av Västlänken byggs Godstågsviadukten om med en spårväxel och en ytterligare koppling över Västlänkens spår mot Västra stambanan så att tåg från Hamnbanan, Bohusbanan och Norge-Vänerbanan kan ansluta planskilt. Detta sker inom projektet Olskroken planskildhet. Befintlig ramp kommer användas av tåg från Västra stambanan och Sävenäs rangerbangård.

Ånäsvägen är en drygt 1 kilometer lång gata i stadsdelarna Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Ånäs i Gamlestadens 12:e rote, som 1899 ägdes av Göteborgs stad. Gatan sträcker sig norrut från Redbergsvägen och fram till rondellen vid Gamlestadsvägens början. En äldre benämning på den delen som går mellan Redbergsplatsen och Ejdergatan var Nyfikeliden (även bara Nyfiken eller Nyfika). Slutledet -'liden' har betydelsen 'backe'. Namnet kommer troligen av det hus som på en karta från 1790 bär namnet Nyfika. Det låg på Ånäsvägens östra sida, där Svangatan nu mynnar ut i Ånäsvägen. Namnet användes ända in på 1920-talet. I själva backen låg små trähus som var ett par hundra år gamla. Dessa revs vid Bagaregårdens tillkomst i slutet av första världskriget. Det sista av de äldre husen i backen stod kvar till mitten av 1940-talet.

Olskrokstorget är ett torg i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Det ursprungliga torget fick sitt namn 1886 efter landeriet Olskroken. Olskrokstorget uppmättes till 2 320 kvadratmeter år 1900, vilket stämmer ganska väl med dagens yta. Torget är numrerat 2 till 20, där de båda byggnaderna för fiskförsäljning har nummer 18 och 19 och den pressbyråliknande byggnaden åt gatan har nummer 20. Tillsammans utgör de tre byggnaderna kvarter 36 Stengeten. Olskrokstorget avgränsas av Bondegatan i väster, adressen Olskrokstorget i norr (kvarter 6 Oxen), Borgaregatan i öster och Redbergsvägen i söder.

Östra bio, biograf på Redbergsvägen 14 i Göteborg, som öppnade den 25 mars 1918 under namnet Quo Vadis, men bytte namn den 5 september 1921 under den nye ägaren Konrad J. Nilsson, eftersom religiösa människor klagade på den bibliska associationen.

Susanna eller Flicka med snäcka är en skulptur i brons, utförd av Carl Milles, som avtäcktes 1915. Konstverket var först placerat på gården till fastigheten Viktor Rydbergsgatan 15 i Johanneberg, Göteborg, efter att ha skänks till staden av en privatperson. Charles Felix Lindbergs donationsfond köpte in skulpturen 1945 och den ställdes upp på Guldhedstorget, men 1948 flyttades den igen och denna gång till sin nuvarande plats på Kvilletorget i Brämaregården. Den Susanna som avbildats är Bibelns Susanna i badet.