Susanna (staty)

Klippdocka, är en skulptur i granit som står på Redbergsplatsen i Göteborg, skapad av Leo Pettersson 1995. En andra version av samma konstverk står vid Röda sten konsthall där den placerades 1997 i samband med konstnärens utställning Kub.

Redbergsplatsen, äldre namn Korsvägen, är en plats i Göteborg och en knutpunkt för Göteborgs kollektivtrafik. Redbergsplatsen ligger i stadsdelen Bagaregården och fick sitt namn 1883. Bebyggelsen kring Redbergsplatsen består främst av landshövdingehus. Längs hela platsens sydöstra sida sträcker sig Östra kyrkogården. År 1873 sattes en allmän vattenpump upp på Redbergsplatsen, där vatten från Delsjön kunde avnjutas. I Redbergslids Folkpark på Redberget, strax norr om Redbergsplatsen, restes 1886 en paviljong med en scen där artister kunde uppträda. Paviljongen revs 1936. På 1600-talet förekom även namnet Notenådsås på Redberget. I slutet av 1956 påbörjades arbetet med att bredda Härlandavägens norra sida, från Redbergsplatsen och längs hela den krök som Härlandavägen gjorde runt hörnet på Östra kyrkogården. Spårvägen fick utrymmet närmast kyrkogårdsmuren för sig själva, och en dubbelfilig väg på 9 meter skapade vid sidan om. I hörnet av Ånäsvägen och Örngatan uppfördes en bensinstation. För gatubreddningen kapade man en bit av parken vid Redbergslids bibliotek. Arbetet blev klart under sommaren 1957. Fram till sommaren 1968, då Redbergsplatsen byggdes om på nytt, fanns här en vändslinga för spårvägen. Kvarteret Renen är landshövdingehusen mellan Örngatan och Ånäsvägen längs platsens nordvästra del. Ett allmännyttigt bostadsföretag ville riva kvarteret på 1970-talet, men efter omfattande protester, såldes husen och renoverades istället på 1980-talet.

Elementens kamp är en fontängrupp i brons utförd av Anders Jönsson. Skulpturgruppen, som är omkring en meter hög, står vid Redbergsplatsen i Göteborg på en plats nedanför Sankt Pauli kyrka. Ursprungligen var konstverket uppställt på Olskrokstorget, men då torgrummet försvann vid bygget av Tingstadstunnelns tillfartsleder 1968, flyttades gruppen till sin nuvarande plats. Verket bekostades med medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond och invigningen ägde rum på svenska flaggans dag 1930. Hjalmar Wijk överlämnade konstverket till staden och i sitt tal sade han att Olskroksborna inte skulle uppfatta figurerna som någon illustration till levernet i Olskroken. Stadsfullmäktiges ordförande Malte Jacobsson tackade å stadens vägnar och gladde sig åt att den offentliga konsten spridit sig utanför Göteborgs centrum.

Olskroken är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 89 hektar, och i primärområdet utgjorde befolkningen 5 891 år 2013, drygt 1 % av Göteborgs. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet. Stadsdelen bebyggdes under åren 1884 till i början av 1900-talet huvudsakligen med landshövdingehus. Från 1973 och under en tioårsperiod sanerades stadsdelen hårt, vilket väckte stark kritik.

Göteborgs Sankt Pauli distrikt är ett distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län. Distriktet ligger i östra Göteborg.

Göteborgs S:t Pauli församling är en församling i Örgryte pastorat i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län.

Sankt Pauli kyrka är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Olskroken i Göteborgs kommun. Kyrkan tillhör Sankt Pauli församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan. Kyrkan tillhörde 1883-1969 Göteborgs Gamlestads församling och under åren fram till den 1 maj 1883 Göteborgs domkyrkoförsamling.

Flamman var en biograf med 684 platser på Redbergsvägen 19 i stadsdelen Gårda i Göteborg. Biografen öppnade 14 oktober 1935 och stängde 31 december 1982. Premiärprogrammet 1935 visade Flickornas Alfred (Birgit Tengroth och Sture Lagerwall) och kortfilmen Havet lockar (Per-G. Holmberg). Byggnaden ritades av arkitekten Sten Branzell, som tillsammans med arkitekten Uno Åhrén upprättade 1935 års stadsplan. Den konstnärliga utsmyckningen stod konstnären Gunnar Ström för. Fastigheten är byggnadsminne sedan 15 februari 2006 och har fastighetsbeteckning Gårda 68:1. Byggnaden uppfördes av storbyggmästaren Olle Engkvist som samtidigt byggde Göteborgs konserthus. Förutom biograf inrymde den utpräglade funkisbyggnaden två butikslokaler och en vaktmästarbostad. Byggnadskostnaden uppgick till 333 000 kronor, där 40 000 kronor stod för tomten och inventarier för 45 000 kronor. Idag ägs fastigheten av Göteborgs Finska Pingstförsamling, som sedan 1983 använder den som gudstjänstlokal. I och med ägarbytet skedde en del invändiga förändringar för att anpassa byggnaden till församlingens verksamhet. Salongen byggdes om i sin främre och bakre del. Bland annat tillkom ett samlingsrum och en läktare. Innan biografen uppfördes fanns på denna plats Olskrokens första yrkesfotograf, Sandlunds Foto atelier, som 1897 flyttades hit från Olskrokstorget. Ateljén övertogs senare av Vibergs Fotoatelier och revs 1931. Området bakom biografen, längs med Norra Gubberogatan, kallades för Dyngevik efter den bäck som rann förbi där. Olskrokens allra första biograf hette Quo Vadis. Den öppnades 1918 och låg lite längre ner på andra sidan Redbergsvägen. Namnet ändrades till Östra Bio 1921 och 1963 stängdes den för gott.

Sankt Pauli barnhem är en byggnad vid Falkgatan 5 i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Byggnaden, som ritades av Gustaf Ljungman, uppfördes år 1913 för stiftelsen S:t Pauli barnhem. Den består av en våning och inredd vind och är uppförd i trä. Sankt Pauli barnhem öppnades år 1909 i en tidigare folkskolebyggnad vid Danska vägen. Den 1 april 1914 flyttade verksamheten till Falkgatan, där verksamheten kom att bedrivas av styrelsen för barnhemmet fram till 1969/1970, då socialstyrelsen tog över förvaltningen. Under åren 1921–1942 fanns en filial, Lödöse barnhem, vilken höll till på Brahegatan 14, Götaholmsgatan 20, samt Nellylund i Gamlestaden.

Östra bio, biograf på Redbergsvägen 14 i Göteborg, som öppnade den 25 mars 1918 under namnet Quo Vadis, men bytte namn den 5 september 1921 under den nye ägaren Konrad J. Nilsson, eftersom religiösa människor klagade på den bibliska associationen.

Ånäsvägen är en drygt 1 kilometer lång gata i stadsdelarna Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Ånäs i Gamlestadens 12:e rote, som 1899 ägdes av Göteborgs stad. Gatan sträcker sig norrut från Redbergsvägen och fram till rondellen vid Gamlestadsvägens början. En äldre benämning på den delen som går mellan Redbergsplatsen och Ejdergatan var Nyfikeliden (även bara Nyfiken eller Nyfika). Slutledet -'liden' har betydelsen 'backe'. Namnet kommer troligen av det hus som på en karta från 1790 bär namnet Nyfika. Det låg på Ånäsvägens östra sida, där Svangatan nu mynnar ut i Ånäsvägen. Namnet användes ända in på 1920-talet. I själva backen låg små trähus som var ett par hundra år gamla. Dessa revs vid Bagaregårdens tillkomst i slutet av första världskriget. Det sista av de äldre husen i backen stod kvar till mitten av 1940-talet.

Ånässkolan är en skola vid Falkgatan i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Huvudbyggnaden och ett bostadshus med två lägenheter började uppföras år 1902 efter ritningar av Yngve Rasmussen. Huvudbyggnaden har fyra våningar och ett mittparti med klocktorn och spira var klara 1903. Den östra flygelbyggnaden byggdes 1929. Gymnastikbyggnaden av tegel i två våningar, ritades av E. Brihs och uppfördes år 1923. Bostadshuset är en tvåvånings byggnad uppförd i trä och hade från början lägenheter för en lärare och en vaktmästare.