Pellerins margarinfabrik

Ånässkolan är en skola vid Falkgatan i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Huvudbyggnaden och ett bostadshus med två lägenheter började uppföras år 1902 efter ritningar av Yngve Rasmussen. Huvudbyggnaden har fyra våningar och ett mittparti med klocktorn och spira var klara 1903. Den östra flygelbyggnaden byggdes 1929. Gymnastikbyggnaden av tegel i två våningar, ritades av E. Brihs och uppfördes år 1923. Bostadshuset är en tvåvånings byggnad uppförd i trä och hade från början lägenheter för en lärare och en vaktmästare.

Ånäsvägen är en drygt 1 kilometer lång gata i stadsdelarna Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Ånäs i Gamlestadens 12:e rote, som 1899 ägdes av Göteborgs stad. Gatan sträcker sig norrut från Redbergsvägen och fram till rondellen vid Gamlestadsvägens början. En äldre benämning på den delen som går mellan Redbergsplatsen och Ejdergatan var Nyfikeliden (även bara Nyfiken eller Nyfika). Slutledet -'liden' har betydelsen 'backe'. Namnet kommer troligen av det hus som på en karta från 1790 bär namnet Nyfika. Det låg på Ånäsvägens östra sida, där Svangatan nu mynnar ut i Ånäsvägen. Namnet användes ända in på 1920-talet. I själva backen låg små trähus som var ett par hundra år gamla. Dessa revs vid Bagaregårdens tillkomst i slutet av första världskriget. Det sista av de äldre husen i backen stod kvar till mitten av 1940-talet.

Sankt Pauli barnhem är en byggnad vid Falkgatan 5 i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Byggnaden, som ritades av Gustaf Ljungman, uppfördes år 1913 för stiftelsen S:t Pauli barnhem. Den består av en våning och inredd vind och är uppförd i trä. Sankt Pauli barnhem öppnades år 1909 i en tidigare folkskolebyggnad vid Danska vägen. Den 1 april 1914 flyttade verksamheten till Falkgatan, där verksamheten kom att bedrivas av styrelsen för barnhemmet fram till 1969/1970, då socialstyrelsen tog över förvaltningen. Under åren 1921–1942 fanns en filial, Lödöse barnhem, vilken höll till på Brahegatan 14, Götaholmsgatan 20, samt Nellylund i Gamlestaden.

Partihallsförbindelsen är en 1 150 meter lång viadukt (planskild fyrfältsväg) mellan E45 och E20 i Göteborg. Förbindelsen byggdes som en del av Göteborgsöverenskommelsen, den infrastruktursatsning i Göteborg i vars vägtrafikdel bland annat Götatunneln ingår. Vägen är byggd i en viadukt över Västra stambanan i höjd med Ånäsmotet och knyter ihop E45 med E20. Vid Marieholm har en ny trafikplats byggts som är ansluten till E6 via Marieholmstunneln under Göta älv, den så kallade Marieholmsförbindelsen. Vägen har fyra filer, två i varje riktning. I den norra delen lämnar en fil per riktning förbindelsen, så att det längst i norr är en fil per riktning. De filer som lämnar förbindelsen ansluter till Marieholmstunneln. Partihallsförbindelsen har vägnumret E6.21, samma som Lundbyleden. 2011-2021 hade förbindelsen det tillfälliga vägnumret E20.10. Bron kallas av Göteborgshumorn för Röde Orm.

Redbergsplatsen, äldre namn Korsvägen, är en plats i Göteborg och en knutpunkt för Göteborgs kollektivtrafik. Redbergsplatsen ligger i stadsdelen Bagaregården och fick sitt namn 1883. Bebyggelsen kring Redbergsplatsen består främst av landshövdingehus. Längs hela platsens sydöstra sida sträcker sig Östra kyrkogården. År 1873 sattes en allmän vattenpump upp på Redbergsplatsen, där vatten från Delsjön kunde avnjutas. I Redbergslids Folkpark på Redberget, strax norr om Redbergsplatsen, restes 1886 en paviljong med en scen där artister kunde uppträda. Paviljongen revs 1936. På 1600-talet förekom även namnet Notenådsås på Redberget. I slutet av 1956 påbörjades arbetet med att bredda Härlandavägens norra sida, från Redbergsplatsen och längs hela den krök som Härlandavägen gjorde runt hörnet på Östra kyrkogården. Spårvägen fick utrymmet närmast kyrkogårdsmuren för sig själva, och en dubbelfilig väg på 9 meter skapade vid sidan om. I hörnet av Ånäsvägen och Örngatan uppfördes en bensinstation. För gatubreddningen kapade man en bit av parken vid Redbergslids bibliotek. Arbetet blev klart under sommaren 1957. Fram till sommaren 1968, då Redbergsplatsen byggdes om på nytt, fanns här en vändslinga för spårvägen. Kvarteret Renen är landshövdingehusen mellan Örngatan och Ånäsvägen längs platsens nordvästra del. Ett allmännyttigt bostadsföretag ville riva kvarteret på 1970-talet, men efter omfattande protester, såldes husen och renoverades istället på 1980-talet.

Klippdocka, är en skulptur i granit som står på Redbergsplatsen i Göteborg, skapad av Leo Pettersson 1995. En andra version av samma konstverk står vid Röda sten konsthall där den placerades 1997 i samband med konstnärens utställning Kub.

Susanna eller Flicka med snäcka är en skulptur i brons, utförd av Carl Milles, som avtäcktes 1915. Konstverket var först placerat på gården till fastigheten Viktor Rydbergsgatan 15 i Johanneberg, Göteborg, efter att ha skänks till staden av en privatperson. Charles Felix Lindbergs donationsfond köpte in skulpturen 1945 och den ställdes upp på Guldhedstorget, men 1948 flyttades den igen och denna gång till sin nuvarande plats på Kvilletorget i Brämaregården. Den Susanna som avbildats är Bibelns Susanna i badet.

Partihandelstorget är ett torg i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Torget är numrerat 1-2 med fastighetsbeteckningarna Olskroken 35:19 och 35:7 och består av en öppen, asfalterad yta med parkeringsrutor. Torget fick sitt namn 1963 efter partihandelområdet där det är beläget. Det är cirka 3 500 kvadratmeter stort och sträcker sig mellan Blomstergatan och Grönsaksgatan. Området för torget tillhörde Stora Olskroken ända fram på 1920-talet, och var då fortfarande helt obebyggt.

Bagaregården är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Det var också namnet på ett tidigare landeri i området. Primärområdet har en areal på 47 hektar. Stadsdelen Bagaregården har en areal på 125 hektar. En del av Bagaregården tillhör S:t Pauli församling och den del som kallas Strömmensberg tillhör Härlanda församling.

Olskroken är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Stadsdelen har en areal på 89 hektar, och i primärområdet utgjorde befolkningen 5 891 år 2013, drygt 1 % av Göteborgs. Namnet Olskroken är känt från mitten av 1600-talet. Stadsdelen bebyggdes under åren 1884 till i början av 1900-talet huvudsakligen med landshövdingehus. Från 1973 och under en tioårsperiod sanerades stadsdelen hårt, vilket väckte stark kritik.

Blomstertorget är ett torg i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Torget är numrerat 1-2 med fastighetsbeteckningarna Olskroken 35:13 och 35:19 och består av en öppen, asfalterad yta med parkeringsrutor. Torget fick sitt namn år 2000 efter partihandelområdet där det är beläget. Det är cirka 5 300 kvadratmeter stort och sträcker sig mellan Blomstergatan och Grönsaksgatan. Området för torget tillhörde Stora Olskroken ända fram på 1920-talet, och var då fortfarande helt obebyggt.

Elementens kamp är en fontängrupp i brons utförd av Anders Jönsson. Skulpturgruppen, som är omkring en meter hög, står vid Redbergsplatsen i Göteborg på en plats nedanför Sankt Pauli kyrka. Ursprungligen var konstverket uppställt på Olskrokstorget, men då torgrummet försvann vid bygget av Tingstadstunnelns tillfartsleder 1968, flyttades gruppen till sin nuvarande plats. Verket bekostades med medel ur Charles Felix Lindbergs donationsfond och invigningen ägde rum på svenska flaggans dag 1930. Hjalmar Wijk överlämnade konstverket till staden och i sitt tal sade han att Olskroksborna inte skulle uppfatta figurerna som någon illustration till levernet i Olskroken. Stadsfullmäktiges ordförande Malte Jacobsson tackade å stadens vägnar och gladde sig åt att den offentliga konsten spridit sig utanför Göteborgs centrum.