place

Botulfsplatsen

Torg i Lund
Botulfsplatsen april 2024
Botulfsplatsen april 2024

Botulfsplatsen är ett torg i centrala Lund. Det var från högertrafikomläggningen 1967 till och med 20 augusti 2023 knutpunkt för den lokala busstrafiken. Det är framförallt busstrafiken som har betytt mycket för platsens livaktighet. Botulfsplatsen domineras av Saluhallens baksida, kaféer och restauranger samt småbutiker, bland annat Tehuset Java.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Botulfsplatsen (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Botulfsplatsen
Schlesienstraße, Rüdesheim

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: BotulfsplatsenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.70186 ° E 13.19386 °
placeVisa på kartan

Adress

Schlesienstraße
55595 Rüdesheim
Rheinland-Pfalz, Deutschland
mapÖppna på Google Maps

Botulfsplatsen april 2024
Botulfsplatsen april 2024
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sankta Maria minor kyrka

Sankta Maria minor kyrka var en medeltida kyrka i Lund, som låg i den södra delen av kvarteret Maria minor, mellan Stora Södergatan och Botulfsplatsen, nära Västra Mårtensgatan. Kyrkan Sankta Maria minor var den mindre av de två Maria-kyrkorna i Lund. Den större var Sankta Maria magle kyrka, som byggdes senare. Kyrkan byggdes som en stavkyrka i trä under senare delen av 1000-talet och ersattes av en stenkyrka under 1100-talet på samma plats. Denna revs efter reformationen i Danmark 1536. I samband med nybyggnation i början av 1900-talet tog Kulturen hand om lämningarna och återuppbyggde dem på Kulturen längs Sankt Annegatan 1911 och 1914. Ruinen är placerad mellan norra gaveln på Locus Peccatorum och sydgaveln på Rustmästarebostaden. Ruinerna består av omkring 1,5 meter höga delar av yttermurarna, med ena långsidan och absiden. I en skriftlig källa från perioden 1095-1103 anges att kung Erik Ejegod skänkte kyrkan tillsammans med en stor godsmassa till prostämbetet vid domkapitlet. Sannolikt revs träkyrkan strax efter att den donerats till domkapitlet och ersattes med en romansk kyrka av sten. Kyrkan och dess kyrkogård undersöktes arkeologiskt 1911, 1914, 1926 och våren 2020. Träkyrkan hade ett nästan kvadratiskt 8 gånger 8 meter stort kor och det rektangulära långhuset bör då ha varit 16 meter långt och 10 meter brett. Inne i kyrkan fanns det två rader med grova stolpar av ek både i koret och långhuset, och de bar upp kyrkans tak och gjorde kyrkan treskeppig. Plankorna i kyrkans väggar var 48 till 61 cm breda och 17 till 22 cm tjocka och gjorda av kluvna ekstammar där stammens naturligt runda sida utgjorde kyrkans utsida. Både stolparna och väggplankorna stod nedgrävda i jorden. Det fanns också en brunn gjord av en urholkad ekstam inne i kyrkan, men det fanns annan bebyggelse på platsen innan kyrkan byggdes, varför brunnen kan ha hört till tidigare bebyggelse. Den ursprungliga romanska stenkyrkan bestod av ett långhus och ett kor med absid. Senare fick kyrkan även ett vapenhus i söder och ett torn i väster, som var byggda i tegel. Det fanns två ingångar till kyrkan på dess södra sida, en i koret som var till för kyrkans präster och en i långhuset som var till för församlingsmedlemmarna. Kyrkan hade invändigt ett stort kapitäl gjort av granit. Det kan ha stått på en kolonn i mitten av kyrkan och burit upp en triumfbåge. Golvet var gjort av kalktuff i både långhuset och koret. Kyrkan drabbades av en brand, sannolikt under 1200-talet, och efter det förnyades den med tribun- och triumfbågar och golvet i långhuset täcktes med tegel. Golvet i koret fick först ett nytt golv med kalktuff, men täcktes senare flera gånger med murtegel. Det kan också ha gjorts för att göra platsen för altaret högre. Under altaret i absiden fanns en kammare där det kan ha förvarats reliker. Det fanns också ett lekmannaaltare och två sidoaltare i östra delen av långhuset. Längs med väggarna i långhuset fanns uppmurade sittbänkar av sten. Kyrkan raserades efter reformationen i Danmark 1536.

Sankt Botulfs kyrka

Sankt Botulfs kyrka var en medeltida sockenkyrka i Lund med rötter i en träkyrka, som uppfördes senast vid mitten av 1000-talet. Den har ersatts av en stenkyrka på samma plats, troligen under 1100-talet. Själva kyrkan har ännu inte hittats, men gravar på dess kyrkogård visar att kyrkan låg i kvarteret Sankt Botulfs östra del. Kyrkan var helgad åt Sankt Botulf, som levde under första halvan av 600-talet och sägs ha varit biskop i Utrecht i Nederländerna. Kulten kring Sankt Botulf var utbredd i England och spreds även till Danmark. Kyrkan nämns i en skriftlig källa första gången 1329. I ett påvligt brev 1475 till Barbara Brahe, som var änka efter riksrådet Stig Olufsen Krognos och hade patronatsrätten över kyrkan, beskrevs kyrkan som förhärjad och förbränd av fiender. Den kan ha stuckits i brand vid den svenske kungen Karl Knutssons härtåg i Skåne 1452. Den 16 februari 1452 var den svenska armén i Lund och en stor del av stadsbebyggelsen stacks då i brand. Sankt Botulfs kyrka kan från början ha varit en privat kyrka, ägd av ätten Krognos. I kvarteret på östra sidan av kyrkan fanns en uppåt 11 000 m² stor stadsgård, som senast 1390, men kanske långt tidigare, ägdes av medlemmar av ätten. Det medeltida tegelhuset Krognoshuset var en av gårdens huvudbyggnader. Arkeologiska undersökningar gjordes 1931 och 1954 i kvarterets norra del. Under reformation i Danmark 1536 tycks kyrkan och kyrkogården tillfallit kronan, trots kyrkans karaktär som privatkyrka. I samband med grävningsarbeten 1916 och 1919 i norra delen av kvarteret ut mot Skomakaregatan hittades huggna sandstenar som ingått i ribbor till valv i kyrkan. Delar av kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1931 och 1954.

Sankt Mårtens kyrka, Lund

Ej att förväxla med Sankt Mårtens kyrka i Mariehamn Sankt Mårtens kyrka var en katolsk kyrka i Lund under medeltiden. Den låg i kvarteret Sankt Mårten nära hörnet Västra Mårtensgatan/Bankgatan. Sankt Mårtens kyrka byggdes troligen som en träkyrka på 1000-talet och ersattes av en stenkyrka under 1100-talet. Den var helgad åt Sankt Martin av Tours, som enligt en legend hade gömt sig bland gäss för att slippa bli biskop i Tours, men hade avslöjats av gässens kacklande. Kyrkan nämns i en skriftlig källa första gången 1308, då det anges i domkapitlets gåvobok att det ska hållas själamässor i kyrkan för en avliden person. År 1484 slogs tjänsten som sockenpräst i Sankt Mårtens församling samman med tjänsten som altarvikarie för Johannes Döparens altare i domkyrkans krypta. Troligen hade domkapitlet patronatsrätten över kyrkan. Kyrkan undersöktes arkeologiskt 1915, 1937, 1963, 1975–1976 och 1993. Kyrkan var byggd i romansk stil med kor och absid, och försågs senare med ett torn i väster. Vid grunden till absiden hittades 64 mynt nedgrävda som ett byggnadsoffer. Mynten präglades under kungarna Olof Hungers och Erik Ejegods regeringsperioder, vilket tyder på att kyrkan byggdes senast i början av 1100-talet. Ett tjockt brandlager tyder på att kyrkan drabbades av brand någon gång under 1200-talet. Vid återuppbyggnaden breddades kyrkans långhus. Kyrkan revs efter reformationen i Danmark 1536.

Östra Kattesundskyrkan

Östra Kattesundskyrkan är benämningen på en katolsk kyrka i Lund under medeltiden, som låg i kvarteret Färgaren vid Kattesund, nära Stora Södergatan. Den var en stavkyrka, för vilken det inte är känt vilket skyddshelgon som den hade. Den låg nära både Södra Kattesundskyrkan och trä- respektive stenkyrkorna Trinitas Salvator (Sankt Trinitas Salvator och Sankt Trinitas Salvator kyrka , också kallad Drotten). Östra Kattesundskyrkan är den största stavkyrkan som har hittats i Norden. Den var 26 meter lång, varav långhuset var 18 meter långt och elva meter brett. Koret var åtta gånger åtta meter stort. Det fanns två rader med stolpar invändigt, vilka bar upp taket. Inne i kyrkan fanns också åtta kraftiga stolpar av ek som hade en diameter på omkring 55 centimeter. De skulle kunna vara mittpelare i en basilika där mittskeppet var högre än sidoskeppen, men de kan också ha burit upp ett sammanhängande ryggåstak. På västra sidan av kyrkan har det stått fem kraftiga stolpar i marken och det är möjligt att de har ingått i en klockstapel. Runt kyrkan fanns det en kyrkogård som var 45 gånger 60 meter stor, med grävda rännor som gränsmarkering runt om. På kyrkogården har det hittats 320 gravar. Östra Kattesundskyrkan ersattes inte av någon kyrka av sten under 1100-talet. I gatubeläggningen på Kattesund finns markerade med vit gatsten ytterväggarna till kyrkan och de stolpar som bar upp dess tak, samt tre av stolparna till den förmodade klockstapeln.