Värnhem

Celsiusgatan är en gata i Malmö som sträcker sig från Kungsgatan till en återvändsplats något väster om Kontinentalbanan. Den korsar Föreningsgatan, Zenithgatan och Nobelvägen. Celsiusgatan var ursprungligen en 1901 tillkommen gata inom Rörsjöstaden. Denna förlängdes 1904 genom att den 1889 tillkomna Harzgatan, belägen söder om Föreningsgatan, införlivades. Gatan förlänges därefter 1908 och 1924 och kom därigenom att sträcka sig förbi Kontinentalbanan till Danska vägen i Håkanstorp. Eftersom Malmö stad planerade att anlägga en idrottsplats öster om Kontinentalbanan slopades 1956 Celsiusgatan på sträckan mellan den nuvarande återvändsplatsen och Scheelegatan. Celsiusgatans sträckning öster om sistnämnda gata erhöll samtidigt det nya namnet Klubbegatan.

Zenithgatan är en gata i delområdet Värnhem i stadsområdet Norr i Malmö som sträcker sig från Värnhemsgatan till Industrigatan och korsar Sallerupsvägen. Zenithgatan namngavs 1902 efter Margarinaktiebolaget Zenith, en margarinfabrik som startades 1899 av grosshandlarna Cornelius Faxe, Lorens Faxe, Axel Hagerman och Johan Fredrik Andersson. Fabriksbyggnaden revs på 1960-talet. Vid Zenithgatan ligger bland annat Malmö stads spårvägars tidigare kontors- och verkstadsbyggnad, vilken uppfördes 1905–1906 efter ritningar av stadsarkitekten Salomon Sörensen. Lokalerna disponeras numera av Rörsjöskolan. Vid Zenithgatan finns även Malmö Skofabriks AB:s gamla byggnad, där bland annat Kvarnby folkhögskola har viss verksamhet.

Konsthögskolan i Malmö är en institution vid Lunds universitet för konstnärlig utbildning i Malmö sedan år 1995.

Ehrensvärdsgatan 14 var ett bostadshus som låg nära Värnhemstorget i Malmö. Det uppfördes 1905 och revs 1975. Under många år − från 1905 till 1921 − var huset helt fristående och närapå det enda huset i ett stort planområde, varför det i folkmun blev kallat Ensamheten. Efter rivningen har aldrig någon ny byggnad uppförts på tomten; i stället är där en ödetomt i ett annars slutet kvarter, något som i sociala medier har omtalats som "tomrummet efter ensamheten".

Värnhemstorget är ett torg och sedan länge en viktig trafikknutpunkt i Malmö, där Lundavägen, Sallerupsvägen, Föreningsgatan och Östra Förstadsgatan möts. Där finns även en busstation (Skånetrafikens stads- och regionbussar) med trafik till bland annat Arlöv, Lund och Staffanstorp. Malmö hade i äldre tider två ”värnar”, förstäder. Dessa var Södervärn utmed Södra Förstadsgatan samt Östervärn utmed Östra Förstadsgatan. Det östra värnet utanför Österport (beläget på nuvarande Drottningtorget) omtalas redan 1582. Namnet Värnhem gavs en större bondgård som låg på hörnet av nuvarande Lundavägen och Sallerupsvägen. Alma Falkman berättar i sina minnen från 1860/70-talen följande: ”Jeppa Andersson , som var mycket förmögen, ägde en lantegendom vid Sallerups- och Lundavägen. När han lämnade ”Skjutsstallsinrättningen” (dåtidens officiella vagnuthyrning i Malmö) flyttade han till det då nybyggda, i villastil uppförda boningshuset här som jämte nyanlagd trädgård låg på själva hörnet av de 2 nämnda vägarna. Då först fick egendomen av Andersson det nu så kända namnet ”Värnhem” och hans egen benämning ändrades nu till ”Jeppa Andersson på Värnhem”.” Utläggningen av Värnhemstorget skedde sent. På en karta från 1898 är utmärkt ett parkkvarter med korsande gångstigar omfattande den västra halvan av nuvarande Värnhemstorget. Året därefter arbetar man på att stadsplaneförändra gatorna Föreningsgatan och Kungsgatan. Den breda Kungsgatan ansluts nu till Östra Förstadsgatan. Själva torget i sitt nuvarande omfång verkar dock ha tillkommit först omkring 1923. Officiellt fastställande av namnet tycks saknas. År 1890 nådde hästspårvägen Värnhem, år 1906 den första elektriska spårvägslinjen, linje 3, och året därpå även linje 1. År 1924 tillkom även linje 6 på sträckan Värnhem - Hohög, vilken år 1937 förlängdes till Östra Kyrkogården. Den sista spårvägslinjen vid Värnhemstorget var linje 3 (Ringlinjen), vilken nedlades år 1964. Med början på våren 1998 byggdes det tidigare hårt trafikerade busstorget om och blev ett renodlat torg. Mellan hösten 2005 och maj 2015 serverade gruppen "Soppa för Värme" (på vinterhalvåret mellan augusti och maj) soppa, bröd, kaffe och kaka på Värnhemstorget lördagar kl. 12:00 - 14:00. De ville skapa en mötesplats för alla människor oavsett bakgrund. Verksamheten är nu avslutad. Vid Värnhemstorget öppnades våren 2009 köpcentrumet Entré Malmö. Värnhemstorget som skatebordplats Ombyggnationen av torget 1998 gjorde torget till en attraktiv skateboardplats. Torgets diabaskanter, höjda scen och jämna kanter skapade goda förutsättningar för åkning. Genom åren har olika insatser gjorts för att förbättra åkningen på platsen. Stenbänkarna på torgets mitt och trappkanterna mot allén installerades i samband med arrangemanget ’Back to Värnhem’ 2014. Skulpturen Lady in the Square av Elexis Sablone pryder torgets scen. Installationernas syfte är att utveckla Värnhemstorget som skateboardplats, likväl som att bidra med sittytor, lekmöjligheter och estetiska värden.

Industrigatan är en längre gata inom stadsområdena Norr och Öster i Malmö. Gatan sträcker sig från Föreningsgatan och Olof Hågensens allé. Den korsar bland annat Nobelvägen, (under en järnvägsviadukt) Kontinentalbanan och Danska vägen. Gatans västligaste del, mellan Föreningsgatan och Zenithgatan, finns på stadsingenjör Jöns Åbergs karta från 1882 under namnet Grafgatan, ett namn som fastställdes 1889. Detta namn åsyftade gatans läge vid de intilliggande begravningsplatserna. Gatan förlängdes 1904 och erhöll då namnet Industrivägen, men redan kort därefter förefaller namnet ha ändrats till det nuvarande. Som namnet antyder har industriell verksamhet varit förlagd dit, bland annat har Malmö stads spårvägar, sedermera Malmö Lokaltrafik, och Malmö stads gasverk haft verksamhet där. Öster om Nobelvägen hade bland annat verkstadsföretaget Addo och Malmö Oljeslageri och Happachs Såpfabriks AB (Mohab) sin verksamhet. Den rivningstomt där det sistnämnda företaget hade sina anläggningar fick stor uppmärksamhet 2015, då ett betydande antal EU-migranter, som slagit läger där, tvångsavvisades. Vid Industrigatans östra ände finns bostadsområdet Håkanstorp och Östra kyrkogården. Gatan är i hög grad även förknippad med gatuprostitution.

Malmgården i Malmö (vid Värnhem) uppfördes åren 1934-35 av byggmästare Eric Sigfrid Persson. Huset ritades av arkitekterna Eiler Græbe (fasader) och Birger Linderoth (planer). Malmgården är ett av Sveriges mest kända funkishus. Det är byggt 1934 då den funktionalistiska arkitekturen var på sin höjd. När huset invigdes var det oerhört modernt och ett praktexempel på den moderna tidens boende och komfort. Fastigheten består av hela kvarteret Helge. Den ligger mellan Drottninggatan, Döbelnsgatan, Kungsgatan och Ehrensvärdsgatan. Huset har omkring 280 lägenheter och 30 – 40 butikslokaler och konstnärsateljéer. Huset har tidigare haft ett antal konstverk som dekoration, både inomhus och ute på gården. Delar av konsten är borta men ett par skulpturer finns kvar. Under våren 2007 ombildades Malmgården till bostadsrättsförening, vilket då var Malmös hittills största ombildning.

Sankt Pauli kyrkogård(ar) är tre begravningsplatser i Malmö: Sankt Pauli norra kyrkogård anlades som Nya begravningsplatsen 1870, då den tidigare "Nya begravningsplatsen" (numera "Gamla begravningsplatsen") väster om Gustav Adolfs torg blivit för liten för den växande staden. Nordost om Pauli norra ligger en judisk begravningsplats (tidigare "Mosaiska begravningsplatsen", nu "inkorporerad" som kvarter 29 på Pauli norra), anlagd 1872 med ett judiskt kapell. I norra hörnet av Pauli norra ligger begravningsplatsernas första kapell (uppfört 1870), vilket numera används som administrationsbyggnad. Vid Pauli norras entré från Föreningsgatan står sedan 1958 statyn "Ängel och fåglar" av Axel Wallenberg. Sankt Pauli mellersta kyrkogård anlades som Nyaste begravningsplatsen 1890 och utökades 1909 med det område som upptagits av barnhemmet Annelund På Pauli mellersta finns det i nutiden använda begravningskapellet (uppfört 1890, arkitekt Salomon Sörensen, senare ombyggnad Bror Thornberg) och mittemot detta minneslunden (anlagd 1973). I minneslundens västra hörn finns vattenkonstverket "Årstiderna" av Thure Thörn. Nordost om vägen genom Annelund, från huvudentrén vid S:t Knuts väg till kapellet, står sedan 1988 "Ängeln S:t Mikael" av Carl Johan Dyfverman Sankt Pauli södra kyrkogård tillkom 1904 som Allra nyaste begravningsplatsen. Kyrkogårdarna fick sina nuvarande namn 1923. År 2016 var antalet upplåtna gravrätter på de tre begravningsplatserna 5 784.

Östra Förstadsgatan är ett av staden Malmös äldsta trafikstråk. Östra Förstadsgatan har alltsedan staden Malmö anlades på 1200-talet varit en viktig utfartsled mot Lund. På den tiden var den endast en grusväg vilket anlagts uppe på den låga sandrevel som löpte mellan nuvarande Drottningtorget och Värnhemstorget. Utmed sandrevelns södra strand låg Rörsjön och utmed den norra Öresund. I dag är dessa vattenmarker helt utfyllda och bebyggda. Östra Förstadsgatan börjar vid Schougens bro (fram till 1938 officiellt Östra infartsbron), uppkallad efter en handelsman som på 1800-talet ägde en handelgård invid bron. Invid bron låg också vid gatans södra sida ”Ön Malta”, gatans enda trevåningsbyggnad vid denna tid. Det var byggmästaren J. Tullberg som på 1830-talet bekostat huset medan murmästaren Sven Cronberg uppförde byggnaden. Strax intill ön Malta låg den stora fabrikstomten för Malmö Porslinsfabrik. På motstående norra sida låg Tändsticksfabriken. Dessa två industrier var verksamma under 1800-talets senare hälft. Längre österut utmed Östra Förstadsgatan södra sida låg på 1700-talet en större tomt med stora byggnader. Detta var det statliga bränneriet, Östra Förstadens första fabriksetablering. Anläggningen låg mellan nuvarande Porslinsgatan och Fredriksbergsgatan. Gatan har sitt namn efter det värdshus och förlustelseställe Fredriksberg som köpmannen Fredrik Löhr 1869 öppnade här. År 1903 beskrevs i en tidningsinsändare Östra Förstadsgatan på följande sätt: Namnet Östra Förstadsgatan tillkom 1871 (tidigare var adressen Östra Förstaden). Den började trafikeras av spårvagnar 1890, ursprungligen hästdragna, från 1906 elektriska (trafiken nedlagd 1964).

Östervärn är ett delområde i norra Malmö, i stadsdelen Malmö Centrum, runt Värnhemstorget (som dock tillhör delområdet Värnhem). Området avgränsas av Kontinentalbanan i norr, Hornsgatan och Drottninggatan i väster, Nobelvägen och Södra Bulltoftavägen i öster samt Sallerupsvägen och Östra Förstadsgatan (däribland Värnhemstorget) i söder. I området finns bland annat, Östervärnsgatan, Ringgatan, Värnhemsgatan, Höstgatan, Vårgatan, delar av Hornsgatan och samt delar av Zenithgatan väster om Sallerupsvägen. På gränsen mellan Östervärn och Kirsebergsstaden finns en järnvägsstation med namnet Östervärns station. Den hette tidigare Lundavägen men fick vid en ombyggnad 2000 namnet Östervärn efter den nedlagda privatbanestation som funnits i närheten. Östervärn ligger på Kontinentalbanan och trafikerades av tågen på sträckan Malmö–Ystad/Simrishamn. Den 15 juni 2009 stängdes stationen av spårtekniska skäl, i samband med bygget av den provisoriska station vid Malmö C som användes under inkopplingen av Citytunneln. Från augusti 2011 går tågen mot Ystad och Simrishamn via Citytunneln. Sedan december 2018 trafikeras station Östervärn igen av Pågatåg, som en del av den s.k. Malmöringen Den ursprungliga Östervärns station, uppförd år 1892 av Malmö–Tomelilla Järnväg, var belägen ungefär vid den nuvarande rondellen i Nobelvägens norra ände och revs 1961. Vid Lundavägen ligger två små hus som är bland få bevarade rester av den lantliga bebyggelse som kantade infartsvägarna till Malmö före industrialismens genombrott. Områdets bostäder ligger främst i den sydöstra delen och består huvudsakligen av bostadsrättsföreningar i 4-5 våningar höga hus. Mellan Sallerupsvägen, Nobelvägen, Höstgatan och Lundavägen finns här en väl samlad stenstadsbebyggelse med byggnader från sekelskiftet 1900 och 1920-talet. Dessa kvarter byggdes efter en stadsplan ritad början av 1900-talet av Anders Nilsson (Major Nilsson) och den har en för honom typisk medeltidsinspirerad utformning av gatunätet med oregelbundna kvarter och krökta gator. Denna bebyggelse utgör delvis en inramning av Värnhemstorget. Tidigare fanns ett stort antal avrivna tomter i detta område, men dessa har blivit bebyggda. Vid Ringgatan i kvarteret Svante hade Malmö Kaffekompani sina lokaler från 1898. Det var ett av Sveriges ledande kafferosterier vars varumärke Solo levde kvar ända fram till 1982. Norr om Värnhemstorget finns "Entré Malmö", ett upplevelsecentrum med biografer, affärer och restauranger. Affärskomplexet invigdes den 19 mars 2009. Strax intill i kvarteret Svante vid Lundavägen har MKB byggt 228 nya bostäder. I den norra delen av Östervärn, norr om Hornsgatan, finns en bland annat en bilfirma och ett hotell.

Entré är ett köpcentrum mellan norra motorvägsinfarten till Malmö och Värnhemstorget, invigt 19 mars 2009 och under total ombyggnad sedan 2013.

Norra Sorgenfri är ett 45 hektar stort område i Malmö som enligt ett planprogram från 2008 är tänkt att utvecklas till en del av innerstaden. I planen föreslås 2 500 nya bostäder och 2 000 nya arbetsplatser. Delområdet kallades förr Sorgenfri industriområde och ligger mellan Nobelvägen och Kontinentalbanan, söder om Celsiusgatan. Delområdets södra del löper utmed gatorna Agneslundsvägen, Östra Farmvägen och Sorgenfrivägen. Den angränsande Sankt Pauli södra kyrkogård tillhör inte Norra Sorgenfri utan delmorådet Östra Sorgenfri, trots att den - likt Norra Sorgenfri - räknas till stadsdelen Centrum (till skillnad från övriga Östra Sorgenfri som tillhör stadsdelen Södra Innerstaden). Industrialiseringen påbörjades i slutet av 1800-talet. Sedan dess har det funnits ett hundratal företag i området, varav de mer kända är Addo, Sydkraft, Gasverket, Läderfabriken Öresund, Malmö stads spårvägar, Ferrosan, Tripasin och Wangels. Den enda större industriverksamhet som finns kvar idag är E.ON Gas.