place

Reuterkiez

DewpNeukölln
Kreuzkölln
Kreuzkölln

Reuterkiez, även kallat Reuterquartier eller (vardagligt) Kreuzkölln, är ett område i Berlin, beläget i norra Neukölln på gränsen till Kreuzberg. Områdets gränser bildas av Landwehrkanal (gatan Maybachufer), Kottbusser Damm och Sonnenallee. Reuterkiez är omkring 70 hektar stort och har cirka 18 500 invånare. Det är ett typiskt Gründerzeit-område sett till struktur och arkitektur. Från 1850 uppstod de första verksamheterna på vad som tidigare var ängar och sumpmark när Landwehrkanal togs i bruk. Mellan 1871 och 1905 följde så byggandet av de bostadshus som står där idag. Området har fått sitt namn efter det centralt belägna torget Reuterplatz, i sin tur namngivet till minne av författaren Fritz Reuter. Området präglas av hög arbetslöshet och sociala problem, men det finns tecken på att en gentrifieringsprocess äger rum.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Reuterkiez (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Reuterkiez
Nansenstraße, Berlin Neukölln

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: ReuterkiezLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 52.488888888889 ° E 13.429444444444 °
placeVisa på kartan

Adress

Nansenstraße
12047 Berlin, Neukölln
Tyskland
mapÖppna på Google Maps

Kreuzkölln
Kreuzkölln
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Görlitzer Park
Görlitzer Park

Görlitzer Park är en 14 hektar stor offentlig park i stadsdelen Kreuzberg i Berlin, anlagd under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Parken avgränsas av Görlitzer Strasse i norr, där parken gränsar mot Wrangelkiez, Görlitzer Ufer vid Landwehrkanal i öster, Wiener Strasse i söder och Spreewaldplatz och Skalitzer Strasse med högbanan i väster. På platsen för parken låg tidigare spårområdet och byggnaderna för järnvägsstationen Görlitzer Bahnhof, uppförd 1865–1866 och uppkallad efter stambanans riktning mot Görlitz. Stationen skadades i andra världskrigets strider och den kom efter kriget att ligga i den amerikanska ockupationssektorn i Västberlin, medan järnvägssträckan ut från stationen vid Landwehrkanal korsade gränsen till den sovjetiska sektorn i Östberlin. Av denna anledning drogs den nya sträckningen för Östberlins pendeltåg mot Königs Wusterhausen över Ostkreuz för att kringgå Västberlin och 1951 ställdes den kvarvarande passagerartrafiken från Görlitzer Bahnhof in. 1961 drogs Berlinmuren vid kanalen i parkens östra utkant och under 1960-talet revs resterna av stationsbyggnaden. Fram till 1985 trafikerades godsstationen av godståg som bland annat levererade kol för stadens bränslebehov. Under 1980-talet utvecklades olika medborgarinitiativ för att ta till vara den stora ytan som järnvägen och kringliggande industriella verksamheter fortfarande upptog. I slutet av 1980-talet påbörjades arbetena med att anlägga en park på platsen. Integrerade i parkens grönytor bevarades några rester av den tidigare stationen, bland annat en fotgängartunnel, muren kring spårområdet och tre godsmagasin. Vid Spreewaldplatz färdigställdes 1987 ett kommunalt badhus. Görlitzer Park är sedan början av 2000-talet en av Berlins största platser för illegal narkotikaförsäljning. Sedan 2012 finns en permanent närvaro från polis och myndigheter för riktad bekämpning av drogrelaterad kriminalitet i parken. Många buskage har avlägsnats då de kan tjäna som gömställe för droger. Den nolltolerans mot även ringa droginnehav som infördes 2015 under Frank Henkels period som inrikessenator kom senare att avskaffas 2017.

Schillerpromenade
Schillerpromenade

En annan gata med samma namn existerar även i Berlinstadsdelen Oberschöneweide.Schillerpromenade är en bred gata i Berlinstadsdelen Neukölln, belägen i stadsdelens västra del. Gatan är anlagd som en aveny med en bred parkförsedd mittremsa och utgör den centrala gatan i området Schillerkiez. Gatan leder från Selchower Strasse i norr över det centrala runda torget Herrfurthplatz, i vars mitt Genezarethkirche står. I söder avslutas gatan vid Leinestrasse, med den tidigare byggnadsingenjörsskolans byggnad i blickfånget. Det omkringliggande Schillerkiez bebyggdes omkring 1900-talets början avsett som ett relativt välmående medelklassområde i Rixdorf (dåvarande namnet för Neukölln). Området har huvudsakligen behållit sin ursprungliga gatuplan och bebyggelse. Det avgränsas av Berlin-Tempelhofs tidigare flygplats, nuvarande Tempelhofparken, i väster, av Columbiadamm i norr, av Hermannstrasse i öster och av Anita-Berber-Park, den tidigare Nya S:t Thomas-begravningsplatsen, i söder. Befolkningen i Schillerkiez uppgår till omkring 20 000 personer, på en 95 hektar stor yta. Områdets bebyggelse överlevde till största delen andra världskrigets bombningar. På grund av den tilltagande flygtrafiken på Tempelhofflygplatsen, vars inflygning ligger direkt söder om kvarteret, samt läget i Västberlins utkant, kom dock området att under efterkrigstiden att gradvis förslummas. Först under 1990-talet genomfördes koordinerade renoveringsinsatser i området, och i området pågår idag en gentrifieringsprocess. Sedan 2008 är flygplatsen nedlagd och omvandlad till frilufts- och rekreationsområde.