Kindl – Zentrum für zeitgenössische Kunst

Neuköllns rådhus, Rathaus Neukölln, befinner sig på Karl-Marx-Strasse i Neukölln i Berlin. Dagens rådhus stod klart 1908 i det då självständiga Rixdorf som 1912 bytte namn till Neukölln och som 1920 blev en del av Stor-Berlin.

För andra betydelser, se Neukölln. Neukölln (äldre stavning: Neucölln) är en stadsdel (tyska: Ortsteil) i Berlin i Tyskland. Stadsdelen är idag en del av stadsdelsområdet Neukölln, ett av Berlins tolv större förvaltningsdistrikt. För att särskilja stadsdelen från stadsdelsområdet används ibland begreppet Nord-Neukölln eller Neukölln-Nord. Neukölln skapades ur Böhmisch-Rixdorf, som under 1800-talets industrialisering växt i rasande takt, blivit stad 1899 och 1920 inkorporerats i Stor-Berlin. Neukölln har traditionellt varit en utpräglad arbetarstadsdel. Under senare år har många industrier lagts ner och området genomgår en omvandling, bland annat kopplat till gentrifiering.

En annan gata med samma namn existerar även i Berlinstadsdelen Oberschöneweide.Schillerpromenade är en bred gata i Berlinstadsdelen Neukölln, belägen i stadsdelens västra del. Gatan är anlagd som en aveny med en bred parkförsedd mittremsa och utgör den centrala gatan i området Schillerkiez. Gatan leder från Selchower Strasse i norr över det centrala runda torget Herrfurthplatz, i vars mitt Genezarethkirche står. I söder avslutas gatan vid Leinestrasse, med den tidigare byggnadsingenjörsskolans byggnad i blickfånget. Det omkringliggande Schillerkiez bebyggdes omkring 1900-talets början avsett som ett relativt välmående medelklassområde i Rixdorf (dåvarande namnet för Neukölln). Området har huvudsakligen behållit sin ursprungliga gatuplan och bebyggelse. Det avgränsas av Berlin-Tempelhofs tidigare flygplats, nuvarande Tempelhofparken, i väster, av Columbiadamm i norr, av Hermannstrasse i öster och av Anita-Berber-Park, den tidigare Nya S:t Thomas-begravningsplatsen, i söder. Befolkningen i Schillerkiez uppgår till omkring 20 000 personer, på en 95 hektar stor yta. Områdets bebyggelse överlevde till största delen andra världskrigets bombningar. På grund av den tilltagande flygtrafiken på Tempelhofflygplatsen, vars inflygning ligger direkt söder om kvarteret, samt läget i Västberlins utkant, kom dock området att under efterkrigstiden att gradvis förslummas. Först under 1990-talet genomfördes koordinerade renoveringsinsatser i området, och i området pågår idag en gentrifieringsprocess. Sedan 2008 är flygplatsen nedlagd och omvandlad till frilufts- och rekreationsområde.

Reuterkiez, även kallat Reuterquartier eller (vardagligt) Kreuzkölln, är ett område i Berlin, beläget i norra Neukölln på gränsen till Kreuzberg. Områdets gränser bildas av Landwehrkanal (gatan Maybachufer), Kottbusser Damm och Sonnenallee. Reuterkiez är omkring 70 hektar stort och har cirka 18 500 invånare. Det är ett typiskt Gründerzeit-område sett till struktur och arkitektur. Från 1850 uppstod de första verksamheterna på vad som tidigare var ängar och sumpmark när Landwehrkanal togs i bruk. Mellan 1871 och 1905 följde så byggandet av de bostadshus som står där idag. Området har fått sitt namn efter det centralt belägna torget Reuterplatz, i sin tur namngivet till minne av författaren Fritz Reuter. Området präglas av hög arbetslöshet och sociala problem, men det finns tecken på att en gentrifieringsprocess äger rum.

Hermannplatz är ett torg i norra delen av stadsdelen Neukölln i Berlin. Torget ligger precis på gränsen till stadsdelen Kreuzberg och kallas ibland för "Porten till Neukölln". Platsen bär namnet sedan 1885, officiellt efter cheruskerhövdingen Arminius (tyska: Hermann), känd som germanernas ledare i det framgångsrika slaget i Teutoburgerskogen år 9 e.Kr. där tre romerska legioner dödades. Namnet på torget och de närbelägna Hermannstrasse och Boddinstrasse har även satts i samband med den dåvarande borgmästaren i Rixdorf Hermann Boddin som satte sin prägel på uppbyggnaden av stadsdelen. Under torget ligger tunnelbanestationen med samma namn, med linjerna U7 och U8. Stationen är en av de mest trafikerade i tunnelbanenätet.

Körnerpark är en park i stadsdelen Neukölln i Berlin, Tyskland. Parken är till formen rektangulär och är belägen mellan gatorna Jonasstrasse, Schierker Strasse, Selkestrasse och Wittmannsdorfer Strasse. Den har en yta på omkring 2,4 hektar och anlades mellan 1912 och 1916 i nybarock stil, på platsen för ett tidigare grustag. I västra delen av parken finns ett orangeri, som idag inrymmer ett konstgalleri och ett kafé. Parken döptes efter den tidigare ägaren av marken, Franz Körner, som donerade marken till staden Rixdorf (nuvarande stadsdelen Neukölln i Berlin), med villkoret att en park skulle anläggas på platsen.

Hermannstrasse är en S-bahn- och tunnelbanestation i Berlin, som fått sitt namn efter gatan Hermannstrasse. Gatan går genom i stadsdelsområdet Neukölln och är cirka 2,6 kilometer lång och stationen ligger i stadsdelen med samma namn. S-bahnstationen öppnade 1899 och ligger på Ringbahn. Som ett resultat av Reichsbahnstrejken 1980 stängdes S-Bahnstationen Hermannstrasse och öppnades inte igen förrän 1993.

Volkspark Hasenheide är en cirka 50 hektar stor park i stadsdelen Neukölln i södra Berlin vid gränsen till stadsdelen Kreuzberg.

Neukölln är en station från 1872 på Berlins ringbana som trafikeras av Berlins pendeltåg och ligger i stadsdelen Neukölln. Station hette från början Rixdorf men döptes om till Neukölln 1912. Tunnelbanestationen med samma namn öppnad 1930 och byggd av Alfred Grenander gjorde det lätt att byta mellan pendeltåg och tunnelbana. 1980 stängdes Berlins ringbana ner tillsammans med S-bahnstationen och öppnade igen 1993 efter Berlins återförening.

Hasenheide är namnet på den större genomfartsgata i Berlin som går längs norra utkanten av Volkspark Hasenheide och sammanbinder Südstern i väster med Hermannplatz i öster. Den utgör här även gräns mellan stadsdelarna Kreuzberg norr om gatan och Neukölln söder om gatan. Under gatan löper tunnelbanelinjen U7, med stationerna Südstern och Hermannplatz i västra respektive östra änden.

Görlitzer Park är en 14 hektar stor offentlig park i stadsdelen Kreuzberg i Berlin, anlagd under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Parken avgränsas av Görlitzer Strasse i norr, där parken gränsar mot Wrangelkiez, Görlitzer Ufer vid Landwehrkanal i öster, Wiener Strasse i söder och Spreewaldplatz och Skalitzer Strasse med högbanan i väster. På platsen för parken låg tidigare spårområdet och byggnaderna för järnvägsstationen Görlitzer Bahnhof, uppförd 1865–1866 och uppkallad efter stambanans riktning mot Görlitz. Stationen skadades i andra världskrigets strider och den kom efter kriget att ligga i den amerikanska ockupationssektorn i Västberlin, medan järnvägssträckan ut från stationen vid Landwehrkanal korsade gränsen till den sovjetiska sektorn i Östberlin. Av denna anledning drogs den nya sträckningen för Östberlins pendeltåg mot Königs Wusterhausen över Ostkreuz för att kringgå Västberlin och 1951 ställdes den kvarvarande passagerartrafiken från Görlitzer Bahnhof in. 1961 drogs Berlinmuren vid kanalen i parkens östra utkant och under 1960-talet revs resterna av stationsbyggnaden. Fram till 1985 trafikerades godsstationen av godståg som bland annat levererade kol för stadens bränslebehov. Under 1980-talet utvecklades olika medborgarinitiativ för att ta till vara den stora ytan som järnvägen och kringliggande industriella verksamheter fortfarande upptog. I slutet av 1980-talet påbörjades arbetena med att anlägga en park på platsen. Integrerade i parkens grönytor bevarades några rester av den tidigare stationen, bland annat en fotgängartunnel, muren kring spårområdet och tre godsmagasin. Vid Spreewaldplatz färdigställdes 1987 ett kommunalt badhus. Görlitzer Park är sedan början av 2000-talet en av Berlins största platser för illegal narkotikaförsäljning. Sedan 2012 finns en permanent närvaro från polis och myndigheter för riktad bekämpning av drogrelaterad kriminalitet i parken. Många buskage har avlägsnats då de kan tjäna som gömställe för droger. Den nolltolerans mot även ringa droginnehav som infördes 2015 under Frank Henkels period som inrikessenator kom senare att avskaffas 2017.

Graefestrasse, tysk stavning: Graefestraße, är en gata i stadsdelen Kreuzberg i Berlin. Gatan är omkring 900 meter lång och löper från Kottbusser Brücke vid Landwehrkanal i norr till Hasenheide i söder. Gatan bildar centrum i området Graefekiez, som avgränsas av Landwehrkanal i norr, Kottbusser Damm och Hermannplatz i öster, Hasenheide i söder och Grimmstrasse-Körtestrasse i väster. Gatan anlades enligt Hobrechtplanen i mitten av 1800-talet som Strasse 7 och fick sitt namn efter ögonläkaren Albrecht von Graefe 1875.