Hamnspången

Studenternas IP även kallad "Studan", är en idrottsanläggning i Uppsala, invigd 1909. Studenternas utsågs till Sveriges bästa idrottsarena 2023 av Sport och Affärer. Studenternas är Uppsalas största arena och området sjuder av evenemang och aktivitet året runt. Här möts idrott, kultur och människor, mitt i hjärtat av Uppsala. Med sin unika placering intill Fyrisån är Studenternas en naturlig samlingsplats för både vardag och fest och området omfattar bland annat en fotbollsarena, två bandyplaner, en danspaviljong, kontorslokaler och flera restauranger.

Stadsträdgården, ofta kallad Stadsparken, är en park i Uppsala. Parken avgränsas i norr mot Svandammshallarna och Flustret, i öster mot Fyrisån, i söder mot Studenternas IP och i väster mot Akademiska sjukhuset. Stadsträdgården är en stadspark och stadens största park. I parken finns lekplats, caféet Gula villan samt friluftsteatern Parksnäckan. Under vintern 2011 och 2013 genomfördes kulturevenemanget Isfestivalen i Stadsträdgården, då en mängd statyer av is uppfördes i parken. Stadsträdgården anlades under slutet av 1800-talet. Området där parken idag ligger användes dessförinnan som humlegård, betesvall och lertäkt och gick då under namnet Tegelhagen.

Östra Ågatan är en gata i centrala Uppsala. Gatan följer Fyrisåns östra strand i cirka två kilometer från Linnégatans fäste vid Järnbron i norr tills den övergår i Kungsängsesplanaden och Stallängsgatan i söder.

Kungsängsskolan var en skolbyggnad i Uppsala i kvarteret Högne mellan Kungsängsgatan, Dragarbrunnsgatan och Kålsängsgränd. Under andra hälften av 1800-talet växte Uppsala snabbt och behovet av nya skolbyggnader ökade. Skolbyggnaden togs i bruk höstterminen 1874 och byggdes i trä med reveterad fasad. Den låg då vid stadsdiket, som lades igen kort efter skolans invigning. Skolan användes fram till vårterminen 1966, då skolan revs för att lämna plats för Samariterhemmets utbyggnad.

Samariterhemmets kyrka är en kyrkobyggnad i Uppsala i Uppsala stift. Den ligger geografiskt inom Uppsala domkyrkoförsamling och fungerar som stadsdelskyrka för en del av Kungsängen. Kyrkan ägs och drivs av Diakonistiftelsen Samariterhemmet som är en fristående stiftelse inom Svenska kyrkan. I trädgården utanför kyrkan står en klockstapel som byggdes år 1956.

Prinshuset är en byggnad i centrala Uppsala. Namnet kommer av att ett flertal av Oscar I:s söner och sonsöner bebott huset under sin studietid vid Uppsala universitet. Huset är beläget vid Bäverns gränd 4 (Kungsängen 6:1, kvarteret Örnen), strax intill Islandsfallet. Prinshuset byggdes 1837 för Upplands regemente. Under åren 1844–1853 beboddes huset av prinsarna Carl (XV), Gustaf (sångarprinsen), Oscar (II) och August. År 1864 köptes huset av Oscar II som lät renovera det, och från år 1877 till 1886 bodde Oscar II:s söner Gustaf (V), Carl, Oscar och Eugen (målarprinsen) där. Efter prinsperioden såldes huset till revisionssekreteraren, senare Uppsalas borgmästare Johan von Bahr. Marika Stiernstedt, vars far senare generalmajor Leonhard Vilhelm Stiernstedt 1883 utsågs till regementschef för Upplands regemente, växte upp i huset och har skildrat sina minnen därifrån i Riksäpplet. Carl Gustaf Laurin var inneboende hos von Bahr under sin studietid i Uppsala 1888–90. En omfattande renovering av huset genomfördes 1915. Huset har en yta på totalt ca 650 m². Huset är för närvarande putsat, men var från början klätt med panel och har bostadslängor i två våningar av trä och relativt flackt sadeltak och på långsidorna en obruten profilerad taklist, en hustyp som blev vanlig i Uppsala från 1830-talet. Som många trähus, reveterades senare prinshuset med puts, i enlighet med 1870 och 1874 års byggnadsordningar. Huset ansågs på 1980- och 1990-talet värt att bevara, men under 1990-talet var underhållet eftersatt och huset var rivningshotat. Ett av problemen var att huset ansågs hindra busstrafikens expansion genom att stå så nära gatan. 1998 utfördes flyttning och renovering av Prinshuset. Flyttningen av huset kostade kommunen drygt fem miljoner. Flytten innebar att en ny grund och nya skorstenar murades. Huset renoverades invändigt 2000. De ursprungliga kakelugnarna monterades tillbaka, ytterligare en kakelugn, den så kallade "lejonugnen" från den äldre rektorsbostaden (revs 1994) som stod granne med Prinshuset, uppsattes. Alla gamla snickerier, dörrar, lås och golv behölls. Kök och tapeter valdes för att återge en gammal stil från sekelskiftet 1900. Renoveringen avslutades 2001, och idag upplåts Prinshusets sju lägenheter i hyresform.

Kungsängsgatan är en gata i Uppsala. Den går mot sydost från Stora torget i centrala Uppsala och fortsätter med ett avbrott till Kungsängens industriområde. Från Stora torget till Bangårdsgatan är gatan gågata. Längs med gågatan ligger många butiker, inklusive ett varuhus. Där finns även en galleria. Gatan lades ut vid stadsregleringen 1643, med syfte att skapa en siktlinje längs vägen från Danmarks kyrka mot domkyrkan, och utgöra den södra delen av den sydost-nordvästliga huvudaxeln genom staden (den norra delen blev Svartbäcksgatan). Funktionen som infart från sydost har dock övertagits av Kungsgatan. Gatan hette från början Stora Konungsgatan. Den del av Kungsängsgatan som är känd som Södra gågatan tilldelades 2022 Stenpriset.

Flustret är en anrik restaurang och ett lika anrikt dansställe i Uppsala vid Fyrisån och Svandammen.

Pumphuset är en informations- och mötesplats med utställning samt utbildning för skolelever. Huset är beläget vid Islandsbron intill Fyrisån i Uppsala och uppfördes med start 1874 av den då göteborgsbaserade arkitekten Adrian C. Peterson. Byggnaden var under nästan 100 år uppsalas vattenverk, och blev sedan ett kommuntekniskt museum. Med en modernisering under 2016–2017 är nu Pumphuset inte bara en historisk byggnad, utan inhyser även en ny interaktiv utställning där besökarna kan lära sig mer om vatten, avfall och vattnets historia i Uppsala.

Diakonistiftelsen Samariterhemmet i Uppsala grundades av Ebba Boström (1844-1902), när hon övertog Sedlighetsföreningen i Uppsalas räddningshem 1882. Därefter inrättade hon genom sin privata förmögenhet också barnhem, sjukhem för nervsjuka och ett sjukhus. Boström planerade att starta en diakonissanstalt med egen systerkår, men denna tillkom först efter hennes död, under ledning av prästen Otto Centerwall (diakonisslinjen inrättades 1906, och den första diakonissinvigningen skedde 1912, medan diakonisshuset stod klart först 1918). Centerwall tog också initiativ till utbildning av församlingssystrar med särskild hänsyn till landsbygdens fattiga och sjuka. Vid Diakonistiftelsen Samariterhemmet bedrivs inte längre utbildning, men stiftelsen är ett centrum för diakonal verksamhet av olika slag, bland annat demensboende, gruppverksamhet och stadsmission. Diakonistiftelsen står under ledning av en direktor, och har en omfattande anläggning med bland annat en kyrka.

Islandsbron är en bro i centrala Uppsala. Bron går över Fyrisån och förbinder gatorna Munkgatan i väst och Bäverns gränd i öst. Bron ligger precis uppströms Islandsfallet, ett mindre fall i ån som stoppar båttrafiken från att fortsätta uppströms.

Svandammshallarna är en konsertlokal i Uppsala belägen bredvid Flustret, Stadsträdgården, Fyrisån och Svandammen. Lokalerna är annex till huvudlokalerna Svettis och användes tidigare som tennishall, då ofta kallad "Bollhuset". Lokalerna ägs av SH-bygg och hyrs ut till Welcome Uppsala som genomförde projektet från tennishall till konsertlokal. Anläggningen invigdes 1937 under namnet "Kårens tennishall" också kallat "Studenternas tennishall" och ägdes av Uppsala Studentkår. Det var i den senare som det så kallade "Bollhusmötet" ägde rum 17 februari 1939.