place

Malmö centralstation

1876 i SverigeByggnader och anläggningar i MalmöByggnader ritade av Adolf W. EdelsvärdByggnader ritade av Folke ZettervallByggnadsminnen i Malmö kommun
Järnvägsstationer i Skåne länJärnvägsstationer invigda 1876Malmö CentrumMalmös historiaSidor med kartor skapade med KartographerStationer vid Södra StambananTransport i Malmö
Malmö C, mars 2015
Malmö C, mars 2015

Malmö centralstation, Malmö C, är en järnvägsstation för persontrafik i Malmö samt ett av de större naven för stadens kollektivtrafik.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Malmö centralstation (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Malmö centralstation
Centralplan, Malmö Inre Hamnen (Norr)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Hemsida Webblänkar Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Malmö centralstationLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 55.609166666667 ° E 13.000555555556 °
placeVisa på kartan

Adress

Malmö C

Centralplan
211 34 Malmö, Inre Hamnen (Norr)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Hemsida
dinstation.se

linkBesök hemsida

linkWikiData (Q575797)
linkOpenStreetMap (25589138)

Malmö C, mars 2015
Malmö C, mars 2015
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Adelgatan, Malmö
Adelgatan, Malmö

Adelgatan var tillsammans med nuvarande Östergatan och Västergatan Malmös huvudgata på medeltiden och långt fram i tiden. De medeltida städerna hade alltid en eller flera huvudgator. I Danmark kallades en del av dessa för "Allmänningastrede" eller "Allmäningagade". Detta ord förvanskades sedan till Algade eller Adelgade. Adel på gammaldanska betyder viktigaste, yppersta. I Malmö fanns under medeltiden två Adelgator. Den äldsta löpte i väst-östlig riktning parallellt med stranden endast ett stenkast från densamma. Den kallades 1392 på latin för "Communis magna platea", 1442 för Almenningsgadhen och 1449 för Adelgadhen. Detta var stadens äldsta gata vilken troligtvis existerat som en smal landsväg redan före stadens uppkomst på 1250-talet. I dag motsvarar dess sträckning Malmöhus slottsområde, Västergatan, Adelgatan och Östergatan fram till Drottningtorget. Den andra Adelgatan var den huvudgata som från början av 1300-talet löpte vinkelrätt mot den förra vidare söderut. Denna kallades 1462 för "Sönnergaatan" och 1522 för "Then syndre Adelgade". I dag motsvarar dess forna sträckning Stortorgets östra sida samt Södergatan. Delar av dessa båda Adelgator tjänade fram till Stortorgets utläggande i början av 1540-talet som torggator. Gränsmarkeringarna för dessa torgområden utgjordes av resta stenar, s.k. "skallestenar". En sådan sten stod vid "Tunneln", en vid nuvarande Caroli kyrka och den sista vid korsningen Skomakaregatan - Södergatan. Handel med bönderna var under medeltiden endast tillåten innanför dessa markerade torgområden.

Tunneln
Tunneln

Tunneln är ett stort komplex av äldre byggnader vid Adelgatan i Malmö. Gatubyggnaden ut mot Adelgatan, dvs medeltidens torggata, går med sin kryssvalvskällare tillbaka till sent 1200-tal–ca 1300. Den är därmed Malmös äldsta bevarade byggnad. Under medeltiden gick byggnaden under benämningen "De höje kledboder". Ordet bod kunde förr beteckna "mindre bostad". Små har sannerligen de bostäder varit som ingick i "de höje kledeboder". Dessa bodar var minst åtta till antalet, alla inrymda i tegelbyggnaden. Gården omtalades första gången 1349 och hade då ingått i den avlidne riddaren Jens Uffesen Nebs Malmöfastigheter. När man åter möter gatubyggnaden i bevarade källor är det under 1400-talet. Då hade en egendomsdelning skett så att byggnadens olika källarvalv samt bottenvåning och övervåning uppdelats på olika ägare. Under slutet av medeltiden bodde här stadens silversmeder, de rikaste av dåtidens Malmöborgare. År 1519 stod borgmästaren Jacob Nickelsens präktiga trappgavelhus klart. Detta hade uppfört över 1½ källarvalv av den ursprungliga byggnaden. Huset är daterat genom årsringsdateringar av dess takstolsvirke. Strax därefter uppfördes ett annat hörnhus ut mot gatan i den västra delen av gården. Bredden på detta hus uppgår dock endast till ett tegelvalvs längd, se rekonstruktionsteckningen. Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt. Danska riksrådet Corfitz Ulfeldt, gift med danske kungen Kristian IV:s dotter Leonora Christina, hjälpte under fredsförhandlingarna svenske kungen Carl X Gustaf. Han hoppades genom detta att bli generalguvernör över Skåne. Corfitz inköpte hela Tunnelgården och påbörjade här en inredning värdig en av Nordens rikare män. År 1659 blev han emellertid arresterad för påstått deltagande i den så kallade Malmö-sammansvärjningen. Rättegången fördes i hans Malmögård. Som försvarare agerade hans egen hustru. Genom flykt lyckades dock paret rädda sig undan. Malmögården beslagtogs av den svenska kronan och fungerade till att börja med som residens åt de skånska generalguvernörerna. Här bodde till exempel under många decennier i slutet av 1600-talet Skånes då mäktigaste man, generalguvernör Rutger von Ascheberg. Denne var född i Kurland. I otaliga av de berömda slag som utspelades på 1640–1650-talen hade han varit med och tjänat under fältherrarna Torstenson, Wrangel och Karl X Gustav. Ascheberg, själv med tyskt påbrå, uppmuntrade de många tyskarna i Malmö. Han drev bl.a. igenom byggandet av en tysk kyrka i staden. 1687 inkallade han en tysk präst, Salomon Rummel. Eftersom kyrkan ännu ej stod klar hade generalguvernören två gånger i veckan offentlig tysk gudstjänst i sitt hem vid Adelgatan. Troligtvis har dessa skett i gårdens största rum, nuvarande matsalen i Jakob Nickelsens gavelhus. Under 1850-talet ägdes gården av handelsmannen P.G Barkman som lät modernisera byggnaderna. Han byggde bl.a. om det medeltida gatuhuset mot Adelgatan så det erhöll sitt nuvarande utseende. Onsdagen 2 maj 1866 öppnade källarerestaurangen ”Tunneln”. Redan från starten fick man ha tillstånd att ha öppet till 24 på kvällen, normaltiden för andra näringsställen med sprit var 23. Tillståndet erhölls då restauratrisen Bertha Persson åberopade att hon hade ett avtal med skådespelarna på Malmö Teater vid Gustav Adolfs torg att dessa skulle äta hos henne efter föreställningarnas slut. Efter ett stort bråk med de andra krögarna tvingades dock restaurangen att stänga redan 23. Matserveringen i Tunneln ansågs av sin samtid som ”ett gott bord varpå skåningen sätter så stort värde.” År 1908 ombyggdes borgmästare Jacob Nickelsens gamla trappgavelhus till hotell. Rum för resande inreddes i husets andra respektive tredje våning medan Malmö-tidningens gamla redaktionslokaler i bottenvåningen byggdes om till matsal. Den västra delen av Tunnelns bottenvåning disponerades i början av 1900-talet av Malmö stadsbibliotek. Under hela 1900-talet följer en obruten kedja av restauratörer, hotelldirektörer och nattklubbsägare som näringsidkare i Tunnelns anrika lokaler. Utanför Tunneln, i hörnet mellan Kansligatan och Adelgatan, uppsattes 1676 en alltjämt befintlig milsten. I stenen är inhugget en krona och bokstäverna CRS (Carolus Rex Suecorum). Det märkliga med stenen är att texten anger avståndet ”1 Myl” vilket strider mot uppfattningen att denna sten tjänat som utgångspunkt för avståndsmätningen i länet under slutet av 1600-talet.

Dringenbergska gården
Dringenbergska gården

Dringenbergska gården är en av Malmös äldsta gårdar, belägen i kvarteret Jörgen Kocks östra del utmed Norra Vallgatan - Frans Suellsgatan - Västergatan. Tomten omtalas första gången på 1430-talet. År 1439 kallas hörnhuset vid Västergatan - Frans Suellsgatan för ”sancti Pethers kirke steenhwus”. Denna byggnad har legat med gaveln upp mot Västergatan och långsidan mot Frans Suellsgatan. I tegelkällaren är i dag inrymt ett litet gårdsmuseum. Här finns också stenkapitäl från troligtvis den äldsta S:t Petri kyrka, en kyrka som revs före mitten av 1300-talet. Rivningsmaterialet har då återanvänts i det nyuppförda huset vilket ägts av kyrkan. Direkt norr om denna byggnad finns rester efter ett tegelhus i två våningar med källare. Ett vackert väggparti med omväxlande kritsten och tegel är bevarat inåt gårdsplatsen. Huset är troligtvis från 1400-talet. Norr om detta hus ligger en källarbyggnad från 1300-talet. Byggnaden, som bildar hörnhus mellan Frans Suellsgatan - Norra Vallgatan, har fortfarande kvar delar av en ursprunglig kryssvälvd källare. Källaren skadades dock svårt vid ombyggnader år 1846 men är nu återställd i sitt ursprungliga skick. Ut mot Västergatan finns väster om S:t Petris hörnhus en tvåvånings tegelbyggnad från troligtvis 1500-talet. Gården omtalas år 1463 som ”mynttemaesterens gotz”. I ett kungsbrev av år 1500 kallas gården ”then gamble Mynthemesteres gaardt”. Den myntmästare som det här är frågan om är Henrik Dringenberg, verksam på Myntergården i Malmö ( föregångaren till nuvarande Malmöhus). Detta framgår inte minst av en beskrivning år 1549: ”en gaard som Meinort Harcke uti boer oc wor then gamble mönstemester Henrich Dringenbergs gaard, liigendis norden adelgaden paa hiörnitt uti thet store Fergestrede, som Meinort Harcke holder friit win oc bröd till kirchen oc skall therfore giffue 16 mark”. Vid den tiden betalades alltså fortfarande gårdens hyra till S:t Petri kyrka. Genom inköp av Dringenbergska gården kunde Malmö latinskola flytta till gården. Tidigare låg skolan i den lilla medeltida skolbyggnaden invid S:t Petri kyrka. Den 31 oktober 1827 invigde biskop Wilhelm Faxe den nya skolan. Malmö latinskola flyttade sedan på 1870-talet till sin nuvarande plats vid Amiralsgatan. Dringenbergska gården används nu bl.a. som klubblokal för den exklusiva sällskapsklubben Hansaklubben.