Straff- och arbetsfängelset å Långholmen och Stockholms stads södra kronohäkte för män församling

Långholmens centralfängelse var ett fängelse i Stockholm, beläget på ön Långholmen. Centralfängelset hade som mest 500 celler för huvudsakligen manliga fångar. Fängelset uppfördes åren 1874–1880 efter Wilhelm Theodor Anckarsvärds ritningar. År 1972 började avvecklingen, som pågick fram till 1975, och 1982 revs delar av bebyggelsen. Idag finns värdshus, hotell och vandrarhem i det gamla Kronohäktet. Inom fängelset fanns Sveriges sista avrättningsplats. Där användes giljotin för första och sista gången i Sverige när Alfred Ander, rånmördare, blev avrättad på fängelsegården den 23 november 1910.

Gråbo eller Nya bostadshuset är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Gråbo uppfördes 1923-24 norr om Knapersta som bostadshus för fängelsepersonalen på Långholmens centralfängelse. Gråbo var tidigare ett öknamn på fängelset, officiella namnet var alltid "Nya bostadshuset". Bostadshuset byggdes för att fylla det ökade behovet av personalbostäder. Fångvårdsstyrelsen hyrde byggnaden Sjötullen, men huset var omodernt och skulle alltså ersättas av permanenta bostäder i Nya bostadshuset. År 1920 ritade arkitekt Gustaf Lindgren två bostadslängor där varje hus innehöll 12 lägenheter om två rum och kök samt tvättstuga och källare. Husen hade två trappuppgångar, så att lägenheterna kunde göras genomgående. En statlig utredning underkände Lindgrens förslag och förordade istället att sex fyrfamiljshus i villastil skulle byggas i området mellan Knapersta och Karlshälls gård. Staden hade dock inte råd att med egna medel uppföra villorna. Samtidigt fanns idéer att öppna fler delar av Långholmen för allmänheten, något som krävde markförvärv. Stadens beslut påverkades av planer för en framtida Västerbron, samt att fängelseverksamheten i en snar framtid skulle avvecklas. Följden blev att man återgick till fångvårdsstyrelsens ursprungliga förslag med två bostadslängor. Kungl. Maj:t (Gustaf V) beviljade dock bara pengar till ett av de båda husen. Det kallades "Nya bostadshuset", uppfördes nordost om centralfängelsets kronohäkte och blev inflyttningsklart vid årsskiftet 1923-24. Det fanns även en diskussion om huset låg för nära fängelset. Frågan var inte om de boende skulle störas av närheten till häktet utan om fångarnas förbättring skulle störas. Efter centralfängelsets nedläggning i mitten av 1970-talet rustades huset som innehåller idag privatbostäder.

Direktörsvillan på Långholmen är en av villorna på ön Långholmen på Södermalm i Stockholm. Villan är byggnaden som avtecknar sig mellan Långholmens grönska när man passerar Västerbron söderut. Byggnaden som även kallas “Övre villan” eller “Direktörsbostaden” uppfördes 1914 som bostad och representationsställe för Långholmens centralfängelsets direktör. Byggnaden är ritad av "fängelsearkitekten" Gustaf Lindgren, som även var arkitekt bakom centralfängelsets ombyggnad (1913-23) och Polishuset på Kungsholmen (1903-11). Direktörsvillan är en tvåvånings träbyggnad med brutet tak, gestaltat i nationalromantikens stil med inslag av jugend. På bottenvåningen fanns representationsrum och direktören med familj bodde på övervåningen. Villan är idag privatbostad.

Långholmens rasp- och spinnhus, i dagligt tal kallat Långholmens spinnhus, var ett kvinnofängelse beläget på Långholmen som var aktivt fram till och med år 1825. Början till fängelset kom att utgöras av den år 1649 uppförda malmgården Alstavik på Långholmen. Denna byggnad kom staten att förvärva år 1724 för att använda som ett rasp- och spinnhus. Malmgården byggdes senare ut i flera omgångar för att rymma fler intagna. År 1825 kom spinnhuset att flyttas till Centralfängelset på Norrmalm. Därefter började Långholmens centralfängelse sin verksamhet.

Knapersta består av två byggnader på ön Långholmen i Stockholm. Lilla Knapersta uppfördes på 1700-talet och Stora Knapersta på 1830-talet av Immanuel Nobel d y, Alfred Nobels far. Båda byggnader nyttjades bland annat som personalbostäder för Långholmens centralfängelsets personal. I vissa källor stavas ordet även Knaperstad. Sedan 1989 finns privatbostäder och hantverkslokaler i husen.

Långholmsbadet är ett strandbad på ön Långholmen i Stockholm. Det ligger på Långholmens norra sida vid Riddarfjärden nära Västerbron. Långholmsbadet fick 1998 utmärkelsen Blå Flagg för bland annat hög vattenkvalitet och säkerhet. Det var då det enda badet i en europeisk huvudstad som fick den utmärkelsen. Mitt emot Långholmsbadet på andra sidan Riddarfjärden ligger Smedsuddsbadet. Vid Långholmens norra sida, öster om Västerbron finns Långholmens klippbad.

Göta Segelsällskap är en segelbåtsklubb i Stockholm. Den grundades 1895 på initiativ av den tidigare ägaren av G.F. Petterson, som tidigare ägt Lövholmsvarvet. Klubben har båtplatser i Långholmskanalen mellan Reimersholme och Långholmen i Mälaren. Uppläggningsplats för båtar finns på den tidigare fängelsegården utanför den byggnad som fram till 1975 inhyste Långholmens fängelse. Sällskapet har drygt 400 medlemmar. Göta SS klubbholme Jungfruholmarna ligger mellan Gällstaö på Ekerö och Vårberg, omkring sex distansminuter in i Mälaren. Sällskapet har sin klubblokal i det före detta kvinnofängelset Spinnhuset.

Alstavik är en malmgård på Långholmen i Stockholm. När Alstavik uppfördes år 1670 var det den första stenbyggnaden på Långholmen. Alstavik var kvinnofängelse (Långholmens spinnhus), och efter 1825 en del av Långholmens centralfängelse. Efter nedläggningen av fängelset på 1970-talet blev Alstavik värdshus.

Riddarhuset är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Byggnaden var på 1730-talet kyrka för Långholmens spinnhus. Innan malmgården Alstavik blev spinnhus hade flera byggnader från Jochum Ahlstedts tid rivits bort. Kvar fanns bland annat några stallbyggnader vid Pålsundet och ett stenhus väster om Långholmsbrons brofäste, som hade varit Alstaviks smedja. Denna stenbod på- och ombyggdes 1733 till kvinnofängelsets nya kyrklokal. År 1754 inreddes den tidigare spinnhuskyrkan till bostad för en marketentare som levererade mat till fängelset men även till resande folk. 1774 upphörde marketentareuppdraget och huset ombyggdes istället till inspektorsbostad. Mellan åren 1828-58 användes byggnaden som sjukhus därefter var det väveri och fånglogement. På 1880-talet byggdes huset om för att inrymma bostäder för Långholmens centralfängelses vaktmanskap. Många var ogifta och kallades därför riddare, därav namnet. Efter avvecklingen av fängelset på 1970-talet och ombyggnad på 1990-talet innehåller Riddarhuset numera lägenheter och bakom den långa fängelsemuren finns lägenhetsförråd, cykelstall och soprum för de boende. Huset ägs och förvaltas av AB Stadsholmen.

Fasta paviljongen är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Paviljongen var ursprungligen en del av Långholmens centralfängelse, en så kallad fast paviljong. På den stora fria ytan framför folkhögskolan låg centralfängelsets byggnader som revs 1982. Sommaren 2017 flyttade folkhögskolan till Sundbyberg och annan skolverksamhet flyttade in i Fasta Paviljongen.

Långholmskanalen är ett vattenområde mellan Långholmen och Reimersholme i Stockholm. Området begränsas i öster av Långholmsbron, där tar Pålsundet vid. Den västra begränsningen är en tänkt linje mellan Reimersholmes och Långholmens västra udde. På äldre kartor till långt in på 1900-talet kallades vattenområdet även "Långholmsviken", exempelvis Tillæus karta från 1733 anger Lång Holms Wÿken. Vid vikens södra sida låg Stockholms Yllefabrik mellan 1860-talet och 1934, då den gick i konkurs. Fabriksområdet förvärvades 1939 av Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (HSB) som där uppförde ett uppmärksammat bostadsområde vars första etapp invigdes under festliga former på sommaren 1944 (se Flaskan och Räkenholmen). Här sträcker sig Anders Reimers väg. Långholmskanalens sida mot Långholmen kännetecknas av båtklubbar och liggplatser för fritidsbåtar. I Stockholms läns författningssamling från 1997 "Om ändring i föreskrifterna för sjötrafik i Stockholms län" anges "Långholmsviken". Medan Stockholms registerkarta från 1984 anger "Långholmskanalen".

Tvättstugan är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1882 som tvättstuga till Långholmens centralfängelse. Tvättstugan ligger söder om Knapersta, inte långt från Långholmskanalens vatten. Det är en långsträckt tvåvånings träbyggnad med ett plåttäckt sadeltak och stående panel i fasaderna. Arkitekt var C.R. Ljungberg. Huset uppfördes på den plats där fängelsets vedgård låg sedan 1837. På ett fotografi från 1890 syns tvättstugan nere vid stranden med mörka fasader, intill fladdrar tvätt i vinden. När fängelseverksamheten lades ner i mitten på 1970-talet fanns planer att riva alltsammans. Centralfängelsets byggnad revs men tvättstugan blev kvar och förföll under lång tid men rustades upp på 1980-talet. Då tillkom dagens ljusa färgsättning med röda hushörn samt röda fönster- och dörrfoder. Idag finns en snickeriverkstad i byggnaden.