Långholmskanalen

Göta Segelsällskap är en segelbåtsklubb i Stockholm. Den grundades 1895 på initiativ av den tidigare ägaren av G.F. Petterson, som tidigare ägt Lövholmsvarvet. Klubben har båtplatser i Långholmskanalen mellan Reimersholme och Långholmen i Mälaren. Uppläggningsplats för båtar finns på den tidigare fängelsegården utanför den byggnad som fram till 1975 inhyste Långholmens fängelse. Sällskapet har drygt 400 medlemmar. Göta SS klubbholme Jungfruholmarna ligger mellan Gällstaö på Ekerö och Vårberg, omkring sex distansminuter in i Mälaren. Sällskapet har sin klubblokal i det före detta kvinnofängelset Spinnhuset.

Tvättstugan är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1882 som tvättstuga till Långholmens centralfängelse. Tvättstugan ligger söder om Knapersta, inte långt från Långholmskanalens vatten. Det är en långsträckt tvåvånings träbyggnad med ett plåttäckt sadeltak och stående panel i fasaderna. Arkitekt var C.R. Ljungberg. Huset uppfördes på den plats där fängelsets vedgård låg sedan 1837. På ett fotografi från 1890 syns tvättstugan nere vid stranden med mörka fasader, intill fladdrar tvätt i vinden. När fängelseverksamheten lades ner i mitten på 1970-talet fanns planer att riva alltsammans. Centralfängelsets byggnad revs men tvättstugan blev kvar och förföll under lång tid men rustades upp på 1980-talet. Då tillkom dagens ljusa färgsättning med röda hushörn samt röda fönster- och dörrfoder. Idag finns en snickeriverkstad i byggnaden.

Stockholms Yllefabriks AB var en av industrierna som på 1800-talets mitt etablerades på Reimersholme i Stockholm. Yllefabriken började sin verksamhet 1859 och gick i konkurs 1934. På platsen byggde HSB bostäder.

Knapersta består av två byggnader på ön Långholmen i Stockholm. Lilla Knapersta uppfördes på 1700-talet och Stora Knapersta på 1830-talet av Immanuel Nobel d y, Alfred Nobels far. Båda byggnader nyttjades bland annat som personalbostäder för Långholmens centralfängelsets personal. I vissa källor stavas ordet även Knaperstad. Sedan 1989 finns privatbostäder och hantverkslokaler i husen.

Reimers malmgård (även Reimersholm) är en före detta malmgård och säteri på Reimersholmes östra sida i Stockholm. Byggnaden är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Gråbo eller Nya bostadshuset är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Gråbo uppfördes 1923-24 norr om Knapersta som bostadshus för fängelsepersonalen på Långholmens centralfängelse. Gråbo var tidigare ett öknamn på fängelset, officiella namnet var alltid "Nya bostadshuset". Bostadshuset byggdes för att fylla det ökade behovet av personalbostäder. Fångvårdsstyrelsen hyrde byggnaden Sjötullen, men huset var omodernt och skulle alltså ersättas av permanenta bostäder i Nya bostadshuset. År 1920 ritade arkitekt Gustaf Lindgren två bostadslängor där varje hus innehöll 12 lägenheter om två rum och kök samt tvättstuga och källare. Husen hade två trappuppgångar, så att lägenheterna kunde göras genomgående. En statlig utredning underkände Lindgrens förslag och förordade istället att sex fyrfamiljshus i villastil skulle byggas i området mellan Knapersta och Karlshälls gård. Staden hade dock inte råd att med egna medel uppföra villorna. Samtidigt fanns idéer att öppna fler delar av Långholmen för allmänheten, något som krävde markförvärv. Stadens beslut påverkades av planer för en framtida Västerbron, samt att fängelseverksamheten i en snar framtid skulle avvecklas. Följden blev att man återgick till fångvårdsstyrelsens ursprungliga förslag med två bostadslängor. Kungl. Maj:t (Gustaf V) beviljade dock bara pengar till ett av de båda husen. Det kallades "Nya bostadshuset", uppfördes nordost om centralfängelsets kronohäkte och blev inflyttningsklart vid årsskiftet 1923-24. Det fanns även en diskussion om huset låg för nära fängelset. Frågan var inte om de boende skulle störas av närheten till häktet utan om fångarnas förbättring skulle störas. Efter centralfängelsets nedläggning i mitten av 1970-talet rustades huset som innehåller idag privatbostäder.

Flaskan och Räkenholmen är två kvarter vid Pokalvägen på Reimersholme i Stockholm. I kvarteren uppfördes 1942–1944 fyra kulturhistoriskt värdefulla bostadshus av Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening (HSB) och invigdes i samband med företagets jubileumsutställning i augusti 1944. Bebyggelsen består av fyra punkthus som är grönklassade av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att de anses vara ”särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.

Långholmsbadet är ett strandbad på ön Långholmen i Stockholm. Det ligger på Långholmens norra sida vid Riddarfjärden nära Västerbron. Långholmsbadet fick 1998 utmärkelsen Blå Flagg för bland annat hög vattenkvalitet och säkerhet. Det var då det enda badet i en europeisk huvudstad som fick den utmärkelsen. Mitt emot Långholmsbadet på andra sidan Riddarfjärden ligger Smedsuddsbadet. Vid Långholmens norra sida, öster om Västerbron finns Långholmens klippbad.

Straff- och arbetsfängelset å Långholmen och Stockholms stads södra kronohäkte för män församling var en församling i nuvarande i Stockholms stift i nuvarande Stockholms kommun. Församlingen uppgick 1889 i Maria Magdalena församling.

Långholmens centralfängelse var ett fängelse i Stockholm, beläget på ön Långholmen. Centralfängelset hade som mest 500 celler för huvudsakligen manliga fångar. Fängelset uppfördes åren 1874–1880 efter Wilhelm Theodor Anckarsvärds ritningar. År 1972 började avvecklingen, som pågick fram till 1975, och 1982 revs delar av bebyggelsen. Idag finns värdshus, hotell och vandrarhem i det gamla Kronohäktet. Inom fängelset fanns Sveriges sista avrättningsplats. Där användes giljotin för första och sista gången i Sverige när Alfred Ander, rånmördare, blev avrättad på fängelsegården den 23 november 1910.

Sjötullen (även Långholmstullen eller Stora Sjötullen på Långholmen) var en stor sjötull på ön Långholmen i Stockholm. Idag kvarstår två byggnader från sjötullens tid: Stora Henriksvik och Sjötullen. Båda har blivit blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Den tidigaste bebyggelsen och den äldsta inrättningen på Långholmen var Långholmens sjötull. 1622 utfärdades en tullordning ("Lilla tullen") för Stockholm. Där farleden från Mälaren till Stockholm var som smalast anlades en tullstation. Det smalaste stället var mellan Smedsudden och Långholmen. De mindre farlederna spärrades med pålrader så att det inte gick att smita förbi tullen. Så skedde exempelvis med Pålsundet. Den första sjötullen inrättades mitt på Långholmens norra sida, inte långt från nuvarande Långholmsbadet. Här fanns även en tillräckligt stor hamn för de båtar som anlände med tullpliktiga varor. Tullhandlingar från Långholmen finns bevarade sedan 1624, men en konkret tullbyggnad nämns först 1651. Under lång tid på 1700-talets början fanns tullverksamheten i olika byggnader på ön. År 1752 flyttade sjötullen in i ett eget hus som staden förvaltade och upprustade genom dåvarande stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg. Trähuset uppfördes förmodligen i slutet av 1690-talet eller början av 1700-talet det finns fortfarande bevarad och kallas idag Stora Henriksvik. Byggnaden fick sitt nuvarande utseende genom en ombyggnad på 1850-talet. Där finns numera ett litet Bellmansmuseum som har tillkommit på privat initiativ och i samarbete med Sällskapet Bellmans Minne. År 1785 flyttade tullverksamheten till ett putsat stenhus i två våningar, beläget på höjden lite längre söderut, som idag kallas Sjötullen. Byggnaden tillhörde tidigare en urfjädersfabrikör Olof Bäckelin och uppfördes av honom 1764. När hans verksamhet gick omkull fick staden möjlighet att förvärva fastigheten. I den nya Sjötullen fick både tullinspektorn och tullskrivaren plats, år 1787 kompletterades byggnaden med en vaktstuga och en tullbrygga. Carl Mikael Bellman har besjungit i Fredmans epistel n:o 48 "Stora Sjötullen" på Långholmen. 1857 lämnade den siste tullaren sjötullen, därefter hyrdes byggnaden av fångvårdsstyrelsen och användes som bostäder för olika personalgrupper inom Långholmens centralfängelse. Idag är husen privatbostäder.

Reimersholme är en ö och en stadsdel i Stockholms innerstad. Holmen omges i norr av Långholmskanalen och i söder av Liljeholmsviken. Ön är cirka 640 meter lång och 330 meter bred och har en omkrets på drygt 1,6 km och en yta på drygt 15 ha. Reimersholme hade den 31 december 2018, tillsammans med Långholmen, en befolkning på 2 531 personer.