Charlottenburgs slott

Charlottenburg är en stadsdel i Berlin i Tyskland som ingår i stadsdelsområdet Charlottenburg-Wilmersdorf. Stadsdelen har 119 167 invånare (2011). Charlottenburg grundades som stad 1705 och var sedan fram till 1920 en självständig stad precis väster om Berlin. När Charlottenburg och andra områden i oktober 1920 inkorporerades i Berlin skapades stadsdelsområdet Charlottenburg som i sin tur 2001 fusionerades med stadsdelsområdet Wilmersdorf. 2004 skedde en omorganisation av förvaltningen genom vilken det tidigare Charlottenburg delades upp i de tre stadsdelarna Westend, Charlottenburg-Nord och Charlottenburg. 2005 firade Charlottenburg 300 år. I Charlottenburg ligger Charlottenburgs slott samt även en järnvägsstation med namnet Charlottenburg som trafikeras av främst pendeltåg men även regionaltåg.

Westend är en stadsdel i västra Berlin, tillhörande stadsdelsområdet Charlottenburg-Wilmersdorf, samt även en pendeltågsstation med samma namn från 1877. Den är belägen utanför Berlins ringbana, omedelbart väster om Charlottenburg. Stadsdelen planerades ursprungligen som villaförort till Berlin och döptes efter den fashionabla stadsdelen West End i London, men kom med tiden i de centrala delarna även att bebyggas med hyreshus. Westends centrum ligger omkring gatan Reichsstrasse, mellan Theodor-Heuss-Platz och Steubenplatz.

Deutsche Oper Berlin (Charlottenburgoperan) är ett operahus i Berlin i Tyskland. Operan uppfördes i Charlottenburg 1911 för Deutsches Opernhaus och öppnades året därpå den 7 november med Ludwig van Beethovens Fidelio. Efter att Charlottenburg 1920 blivit en del av Berlin döptes operan 1925 om till Städtische Oper. Operan hade då 2 300 sittplatser. Under nazitiden stödde Joseph Goebbels operan och tog tillbaka namnet Deutsches Opernhaus. Operan byggdes om av Paul Baumgarten 1935. Byggnaden förstördes av det brittiska flygvapnet den 23 november 1943. Föreställningar fortsatte fram till 1945 i Admiralspalast. Detta förstördes senare under andra världskriget. Efter andra världskriget hade Städtische Oper sina föreställningar i Theater des Westens byggnad på Kantstrasse. Dagens byggnad stod klar på Bismarckstrasse 1961 och den första föreställningen var Mozarts Don Giovanni den 24 september. Samma år tog man dagens namn Deutsche Oper Berlin på initiativ av dirigenten Ferenc Fricsay som en reaktion på byggandet av Berlinmuren. En minnessten, Der Tod des Demonstranten, över dödsskjutningen av Benno Ohnesorg 1967 finns vid operan. I april 2001 avled den italienske dirigenten Giuseppe Sinopoli på podiet medan han dirigerade Verdis Aida.

För tunnelbanestationen, se Bismarckstrasse (Berlins tunnelbana).Bismarckstrasse (tysk stavning: Bismarckstraße), är en omkring 1,5 kilometer lång huvudgata i västra Berlin som sammanbinder torgen Sophie-Charlotte-Platz och Ernst-Reuter-Platz. Gatan är del av den stora rätlinjiga öst-västliga genomfartsleden Bundesstrasse 2/5 som sammanbinder Berlins centrum med Spandau. I väster övergår gatan i Kaiserdamm och i öster i Strasse des 17. Juni. Gatan fick sitt nuvarande namn 1867 då den döptes efter den preussiske kanslern Otto von Bismarck. I början av 1900-talet breddades gatan till en paradgata enligt mönster efter Paris boulevarder. Till de mest kända byggnaderna vid gatan hör Deutsche Oper Berlin. Tunnelbanelinjen U2 löper under gatan längs hela dess sträckning, med stationerna Ernst-Reuter-Platz, Deutsche Oper, Bismarckstrasse och Sophie-Charlotte-Platz.

Charlottenburg-Nord är en stadsdel (Ortsteil) i stadsdelsområdet Charlottenburg-Wilmersdorf i västra Berlin. Stadsdelen har 18 587 invånare (år 2014).

Berlin Charlottenburg är en järnvägsstation i stadsdelen Charlottenburg, Berlin. Stationen trafikeras av Berlins pendeltåg (S-bahn) och av regionaltåg. I anslutning till stationen finns en tunnelbanestation Wilmersdorfer Strasse på linje U7. Berlin Charlottenburg station och Wilmersdorfer Strasse tunnelbanestation är tillsammans en större knutpunkt för pendeltåg och tunnelbana. Wilmersdorfer Strasse är även en av Berlins större affärsgator samt en gågata.

ICC Berlin, Internationales Congress Centrum, är ett tidigare kongresscentrum i Berlin, beläget i stadsdelen Westend. ICC stod klart i Västberlin 1979 efter fyra års byggande och är en av världens största mässhallar. Arkitekter var Ralf Schüler och Ursulina Schüler-Witte. ICC var och är en omdebatterad byggnad för sin futuristiska arkitektur och kallas i folkmun "rymdskeppet". ICC var ett av de största byggprojekten någonsin i Västtyskland och är en del av Messe Berlin. Byggnaden är mycket funktionellt konstruerad och har arrangerat en rad olika evenemang. Varje år hölls här några av världens största mässor, bland annat resemässan ITB. ICC har två gånger utnämnts till världens bästa mässarrangör. Mässverksamheten i byggnaden lades ned 2014 på grund av de stigande underhållskostnaderna och behovet av renovering. I samband med flyktingkrisen i Europa 2015 användes delar av byggnaden som nödbostäder för över 500 personer och senare användes den även som asylmottagningskontor. Byggnaden har också använts för flera filminspelningar, bland annat för The International, The Bourne Ultimatum, Hanna, The Hunger Games: Mockingjay – Part 2, Captain America: Civil War och Atomic Blonde. Byggnaden kulturminnesmärktes 2019.

Haus des Rundfunks i Berlin är en betydelsefull byggnad inom arkitekturen och radiohistorien. Den ligger på Masurenallee mittemot Funkturm i stadsdelen Westend. Här finns sedan 2003 huvudkontoret för Rundfunk Berlin-Brandenburg. Hans Poelzig ritade byggnaden i funkisstil och den invigdes 1931. Den stora sändningssalen stod klar 1933. Här började de första regulära TV-sändningarna i Tyskland 1935. De flyttade 1937 till Deutschlandhaus vid Theodor-Heuss-Platz. Efter Andra världskriget kontrollerades byggnaden och radion av den sovjetiska ockupationsmakten, trots att den låg i den brittiska sektorn. Haus des Rundfunks överlämnads först 1956 till Berlins stad. Efter omfattande renoveringsarbeten blev huset från 1957 säte för Sender Freies Berlin (SFB), som 2003 blev en del av Rundfunk Berlin-Brandenburg (RBB).

Stationen Berlin Westkreuz ligger i västra Berlin och är en stor knutpunkt för pendeltågen, S-bahn. Vid denna station möts tåg som går in mot centrala staden samt även tåg som går runt i ringbanan utanför staden. Tåg till Potsdam, Olympiastadion och Spandau stannar också. Stationen är en av Berlins stora tågcentraler tillsammans med Berlin Ostkreuz, Berlin Südkreuz, Berlin Gesundbrunnen, Berlin Ostbahnhof, Berlin Zoologischer Garten samt Berlin Hauptbahnhof.

Jungfernheide är ett skogsområde i stadsdelen Charlottenburg-Nord i nordvästra Berlin. Området var fram till 1800-talet kungliga jaktmarker och blev sedermera militärt övningsområde. På 1920-talet gjordes området om till stadspark. Delar av området förstördes under andra världskriget och efter kriget bebyggdes delar av parken, bland annat genom anläggandet av motorvägen A111, medan andra delar av parken har återställts till mellankrigstidens skick.

Großsiedlung Siemensstadt (även Ringsiedlung) är ett bostadsområde i stadsdelen Charlottenburg-Nord i Berlin (stadsdelsområdet Charlottenburg-Wilmersdorf). Området skapades 1929–1931 som en utvidgning av Siemensstadt. Områdets utveckling skedde under ledning av Martin Wagner med Hans Scharoun som ansvarig arkitekt. I projektet deltog bekanta arkitekter som Walter Gropius, Otto Bartning, Hugo Häring, Fred Forbat och Paul Rudolf Henning. De öppna ytorna skapades av Leberecht Migge. Området ingår sedan 2008 som en del i Berlins modernistiska bostadsområden (Siedlungen der Berliner Moderne) i Unescos världsarvslista. Området skapades som bostadsområde främst för arbetarna vid Siemensverken. Områdets gator och platser har fått sina namn till tekniker, uppfinnare och fysiker med anknytning till Siemens AG. Det alternativa namnet Ringsiedlung fick området efter arkitekturföreningen Der Ring där arkitekterna som skapade husen var medlemmar.