Bagaregårdsskolan

Bagaregården är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Det var också namnet på ett tidigare landeri i området. Primärområdet har en areal på 47 hektar. Stadsdelen Bagaregården har en areal på 125 hektar. En del av Bagaregården tillhör S:t Pauli församling och den del som kallas Strömmensberg tillhör Härlanda församling.

Härlandavägen är en cirka 1 500 meter lång gata, inom stadsdelarna Bagaregården och Kålltorp i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Stora Härlanda. Härlandavägen sträcker sig, från Redbergsplatsen vid mötet med Danska vägen i väster, till Lilla Munkebäcksgatan i öster. Den går norr om Östra kyrkogården till hållplatsen ”Stockholmsgatan”. Därefter går den förbi Härlanda Park till hållplatsen ”Härlanda” och passerar i sin sista del Härlanda kyrka. Spårvägen löper längs gatan fram till Torpagatan, med hållplatsen ”Munkebäckstorg” i mitten.

Östra kyrkogården är Göteborgs tredje största kyrkogård. Den gränsar till stadsdelarna Lunden, Bagaregården och Härlanda. Vid det nordvästra hörnet av kyrkogården ligger Redbergsplatsen. Kyrkogården har en areal av 25,3 hektar, rymmer cirka 17 717 gravplatser och 150 000 människor uppskattas ha gravsatts där, urnor inräknat. Kyrkogården karaktäriseras av två cirkelformade anläggningar och två större kullar, av vilka den västra kullen med sitt gravmonument har fått mest uppmärksamhet. De flesta monumenten är resta över göteborgare som varit verksamma inom handel, industri och sjöfart och genom donationer varit med och skapat staden Göteborg.

Ånäsvägen är en drygt 1 kilometer lång gata i stadsdelarna Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Ånäs i Gamlestadens 12:e rote, som 1899 ägdes av Göteborgs stad. Gatan sträcker sig norrut från Redbergsvägen och fram till rondellen vid Gamlestadsvägens början. En äldre benämning på den delen som går mellan Redbergsplatsen och Ejdergatan var Nyfikeliden (även bara Nyfiken eller Nyfika). Slutledet -'liden' har betydelsen 'backe'. Namnet kommer troligen av det hus som på en karta från 1790 bär namnet Nyfika. Det låg på Ånäsvägens östra sida, där Svangatan nu mynnar ut i Ånäsvägen. Namnet användes ända in på 1920-talet. I själva backen låg små trähus som var ett par hundra år gamla. Dessa revs vid Bagaregårdens tillkomst i slutet av första världskriget. Det sista av de äldre husen i backen stod kvar till mitten av 1940-talet.

Saga, biograf på Sofiagatan 2 i Göteborg, som öppnade 14 mars 1942 och stängde 24 maj 1964. År 1965 köpte Bengt Johansson den nerlagda biografen och öppnade en livsmedelsbutik. Den fick namnet Saga hemköp, efter biografen, och blev den första butiken i livsmedelsbutikkedjan Sagabutikerna.

Redbergsplatsen, äldre namn Korsvägen, är en plats i Göteborg och en knutpunkt för Göteborgs kollektivtrafik. Redbergsplatsen ligger i stadsdelen Bagaregården och fick sitt namn 1883. Bebyggelsen kring Redbergsplatsen består främst av landshövdingehus. Längs hela platsens sydöstra sida sträcker sig Östra kyrkogården. År 1873 sattes en allmän vattenpump upp på Redbergsplatsen, där vatten från Delsjön kunde avnjutas. I Redbergslids Folkpark på Redberget, strax norr om Redbergsplatsen, restes 1886 en paviljong med en scen där artister kunde uppträda. Paviljongen revs 1936. På 1600-talet förekom även namnet Notenådsås på Redberget. I slutet av 1956 påbörjades arbetet med att bredda Härlandavägens norra sida, från Redbergsplatsen och längs hela den krök som Härlandavägen gjorde runt hörnet på Östra kyrkogården. Spårvägen fick utrymmet närmast kyrkogårdsmuren för sig själva, och en dubbelfilig väg på 9 meter skapade vid sidan om. I hörnet av Ånäsvägen och Örngatan uppfördes en bensinstation. För gatubreddningen kapade man en bit av parken vid Redbergslids bibliotek. Arbetet blev klart under sommaren 1957. Fram till sommaren 1968, då Redbergsplatsen byggdes om på nytt, fanns här en vändslinga för spårvägen. Kvarteret Renen är landshövdingehusen mellan Örngatan och Ånäsvägen längs platsens nordvästra del. Ett allmännyttigt bostadsföretag ville riva kvarteret på 1970-talet, men efter omfattande protester, såldes husen och renoverades istället på 1980-talet.

Klippdocka, är en skulptur i granit som står på Redbergsplatsen i Göteborg, skapad av Leo Pettersson 1995. En andra version av samma konstverk står vid Röda sten konsthall där den placerades 1997 i samband med konstnärens utställning Kub.

Pellerins margarinfabrik var en fabriksanläggning som producerade margarin och smör, belägen mellan Svangatan och Ejdergatan i stadsdelen Olskroken i östra Göteborg.

Härlanda fängelse, ursprungligen Centralfängelset Härlanda, var ett fängelse i stadsdelen Kålltorp i östra Göteborg 1907–97. Arkitekt var hovintendent Gustaf Lindgren och byggmästare var F O Peterson & Söner. Fängelseområdet har från 20 januari 2011 namnet Härlanda park. Det tidigare fängelset är byggnadsminne sedan 24 juni 1993.

Sankt Pauli barnhem är en byggnad vid Falkgatan 5 i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Byggnaden, som ritades av Gustaf Ljungman, uppfördes år 1913 för stiftelsen S:t Pauli barnhem. Den består av en våning och inredd vind och är uppförd i trä. Sankt Pauli barnhem öppnades år 1909 i en tidigare folkskolebyggnad vid Danska vägen. Den 1 april 1914 flyttade verksamheten till Falkgatan, där verksamheten kom att bedrivas av styrelsen för barnhemmet fram till 1969/1970, då socialstyrelsen tog över förvaltningen. Under åren 1921–1942 fanns en filial, Lödöse barnhem, vilken höll till på Brahegatan 14, Götaholmsgatan 20, samt Nellylund i Gamlestaden.

Lunden är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun, beläget omedelbart öster om centrala staden. Lunden gränsar (medsols) i norr till stadsdelarna Olskroken och Bagaregården – i öster till Kålltorp och Torp – i söder till Bö och i väster till Gårda. En äldre indelning anges som "Tjörbostaden och Ranängsbergen". Stadsdelen har en areal på 89 hektar och området motsvarar det tidigare Lundens municipalsamhälle.

Ånässkolan är en skola vid Falkgatan i stadsdelen Olskroken i Göteborg. Huvudbyggnaden och ett bostadshus med två lägenheter började uppföras år 1902 efter ritningar av Yngve Rasmussen. Huvudbyggnaden har fyra våningar och ett mittparti med klocktorn och spira var klara 1903. Den östra flygelbyggnaden byggdes 1929. Gymnastikbyggnaden av tegel i två våningar, ritades av E. Brihs och uppfördes år 1923. Bostadshuset är en tvåvånings byggnad uppförd i trä och hade från början lägenheter för en lärare och en vaktmästare.