Östra kyrkogården, Göteborg

Härlandavägen är en cirka 1 500 meter lång gata, inom stadsdelarna Bagaregården och Kålltorp i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Stora Härlanda. Härlandavägen sträcker sig, från Redbergsplatsen vid mötet med Danska vägen i väster, till Lilla Munkebäcksgatan i öster. Den går norr om Östra kyrkogården till hållplatsen ”Stockholmsgatan”. Därefter går den förbi Härlanda Park till hållplatsen ”Härlanda” och passerar i sin sista del Härlanda kyrka. Spårvägen löper längs gatan fram till Torpagatan, med hållplatsen ”Munkebäckstorg” i mitten.

Saga, biograf på Sofiagatan 2 i Göteborg, som öppnade 14 mars 1942 och stängde 24 maj 1964. År 1965 köpte Bengt Johansson den nerlagda biografen och öppnade en livsmedelsbutik. Den fick namnet Saga hemköp, efter biografen, och blev den första butiken i livsmedelsbutikkedjan Sagabutikerna.

Härlanda fängelse, ursprungligen Centralfängelset Härlanda, var ett fängelse i stadsdelen Kålltorp i östra Göteborg 1907–97. Arkitekt var hovintendent Gustaf Lindgren och byggmästare var F O Peterson & Söner. Fängelseområdet har från 20 januari 2011 namnet Härlanda park. Det tidigare fängelset är byggnadsminne sedan 24 juni 1993.

Lunden är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun, beläget omedelbart öster om centrala staden. Lunden gränsar (medsols) i norr till stadsdelarna Olskroken och Bagaregården – i öster till Kålltorp och Torp – i söder till Bö och i väster till Gårda. En äldre indelning anges som "Tjörbostaden och Ranängsbergen". Stadsdelen har en areal på 89 hektar och området motsvarar det tidigare Lundens municipalsamhälle.

Bagaregårdsskolan är en grundskola vid Bagaregårdsgatan 4 i stadsdelen Bagaregården i östra Göteborg. Byggnaden ligger i 7:e kvarteret Billingen och har fastighetsbeteckningen Bagaregården 7:47. Skolan ritades av Johan Jarlén (1880-1955), och stod klar i april 1918. Den består av en vinklad länga med korridor mot en södervänd gård och klassrum mot norr. Utsidans sockelvåning är i rustik gråsten, ett nationalromantiskt drag liksom den breda, bruna fasadpanelen och vindfångens robusta portiker. Det utsvängda, branta tegeltaket är valmat över de breda gavelfasaderna och kröns med ett sirligt klocktorn som pekar framåt mot tjugotalsklassicismen. De tre entréerna ramas in av kolonner. Det är en av Göteborgs kommuns få bevarade skolor byggd i trä och är stadens enda som är byggd i nationalromantisk stil. Skolan kom att kallas för Lagår'n av barnen.

Bagaregården är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun. Det var också namnet på ett tidigare landeri i området. Primärområdet har en areal på 47 hektar. Stadsdelen Bagaregården har en areal på 125 hektar. En del av Bagaregården tillhör S:t Pauli församling och den del som kallas Strömmensberg tillhör Härlanda församling.

Strömmensberg är ett område i stadsdelen och primärområdet Bagaregården, tidigare ingående i stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda i Göteborg. Området kallades tidigare för Bagaregårdshöjden, Kristinedalshöjden eller Kristinedalsplatån. Medelåldern i området är 39 år, vilket är lägre än medelåldern i Göteborgs kommun (45 år) och Sverige (48 år). Troligen har Strömmensberg fått sitt namn efter Olof Ström, som var brukspatron på Sävenäs säteri. Denne var kusin med Niclas Sahlgren och en av Ostindiska kompaniets största intressenter. Men på Ströms tid på 1700-talet var Strömmensbergs höjd obebyggd. Marken tillhörde därefter landeriet Bagaregården. Stadsdelen Bagaregården började bebyggas på 1910-talet efter planer utarbetade av Albert Lilienberg. Nästa stadsingenjör för Göteborg blev Uno Åhrén, som gick drastiskt tillväga och rev upp Lilienbergs planer för Strömmensberg. Strömmensberg prospekterades först i slutet på 1930-talet, i funktionalismens anda, enligt planer av Gunnar Sundbärg. Stadsplaneringen av Strömmensberg blev godkänd 1938. Arkitekt Sundbärg hade i denna plan grupperat husen på ett sådant sätt, att de skulle ge lä åt kvarterens bostäder. För att gårdarna också skulle få sol byggdes sammanhängande huslängor kring dem. En butikslänga vid Sofiagatans nedre del kom att betjäna de boende i området. Sofiagatan har fått sitt namn till minne av Oscar II:s gemål Sofia av Nassau. Söder om Sofiagatan är området utformat efter Lilienbergs plan och innehåller villor och radhus från 1920-talet, i det som utgör Vidkärrs trädgårdsstad.

Örgryte nya kyrkogård ligger vid Danska vägen/Kärralundsgatan i stadsdelen Lunden i Göteborg. Kyrkogården invigdes 1890 och antalet gravar är 3 883. På kyrkogården har det tidigare funnits ett begravningskapell.

Lundenskolan är en kommunal grundskola vid Kärralundsgatan i stadsdelen Lunden i Göteborg. Skolan invigdes den 15 maj 1914 och togs i bruk på höstterminen samma år.

Tåns kyrkogård är en begravningsplats vid Danska vägen, Ingeborgsgatan och Sankt Pauligatan i stadsdelen Lunden i Göteborg. Kyrkogården invigdes 1867 och har 662 gravar. 2009 anlades två nya kvarter med plats för ett hundratal urngravar. Namnet Tån härstammar från ordet tun vilket var det område intill inägorna där man släppte ut kreaturen på bete.

Redbergsplatsen, äldre namn Korsvägen, är en plats i Göteborg och en knutpunkt för Göteborgs kollektivtrafik. Redbergsplatsen ligger i stadsdelen Bagaregården och fick sitt namn 1883. Bebyggelsen kring Redbergsplatsen består främst av landshövdingehus. Längs hela platsens sydöstra sida sträcker sig Östra kyrkogården. År 1873 sattes en allmän vattenpump upp på Redbergsplatsen, där vatten från Delsjön kunde avnjutas. I Redbergslids Folkpark på Redberget, strax norr om Redbergsplatsen, restes 1886 en paviljong med en scen där artister kunde uppträda. Paviljongen revs 1936. På 1600-talet förekom även namnet Notenådsås på Redberget. I slutet av 1956 påbörjades arbetet med att bredda Härlandavägens norra sida, från Redbergsplatsen och längs hela den krök som Härlandavägen gjorde runt hörnet på Östra kyrkogården. Spårvägen fick utrymmet närmast kyrkogårdsmuren för sig själva, och en dubbelfilig väg på 9 meter skapade vid sidan om. I hörnet av Ånäsvägen och Örngatan uppfördes en bensinstation. För gatubreddningen kapade man en bit av parken vid Redbergslids bibliotek. Arbetet blev klart under sommaren 1957. Fram till sommaren 1968, då Redbergsplatsen byggdes om på nytt, fanns här en vändslinga för spårvägen. Kvarteret Renen är landshövdingehusen mellan Örngatan och Ånäsvägen längs platsens nordvästra del. Ett allmännyttigt bostadsföretag ville riva kvarteret på 1970-talet, men efter omfattande protester, såldes husen och renoverades istället på 1980-talet.

Ånäsvägen är en drygt 1 kilometer lång gata i stadsdelarna Olskroken, Bagaregården och Gamlestaden i östra Göteborg. Den fick sitt namn 1883 efter landeriet Ånäs i Gamlestadens 12:e rote, som 1899 ägdes av Göteborgs stad. Gatan sträcker sig norrut från Redbergsvägen och fram till rondellen vid Gamlestadsvägens början. En äldre benämning på den delen som går mellan Redbergsplatsen och Ejdergatan var Nyfikeliden (även bara Nyfiken eller Nyfika). Slutledet -'liden' har betydelsen 'backe'. Namnet kommer troligen av det hus som på en karta från 1790 bär namnet Nyfika. Det låg på Ånäsvägens östra sida, där Svangatan nu mynnar ut i Ånäsvägen. Namnet användes ända in på 1920-talet. I själva backen låg små trähus som var ett par hundra år gamla. Dessa revs vid Bagaregårdens tillkomst i slutet av första världskriget. Det sista av de äldre husen i backen stod kvar till mitten av 1940-talet.