Hebbes bro och trappa

Munkbrohamnen (även kallad Munkbrokajen och Mälarhamnen) är ett kajområde och en tidigare hamn i västra Gamla stan i Stockholm. Området sträcker sig som en smal remsa mellan Riddarfjärden och Sammanbindningsbanan söderut från Hebbes bro och fick sitt nuvarande namn 1921.

Hebbeska huset är en byggnad på Riddarholmen i Stockholm.

Gamla riksdagshuset är en byggnad i stadsdelen Riddarholmen i Stockholm. Adressen är Birger Jarls torg 5. Byggnadens namn härrör från tiden som säte för Sveriges riksdag. Den inhyser idag Kammarrätten i Stockholm.

Munkbron är ett torg vid Munkbroleden nära Riddarholmskanalen i Gamla stan, Stockholms innerstad. Namnet Munkbro härrör från den bro som förband Stadsholmen med Gråmunkeholmen (nuvarande Riddarholmen) och som kallades Monkabrona 1462. Förmodligen när Riddarholmens namn slog igenom och bron flyttades längre norrut, kom namnet Munkbron att användas för kajområdet vid Riddarholmskanalens östra sida. År 1921 föreslog namnberedningen att dåvarande Övre och Nedre Munkbrotorget skulle heta Munkbrotorget respektive Flugmötet. 1923 ändrade man sig och accepterade "dagligt tal", där namnet Munkbron hade etablerat sig. I den nuvarande Munkbron ingår vad som tidigare kallades Munkbrotorget (1654), Munkbrohamnsplatsen (1694) och Våghusplatsen. Numera kallas även Munkbroleden bara kort "Munkbron". Vid Munkbron återfinns Ryningska palatset där bland annat Kristdemokraterna sedan 2005 har sitt partikansli. På Munkbron 11 ligger Petersenska huset. Industrikreditaktiebolaget i Stockholms gamla huvudkontor på Munkbron 9 och Lifförsäkrings AB De Förenade Munkbron 17 är två kontorsbyggnader ritade av Erik Josephson.

Munkbron 17 är adressen för den byggnad i Gamla stan i Stockholm som restes 1921–1922 i kvarteret Aurora för Lifförsäkrings AB De Förenade. Byggnaden ritades av arkitekten Erik Josephson. Dess arkitektur tar upp formerna i 1600-tals huset mot Lilla Nygatan 4. Flyglarna till det äldre huset, som kallats Karin Bååts hus, revs inför försäkringsbolagets bygge. Mot Munkbron reser sig två något varierade trappgavlar. Murytorna år slammade och dekorerade med ankarslutar, bland annat i form av bolagets initialer och byggnadsår. Huset uppvisar en kraftig materialverkan, och mot murytorna kontrasterar hörnkedjor och ett burspråk i granit. I likhet exempelvis Schantzska huset vid Stortorget flankeras porten av två liggande romerska krigare. Idag innehåller huset lokaler och bostäder för Riksdagen.

Riddarholmsbroarna är en skulptur på en refug vid Munkbron 7 i Gamla stan, Stockholm. Skulpturen berättar om Riddarholmsbrons historia. Den skapades av konstnären Bengt Inge Lundkvist mellan 1970 och 1975 och restes 1981.

Riddarholmsbron (även felaktigt kallad Riddarhusbron) är en bro i Stockholm som förbinder Riddarhustorget i Gamla stan med Riddarholmen och spänner över Riddarholmskanalen, sammanbindningsbanan och Centralbron.

Riddarholmskanalen är ett vattendrag i Stockholm som ursprungligen skilde Gamla stan från Riddarholmen. I samband med bygget för tunnelbanan och Centralbron på 1950- och 1960-talen fylldes stora delar av kanalen igen.

Karl XIV Johans sarkofag är ett stenarbete i blekröd garbergsgranit i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Karl XIV Johan, som från 1818 hade ägt Elfdals Porphyrverk i Älvdalen, dog i mars 1844. Samma år beställde Oscar I en sarkofag, som ritades av Robert Brouhn, men i praktiken var en något uppförstorad kopia av den romerske fältherren Marcus Vipsanius Agrippas sarkofag. Arbetet, som var porfyrverkets i särklass mest omfattande, pågick i åtta år 1844–1852, mot beräknade två år. Stenen bröts i Garberg i Älvdalens kommun i ett block för kistan och ett för locket. Sarkofagen är 3,04 meter lång, 2,29 meter bred och 2,4 meter hög. Den väger 16 ton, varav elva ton för kistan och fem ton för locket. Transporten från Älvdalen fick vänta fyra år till 1856, eftersom den krävde en sträng vinter med mycket snö. Sarkofagen började transporteras den 9 februari 1856 från Dalarna till Gävle i packlårar på två specialbyggda, åtta och tio meter långa slädar, varav den med locket drogs av 70 man från Sollerön och Mora och släden med kistan av 110 älvdalsbor. Första dagen kom man 10 kilometer till Gåsvarv, andra dagen ytterligare 13 kilometer till Garberg. Den fjärde dagen kom tåget till Mora och den femte dagen till Garsås. På den fortsatta vägen passerades på den sjunde dagen i 36 graders kyla den bräckliga Lerdalsbron söder om Rättvik och därefter sjön Opplimen och färdades tåget längs med stranden på Insjön, i bägge fallen på tunna isar. Sarkofagen kom efter sexton dagar till Gävle den 25 februari och transporterades vidare i augusti med kronoångskonerten Amiral von Sydow till Riddarholmen i Stockholm. Sista sträckan från kaj till kyrka drogs packlårarna upp på stockar av matroser. Sarkofagen står sedan 1860 i det av Fredrik Wilhelm Scholander ritade och 1858–1860 byggda Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan.

Munkbrogatan är en gata i Gamla stan i Stockholm, den sträcker sig från Kornhamnstorg i syd till Munkbroleden i norr. Gatan anlades på 1600-talets andra hälft efter den stora branden som utplånade Stadsholmens västra delar år 1625. Munkbrogatan fick sitt nuvarande namn 1691, det förekom även namn som Munkebrohamnsgatan (1694). Gatan anlades på uppfylld mark längs Riddarfjärden. Den nya stadsplanen, som även innefattade Stora Nygatan och Lilla Nygatan föreskrev för första gången i Stockholms historia stora rektangulära stadskvarter och långa snörrätta gator. Munkbrogatan blev den västliga begränsningen av denna nyorning. Vid gatans västra sida finns Mälartorget och tunnelbanestationen “Gamla stan”.

Piperska palatset, även Piperska huset, ursprungligen Falkenbergska huset, är ett 1600-talspalats i kvarteret Memnon vid Munkbrogatan 2 i Gamla stan, Stockholm.

Munkbroleden är en trafikled på västra sidan av Gamla stan i Stockholm. Leden sträcker sig från Slussen i söder till Riddarholmsbron i norr. Munkbroleden passerar tre torg: Kornhamnstorg, Mälartorget och Munkbron.