Kanslikajen

Rannsakningsfängelset (eller Cellfängelset) på Myntgatan i Gamla Stan i Stockholm var ett häkte beläget på platsen för Kanslihuset.

Bankkajen är en kaj och gata på västra stranden av Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Namnet tillkom 1925. Andra namnförslag, vilka också anspelade på det intilliggande Riksbankshuset, var Banknäset och Bankstranden.

Rådhusgränd är en gata på norra delen av Gamla stan i Stockholm. Den sträcker sig mellan Kanslihuset och Bondeska palatset i nord-sydlig riktning från Vasabron till Myntgatan. Rådhusgränd har fått sitt namn efter Bondeska palatset (uppfört mellan 1662 och 1673 efter Nicodemus Tessin d.ä.:s ritningar) som ligger vid grändens västra sida. Det fungerade som Stockholms rådhus mellan 1732 och 1915. Därefter tog det nybyggda Stockholms rådhus vid Scheelegatan vid. Idag (2009) är Rådhusgränd liksom parallellgatan Riddarhusgränd en hård trafikerad gata som leder trafiken från Vasabron till Munkbroleden.

Ledamotshuset, Riksdagens ledamotshus, är ett stort byggnadskomplex i kvarteret Mars och Vulcanus vid Mynttorget i Gamla stan i centrala Stockholm. Byggnaden disponeras av Riksdagsförvaltningen och inrymmer kontor för ledamöterna av Sveriges riksdag, tjänstemän i partikanslierna, samt Riksdagsförvaltningen själv. Den är med en gångtunnel under Stallbron förbunden med Riksdagshusets två halvor: östra och västra. Fram till 1981 var byggnaden säte för Sveriges regering och kallades då Kanslihuset.

Fersenska mordet kallas lynchningen av Axel von Fersen den 20 juni 1810 utanför Bondeska palatset i Stockholm. Axel von Fersen var Sveriges riksmarskalk och blev, i samband med kronprins Karl Augusts likprocession, attackerad och brutalt misshandlad till döds av en uppretad folkmassa utan att de utposterade soldaterna ingrep. Händelserna har kallats "den svenska vanärans botten".

Rännarbanan är en gångtunnel mellan Riksdagshuset i Stockholm på Helgeandsholmen och Ledamotshuset på Stadsholmen (Gamla stan), som delvis går under Stallbron. Stallbron kompletterades 1982, i samband med ombyggnaden för Riksdagshuset, med en undre inglasad del, dit allmänheten inte har tillträde. Enligt det ursprungliga tävlingsförslaget för ombyggnaden av Riksdagshuset, upprättat av AOS Arkitekter, skulle en klimatskyddad hög bro över Stallkanalen förbinda det tidigare Kanslihuset direkt med plenisalen. En hög bro i denna känsliga kulturmiljö mötte motstånd och i den senare bearbetningen slopades bron och ersattes med nuvarande förbindelsegång under Stallbron, som är ritad av arkitekt Torbjörn Olsson. Förändringen medförde en beräknad ökning av gångtiden från ledamotsrum till plenisal med ungefär en minut. Namnet kommer av att ledamöterna "ränner" mellan Ledamotshuset på Gamla Stans sida och plenisalsbyggnaden på Helgeandsholmen och är en blinkning till populärnamnet på den historiska Beridarebanan på Norrmalm. När ledamöterna ska ta sig till kammaren och det är dags för omröstning, ljuder en signal över hela riksdagen och de har då tio minuter på sig att infinna sig på plats.

Rådhusstugans brandstation var en brandstation som låg i Bondeska palatset vid Riddarhustorget i Stockholm. Brandstationen var en av Stockholm fem nyinrättade understationer och existerade mellan 1876 och 1914.

Bondeska palatset är ett palats beläget på Riddarhustorget 8 i Stockholm, uppfört 1662–1673 som privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. och Jean De la Vallée. Bondeska palatset utgjorde 1731–1915 Stockholms rådhus, och är idag säte för Högsta domstolen. Byggnaden är ett byggnadsminne, ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Riksgatan är en gågata på Helgeandsholmen i Stockholm. Riksgatan fick sitt namn år 1947 och avser den korta vägsträckningen mellan Riksdagshuset och Riksbankens före detta byggnad. Riksgatan begränsas på båda sidor av stora portaler. Här brukar Sveriges finansministrar promenera fram med nådiga luntan när årets nya budget skall presenteras. I norr ansluter Riksbron och i söder Stallbron. Ursprungligen ansågs Riksgatan vara en del av Drottninggatan. Gatumarken är inte stadens utan tillhör Riksdagen. Byggnaderna invigdes ursprungligen 1897 och byggdes om 1978–1983. Efter det huserar Sveriges Riksdag i båda husen medan Riksbanken har flyttat till Brunkebergstorg.

Lorentzska badet, även Lorenska badet, var en badinrättning grundad 1831 på Helgeandsholmen i Stockholm. 1831 erhöll hattmakeriåldermannen Carl Johan Lorentz rättigheterna att inrätta en varmbadanläggning på Helgeandsholmens västra strand, i det tidigare kvarteret Norrbro vid nuvarande Bankkajen. Anläggningen beskrivs som den förnämsta, om inte enda i huvudstaden vid denna tid. Den hade 23 badrum om vardera två kar. Förutom ång- och duschbad fanns även för tiden brukliga medicinska bad. Nedanför en götisk skärmbyggnad och omgivet av plank låg själva kallbassängen som genomforsades av Norrströms vatten. Badet gjorde reklam för sina medicinska blodiglar och nattliga bad: Till badet hörde även ett kafé med namnet Café Pont du Nord. Anläggningen revs 1893 i samband med Helgeandsholmens omdaning och uppförandet av Riksbanks- och Riksdagshuset.

Stallbron är en bro över Stallkanalen mellan Stadsholmen och Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Troligtvis är detta Stockholms äldsta broställe; den gamla Norrbro gick från Västerlånggatans mynning över Helgeandsholmen till sydvästra hörnet av Gustav Adolfs torg. Broarna kallades gemensamt Norrbro. Den nuvarande bron invigdes den 4 november 1904. Den är cirka 20 meter lång och tillverkades på Keillers mekaniska verkstad (senare Götaverken). Namnet har funnits sedan 1879 och kommer av det tidigare hovstallet på Helgeandsholmen. Bron byggdes om och breddades i samband med om- och tillbyggnaden av Riksdagshuset 1980–1983. Då tillkom en avskärmad gångbana under bron, kallad Rännarbanan, ritad av AOS Arkitekter. Denna passage är bara öppen för riksdagens ledamöter, som kan ta sig mellan Ledamotshuset på Gamla stans sida och plenisalsbyggnaden på Helgeandsholmen. Fram till och med 1979 var biltrafik tillåten men sedan dess är Riksbron, Stallbron och Riksgatan samt de däremellan anslutande gatorna utformade som gågator. Vid Stallbron står ett av Riksäpplena utfört i röd granit och formgivet av riksdagshusets arkitekt Aron Johansson.

Stora Nygatan, Gamla stan, Stockholm utgör tillsammans med Lilla Nygatan huvudstråk genom det område som förstördes av den Stora branden 1625. Efter branden upprättades en ny stadsplan för detta område, som räknas till Stockholms första organiserade reglering.