Rannsakningsfängelset, Myntgatan

Kanslikajen är ett kajområde på norra delen av Gamla stan i Stockholm. Området begränsas av Helgeandsholmens västra del, Stallbron samt Kanslihuset och sträcker sig fram till Mynttorget. Kanslikajen fick sitt nuvarande namn 1925 som Namnberedningen hade föreslaget 1921 och avsåg området “utmed strömmen förbi det gamla cellfängelset och kanslihuset fram till Mynttorget". Man hade även diskuterat namnet Kanslistranden. Idag (2009) är Kanslikajen ingen kaj för angörning av båtar; längs hela kajkanten löper ett räcke. Området används huvudsakligen som parkeringsplats för Riksdagens ledamöter.

Rådhusgränd är en gata på norra delen av Gamla stan i Stockholm. Den sträcker sig mellan Kanslihuset och Bondeska palatset i nord-sydlig riktning från Vasabron till Myntgatan. Rådhusgränd har fått sitt namn efter Bondeska palatset (uppfört mellan 1662 och 1673 efter Nicodemus Tessin d.ä.:s ritningar) som ligger vid grändens västra sida. Det fungerade som Stockholms rådhus mellan 1732 och 1915. Därefter tog det nybyggda Stockholms rådhus vid Scheelegatan vid. Idag (2009) är Rådhusgränd liksom parallellgatan Riddarhusgränd en hård trafikerad gata som leder trafiken från Vasabron till Munkbroleden.

Bankkajen är en kaj och gata på västra stranden av Helgeandsholmen i Gamla stan i Stockholm. Namnet tillkom 1925. Andra namnförslag, vilka också anspelade på det intilliggande Riksbankshuset, var Banknäset och Bankstranden.

Fersenska mordet kallas lynchningen av Axel von Fersen den 20 juni 1810 utanför Bondeska palatset i Stockholm. Axel von Fersen var Sveriges riksmarskalk och blev, i samband med kronprins Karl Augusts likprocession, attackerad och brutalt misshandlad till döds av en uppretad folkmassa utan att de utposterade soldaterna ingrep. Händelserna har kallats "den svenska vanärans botten".

Rådhusstugans brandstation var en brandstation som låg i Bondeska palatset vid Riddarhustorget i Stockholm. Brandstationen var en av Stockholm fem nyinrättade understationer och existerade mellan 1876 och 1914.

Bondeska palatset är ett palats beläget på Riddarhustorget 8 i Stockholm, uppfört 1662–1673 som privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. och Jean De la Vallée. Bondeska palatset utgjorde 1731–1915 Stockholms rådhus, och är idag säte för Högsta domstolen. Byggnaden är ett byggnadsminne, ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk.

Ledamotshuset, Riksdagens ledamotshus, är ett stort byggnadskomplex i kvarteret Mars och Vulcanus vid Mynttorget i Gamla stan i centrala Stockholm. Byggnaden disponeras av Riksdagsförvaltningen och inrymmer kontor för ledamöterna av Sveriges riksdag, tjänstemän i partikanslierna, samt Riksdagsförvaltningen själv. Den är med en gångtunnel under Stallbron förbunden med Riksdagshusets två halvor: östra och västra. Fram till 1981 var byggnaden säte för Sveriges regering och kallades då Kanslihuset.

Stora Nygatan, Gamla stan, Stockholm utgör tillsammans med Lilla Nygatan huvudstråk genom det område som förstördes av den Stora branden 1625. Efter branden upprättades en ny stadsplan för detta område, som räknas till Stockholms första organiserade reglering.

Ryningska palatset (även Rynings palats, Ryningska huset, Bergstrahlska huset) är en byggnad i fastigheten Atomena 1 på Stora Nygatan 2 intill Riddarhustorget i Gamla stan, Stockholm, byggt 1640–1644 på uppdrag av amiralen Erik Ryning (1592–1654). Arkitekt var troligen Simon De la Vallée. Friherre Henrik Falkenberg höjde huvudbyggnaden med en våning och byggde på flyglarna med en våning. Längan mot Munkbron fick nu sin attika med triangulärt krön. Enligt en tuschlavyr i Palmsköldska samlingen av Riddarhuset under byggnad från omkring 1680 skymtar norra delarna av palatset med tak av den nu gängse säteritypen. Huvudbyggnaden höjdes med ytterligare en våning och flygelbyggnaderna mot Munkbron blev moderniserade på 1770-talet av murmästaren Alexander Högman, varvid de brutna taken tillkom, och en större restaurering gjordes på 1940-talet av arkitekt Artur von Schmalensee.

Rännarbanan är en gångtunnel mellan Riksdagshuset i Stockholm på Helgeandsholmen och Ledamotshuset på Stadsholmen (Gamla stan), som delvis går under Stallbron. Stallbron kompletterades 1982, i samband med ombyggnaden för Riksdagshuset, med en undre inglasad del, dit allmänheten inte har tillträde. Enligt det ursprungliga tävlingsförslaget för ombyggnaden av Riksdagshuset, upprättat av AOS Arkitekter, skulle en klimatskyddad hög bro över Stallkanalen förbinda det tidigare Kanslihuset direkt med plenisalen. En hög bro i denna känsliga kulturmiljö mötte motstånd och i den senare bearbetningen slopades bron och ersattes med nuvarande förbindelsegång under Stallbron, som är ritad av arkitekt Torbjörn Olsson. Förändringen medförde en beräknad ökning av gångtiden från ledamotsrum till plenisal med ungefär en minut. Namnet kommer av att ledamöterna "ränner" mellan Ledamotshuset på Gamla Stans sida och plenisalsbyggnaden på Helgeandsholmen och är en blinkning till populärnamnet på den historiska Beridarebanan på Norrmalm. När ledamöterna ska ta sig till kammaren och det är dags för omröstning, ljuder en signal över hela riksdagen och de har då tio minuter på sig att infinna sig på plats.

Riddarhusgränd är en gata i Gamla stan i Stockholm, den sträcker sig mellan Riddarhuspalatset och Bondeska palatset i nord-sydlig riktning från Vasabron till Myntgatan. Riddarhusgränden har fått sitt namn efter Riddarhuset (uppförd mellan 1642 och 1674 av Simon de la Vallée) som ligger vid grändens västra sida. 1718 benämnds gatan Riddarhuus Gränden. Riddarhusgränden anlades i samband med Gamla stans första organiserade stadsplanering, som genomfördes efter den "Stora vådelden" 1625. En av de nya gatorna var Stora Konungsgatan (nuvarande Stora Nygatan) och dagens Riddarhusgränd var den nordliga delen av denna nya paradgata. Idag (2009) är Riddarhusgränden en hård trafikerad gata som leder trafiken från Vasabron till Munkbroleden.

Riddarhustorget är en plats i Gamla stan, Stockholm. Det är en hårt trafikerad plats i Myntgatans förlängning söder om Riddarhuspalatset. Tidigare namn var Riddare Huss platzen (1641) och Riddarehus Torget (1662). Torget skapades i samband med Gamla stans första större reglering efter Stora branden 1625, som förstörde stadsdelens sydvästra delar. Då anlades bland annat stadens första paradgata, Stora Nygatan, som sträcker sig spikrakt från Kornhamnstorg i söder till Riddarhustorget i norr. Vid Riddarhustorgets norra sida skapades två tomter som bebyggdes dels med Riddarhuspalatset (uppfört 1661–1674) och Bondeska palatset (uppfört 1662–1673). Det var på Riddarhustorget som riksmarskalken Axel von Fersen d.y. mördades av en arg folkmobb den 20 juni 1810, anklagad för att ha mordförgiftat den svenske kronprinsen Karl August. När torget skulle utvidgas, för att kunna placera en staty över Gustav Vasa där, upplät Riddarhuset 1765 en del av sin tomt till staden. Åren 1914–1916 omändrades torget igen och då flyttades statyn till sin nuvarande plats.