Ligna

Vårdhemmet Högalid, ursprungligen Stockholms stads arbetsinrättning, var ett institutionskomplex vid Maria Bangata på Södermalm i Stockholm. Byggnaderna uppfördes 1902-1905 som en arbetsinrättning för fattighjon. 1926 inrättades en särskild vårdhemsavdelning varvid anläggningen bytte namn till Vårdhemmet Högalid. Det ägde bestånd till slutet av 1960-talet varefter byggnaderna revs. På platsen reser sig idag bostadshusen i Drakenbergsområdet och Drakenbergsparken.

Lignagatan är en gata på Södermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Hornsbruksgatan i norr till Skarpskyttestigen i Drakenbergsparken och Tantolunden i söder. Lignagatan fick sitt namn i samband med namnrevisionen 1885 inför nyregleringen av stadsplanen på västra Södermalm. Ligna var ett snickeri och senare också ett industriområde på Södermalm i Stockholm. Namnet ligna är pluralis av det latinska ordet för trä, lignum. Ligna Nya Snickeriaktiebolag grundades på 1870-talet av arkitekten Pehr Johan Ekman och låg invid Hornsgatan nära den nuvarande gatan Lignagatan. En brädgård anlades senare bredvid snickeriet. Lignaområdet kom senare att bli ett av Södermalms sista småskaliga industriområden med småindustrier, skrotlager, vedkapar och små bilverkstäder. På gatans motsatta sida restes 1902-1905 de kasernliknande byggnaderna för Stockholms stads arbetsinrättning. De revs 1971 och på platsen reser sig idag Drakenbergsområdet och Drakenbergsparken.

Högalids församling är en församling i Södermalms kontrakt i Stockholms stift. Församlingen ligger på Södermalm i Stockholms kommun i Stockholms län och utgör ett eget pastorat.

Tantolunden är en park och ett koloniträdgårdsområde i Tantoområdet på Södermalm i Stockholm. Området avgränsas av järnvägen i syd, Ringvägen i öst, Drakenbergsområdet i nord och av Årstaviken i sydväst. Tantolunden är ett av de största parkområdena i Stockholms innerstad.

Hornsgatan 158 är en byggnad med bostäder vid Hornsgatan på Södermalm i Stockholm, vilken ritades av arkitekt Olof Jonson, vilken även var byggmästare för bygget. Byggherre var en B. Svensson och en H. Hansson.

Högalidsparken är en park strax nordost om Hornstull, i Högalids församling på Södermalm i Stockholm. Parken fick sitt nuvarande namn 1915.

Drakenbergsområdet och Drakenbergsparken är ett bostadsområde respektive en park nära Hornstull på Södermalm i Stockholm, strax söder om Hornsgatan i höjd med nummer 107-123. De nio huskropparna i kvarteret Drakenberg byggdes i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet efter arkitekt Lars Brydes ritningar och utgör, tillsammans med kvarteret Plankan mittemot, på Hornsgatans norra sida, exempel på att miljonprogrammet på 1960- och 1970-talen inte bara omfattade Stockholms förorter. 1971 revs Vårdhemmet Högalid för att bereda plats åt de södra huskropparna. Ungefär samtidigt försvann även Ligna industriområde, som legat här sedan slutet av 1800-talet. Drakenberg var ett gammalt kvartersnamn (belagt i Holms tomtbok 1679 som ”Draaken Bergh”) och ursprunget var ett värdshus, Draken, som inrättades här av värdshusvärden Melchior Schipman 1669 i samband med att den första Liljeholmsbron byggdes, då som flottbro. Krogen fick namnet Draken eftersom Schipman tidigare drevt Källaren Draken i Gamla stan, beläget i hörnet av Österlånggatan och Drakens gränd, därav namnet. Värdshuset övertogs efter Schipmans död 1671 av Michael König och därefter 1674 av sockerbagaren Niclas Voigtländer, som gift sig med Schipmans änka. Värdshuset Draken stängde redan 1681, efter en förbittrad fejd mellan Voigtländer och König (som menade att han blivit utmanövrerad och ansåg sig ha privilegium att driva krog vid Hornstull). Genom området för dagens Drakenbergsparken gick Västra stambanans sträckning till Södra station. År 1929 avvecklades denna sträckning när Årstabron tog över trafiken. Fram till slutet av 1960-talet fanns här ett brokigt industriområde med namn Ligna.

Högalids distrikt är ett distrikt i Stockholms kommun och Stockholms län. Distriktet ligger i sydvästra Innerstaden i Stockholms kommun inom området för Södermalms stadsdelsområde i västra delen av stadsdelen Södermalm.

Högalidskyrkan är en kyrkobyggnad på Södermalm i Stockholm. Den tillhör Högalids församling i Stockholms stift. Kyrkan byggdes 1916–1923 efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom.

Stockholms Skofabrik var en skofabrik på Hornsbruksgatan 19-25 på Södermalm i Stockholm. Stockholms Skofabrik är den äldsta bevarade skofabriksbyggnaden i Stockholm. Fabriksbyggnadens första etapp (fastighet Släggan 8) är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den har "synnerligen höga kulturhistoriska värden".

Hornsbruksgatan är en gata på Södermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Varvsgatan i öster till Långholmsgatan i väster. Den västligaste delen av Brännkyrkagatan, mellan Varvsgatan och Långholmsgatan, namnändrades 1964 till Hornsbruksgatan, efter Horns tegelbruk. Direkt norr om gatan ligger Högalidsparken med Högalidskyrkan. Ortnamnet Horn är sannolikt ett naturnamn som betecknade Åsöns (Södermalms) spetsiga västra udde – ordet ”horn” kan i ortnamn ha betydelsen ”utskjutande terrängparti”. Namnet Horn finns det belägg på sedan 1422, då bland lekbröderna i Helga lekamens gille omnämns en ”Niclis ij Horn” i gillesboken. År 1428 omnämns samme Niklas som en av stadens ”tighelmästare” (föreståndare för tegelbruk). ”Tighilhuset” (tegelbruket) i Horn omnämns första gången 1419; det var beläget vid Hornstull strax söder om nuvarande Liljeholmsbrons landfäste. År 1464 fick ”Jöns j Horn” pengar som han har att fordra av ”stadzins tegelhus”. Horns tegelbruk spelade en mycket viktig roll i stadens byggnadsverksamhet under 1400-, 1500- och 1600-talet. I Stockholm använde man mycket tidigt tegel för att bygga inte bara kyrkor, kloster och den kungliga borgen, utan också för att bygga borgarhusen. I detta avseende skilde sig Stockholm från andra nordiska städer, där husen som regel uppfördes i trä eller korsvirke. Bidragande till denna byggnadstradition var de många förgörande bränderna; det var stora eldsvådor bland annat 1296, 1330 och 1344 och vid den stora stadsbranden 1407 gick all träbebyggelse upp i lågor. Vid medeltidens slut dominerades Stockholm av stenhus, men ekonomibyggnader inne på gårdarna samt magasinsbyggnader och bodar vid stränderna var fortfarande byggda i trä. Tegelbruk var således viktiga för byggnadsverksamheten och stadens tre tegelbruk var Rörstrand (som var det äldsta och ursprungligen ägdes av kung Magnus Ladulås; bruket låg i Sabbatsbergsområdet), Grind (invid Skanstull) och Horn. I kvarteret Släggan på Hornsbruksgatans södra sida, nära Långholmsgatan, uppfördes under åren 1897–1900 Aktiebolaget Stockholms Skofabrik. Industriell tillverkning av skor tillkom relativt sent under 1800-talets industrialisering. Fabriken hade på 1920-talet cirka 600 anställda. Man tillverkade skor av märket Garanti, men den mest kända modellen var Salamander. Stockholms Skofabrik är den äldsta bevarade skofabriksbyggnaden i Stockholm. Sveriges första dödsoffer för fotbollshuliganism, 26-årige Tony Deogan, misshandlades till döds den 29 juli 2002 på Hornsbruksgatan. På platsen finns idag ett minnesmärke uppsatt, beläget på gatans norra sida invid Högalidsparken.

Grindvakten 1 är en fastighet vid Varvsgatan 10 på Södermalm i Stockholm. Fastigheten, som härrör från 1790-talet är blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att den har "synnerligen höga kulturhistoriska värden". Huset ägs och förvaltas av kommunägda AB Stadsholmen.