Upplands runinskrifter Fv1969;304A

Upplands runinskrifter Fv1969;304B är ett vikingatida runstensfragment av röd sandsten funnet i kvarteret S:t Per, Uppsala och Uppsala kommun. Fragmentet hittades vid undersökning av S:t Pers kyrkoruin 1966. Fragmentets mått är 18,5 gånger 10,5 centimeter. Det förvaras på Upplandsmuseet. Vid samma undersökning hittades U Fv1969;304A.

Uppsala Pingst är en frikyrka i centrala Uppsala, ansluten till Pingst FFS. Församlingen grundades 21 september 1916.

Kvarteret Svanen (tidigare Kvarteret Svan) är ett kvarter i centrala Uppsala. Kvarteret begränsas av Kungsgatan i öst, Klostergatan i norr, Dragarbrunnsgatan i väst och S:t Persgatan i syd. Kvarteret Svan fick sitt namn 1669 i samband med en uppmätning i Uppsala och låg då i stadens utkant. I kvarteret finns bland annat Galleria Dragarbrunn (i dagligt tal Dragarbrunnsgallerian), Upsala Nya Tidnings kontor och Scandic hotel Uplandia (tidigare Hotell Rullan). I kvarterets nordöstra hörn ligger ett bostadshus ritat av Uppsalas stadsarkitekt Carl Axel Ekholm år 1881 och uppfört 1884. Byggnaden är ritad i klassisk nyränessansk stil. En mycket snarlik byggnad uppfördes i av samma arkitekt i korsningen Vaksalagatan Väderkvarnsgatan. Kvarterets gårdshus uppfördes i trä år 1864 och är riktat ut mot Klostergatan. Byggnaden ägs idag av Bostadsföreningen Svanen, grundad 1982. I maj 2006 genomförde Upplandsmuseet stora arkeologiska utgrävningar under kvarteret inför utbyggnaden av H-Centrum. Kvarlämningar från bebyggelse på området hittades i form av golvlager och nedgrävda stolpar. De äldsta lämningarna beräknas vara från 1200-talet och de yngsta från 1700-talet.

Celsiustorget är ett torg i centrala Uppsala. Torget är beläget längs gågatan Svartbäcksgatan i samma kvarter som köpcentrumet S:t Per Gallerian. På torget ligger Celsiushuset, landets första astronomiska observatorium och en av få bevarade byggnader som följer stadens medeltida stadsplan. Torget är liksom huset döpt efter vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius. Celsiustorget är en del av Sweden Solar System då en skalmodell av planeten Saturnus är placerad på torget.

Celsiushuset är en byggnad på Svartbäcksgatan 7–11 i Uppsala. Byggnaden är ett medeltida hus, som följer den medeltida gatuplanen, och ombyggdes år 1738–1741 till Uppsala astronomiska observatorium. Idag är huset ett affärshus, i direkt anslutning till köpcentrumet S:t Per-gallerian. Huset ägs och förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning.

Upplands runinskrifter Fv1973;198B är ett vikingatida runstensfragment av röd sandsten i Uppsala, kv. Rådhuset 2-3, Uppsala och Uppsala kommun. Ristningen är rent ornamental. Fragmentet är 36 x 20 x 6 centimeter stort.

Rådhuset är en byggnad vid Stora torget i Uppsala, som sedan år 2020 inrymmer ett co-workingspace i United Spaces regi.

Stora torget ligger i centrala Uppsala, strax öster om Fyrisån. Härifrån utgår Svartbäcksgatan åt nordväst, Vaksalagatan åt nordöst, Drottninggatan åt sydväst och Kungsängsgatan åt sydöst. Torget är, trots sitt namn inte störst i Uppsala utan mindre än Vaksala torg – namnet tros härröra från det enkla faktum att det medeltida Gamla torget, ett kvarter norrut, är mindre. Stora torget är känt för sin, i Sverige, ovanliga utformning med slutna (hopbyggda) hörn. Ett sådant torg kallas "hörnslutet" vilket var relativt vanligt på 1600-talet. I dagens Sverige finns endast två sådana torg kvar, Stora torget i Uppsala och Rådhustorget i Piteå. Stora torget lades ut i samband med 1643 års stadsplan, och ersatte då Gamla torget som Uppsalas centrala torg.

Olof Sigfridssons hus var en byggnad vid Stora Torget i Uppsala, mellan Östra Ågatan och Drottninggatan. Gästgivaren Olof Sigfridsson inköpte 1638 och 1644 två tomter i det kvarter som sträckte sig från Fyrisån mot nordöst. I samband med upprättandet av den nya stadsplanen i Uppsala 1641 omformades de båda tomterna till en, där Olof Sigfridsson började uppföra ett stort stenhus, invid det nyanlagda torget. När byggnaden stod färdig är oklart, men på en förlageteckning för Sueciaverket av Erik Dahlbergh omkring 1660 är huset färdigställt. Byggnaden av tegel var slätputsad, rödfärgad och höjde sig tre våningar. Taket var ett brant sadeltak med trappstegsgavlar. Byggnaden blev illa åtgången i stadsbranden 1702. Återuppbyggandet verkar inte ha kommit igång förrän 1710 och pågick ännu 1713. Byggnaden försågs vid återuppbyggnaden med ett säteritak, och ytterväggarna täcktes av gulgrå puts. På 1810-talet byggdes huset om, antalet fönster utökades och huset försågs med ett nytt sadeltak med murad taklist i antik stil. I vinkel mot huvudbyggnaden mot Drottninggatan låg en tvåvånings bostadslänga i sten från 1600-talet. Även denna skadades vid 1702 års brand, men återuppbyggdes samtidigt med huvudbyggnaden mot Stora Torget. 1839 inköpte guldsmeden Anders Fredrik Hellman gården vid torget och 1841 den angränsade granntomten i nordväst mot Östra Ågatan, som då var bebyggd med träbebyggelse från 1700-talet. 1848 lät Hellman bygga om byggnaden, försåg den med frontespis och rusticerad bottenvåning, samtidigt som en ny byggnad uppfördes efter Drottninggatan i samma stil på platsen för det mindre 1600-talsstenhuset. 5 december 1859 utbröt en brand i ett av uthusen på Hellmans gård. Branden spred sig snabbt och förstörde all trähusbebyggelse i detta och angränsande kvarter. De nyuppförda stenhusen klarade sig dock. Efter detta uppfördes 1862–1863 en stenbyggnad i tre våningar med frontespis och rusticerad bottenvåning i en stil som anknöt till fasaderna mot Drottninggatan och Stora Torget. 1872 inrymdes Uplands enskilda bank i huset mot Stora Torget. Där höll banken till fram till dess den nya byggnaden tvärs över torget stod färdig 1909. Thulebolagen, som 1963 uppgick i Skandiakoncernen, förvärvade fastigheten 1943. Alla byggnaderna revs 1964 i samband med citysaneringen för byggnation av moderna affärsfastigheter.

Uppsala centrum är en stadsdel i centrala Uppsala, huvudsakligen öster om Fyrisån och väster om järnvägen med tyngdpunkt nära Stora torget, men hit räknas också området runt Vaksala torg öster om järnvägen. Ibland kan även Fjärdingen väster om Fyrisån inkluderas i begreppet Centrum. Uppsala centrum kallas även City av företagen i området och av Uppsalabuss. Ett något mindre område (kvarteren i före detta S:t Pers församling) avgränsat i väster av ån, i öster av järnvägen, i norr av Sankt Olofsgatan och i söder av Bangårdsgatan (de inre delarna av Svarbäcken och Kungsängen), uppfattas av de flesta som en egen stadsdel, Dragarbrunn. Uppsala är en stad i stark tillväxt och kommunens tjänstemän använder numera det vidare begreppet Innerstaden som inkluderar förutom Dragarbrunn och Fjärdingen på vardera åsidan även angränsande partier av de kringliggande stadsdelarna Luthagen, Svartbäcken, Kungsängen, Kvarngärdet (Höganäs) och Fålhagen (Almtuna). Cityhandeln är alltjämt omfattande trots framväxt av stora handelsplatser i Uppsalas ytterområden, till exempel Boländerna och Gränby. Handeln har sedan den medeltida köpstadens tillblivelse under namnet Östra Aros (på 1200-talet namnändrad till Uppsala), sin tyngdpunkt i Dragarbrunn. Även här öster om ån finns numera ett växande nöjesliv, till exempel restauranger, nattklubbar, Uppsala Stadsteater och Konserthuset Uppsala Konsert & Kongress men det har i mindre grad än det i Fjärdingen med sina studentnationer, anknytning till universitetet. Vid Fyrisåns stränder och i hamnen finns ett växande antal restauranger, sommartid med uteservering och nära resecentrum finns bland annat musikpuben Katalin där kända artister uppträder flera gånger i veckan. Viktiga nordväst-sydostliga gator är Kungsängsgatan–Svartbäcksgatan, som är gågator på båda sidor om Stora torget, Dragarbrunnsgatan och Kungsgatan. Drottninggatan–Vaksalagatan är ett stort stråk i sydväst-nordostlig riktning. De flesta stadsbusslinjerna möts vid Stadshuset, vid korsningen mellan Vaksalagatan och Kungsgatan. byggdes 2005-2011 vid Centralstationen i stadsdelens östliga delar. Där finns en passage under järnvägsspåren och en ny stationsbyggnad (med fasad dekorerad med järnvägsräls) bredvid den gamla. På platsen framför resecentrum finns flera konstverk, bland annat en känd staty av Bror Hjorth (Näckens Polska). På västra sidan om spåren, nära den mesta cityhandeln, finns hållplatser för stadsbussar och terminal för landsbygdsbussarna. Parkeringsgarage under mark finns öster om spåren vid den nya Stationsgatan som via Bergsbrunnagatan leder till Boländernas industri- och handelsområde cirka tre kilometer sydost om Uppsala centrum.

Runinskrift U Fv1972;271 är en runsten i Klosterparken, kvarteret Torget, Uppsala. Ungefär halva stenen är bortslagen.

Uppsala franciskankonvent var ett konvent tillhörigt Franciskanorden i Uppsala. Enligt ett dokument från 1500-talet skall konventet ha grundats 1247. Det omtalas med säkerhet i dokument från år 1258-82, 1275 och 1294. Konventsanläggningen låg i nuvarande kvarteret Torget och bestod av ett flertal stenbyggnader. Kvarteret ligger mellan gatorna Svartbäcksgatan, S:t Persgatan, Östra Ågatan och Klostergatan. Kyrkan, som troligen uppfördes i slutet av 1200-talet uppfördes i tegel med en gråstensgrund. Konventet upplöstes i slutet av 1520-talet. Kyrksilvret drogs 1529 in till kronan och på 1540-talet berövades byggnaderna sitt tegel och sitt koppar. Klostret drogs 1527 in i samband med reduktionen och byggnaderna revs efter stadsbranden i Uppsala 1543 då materialet istället användes för att bygga upp Uppsala Slott. I samband med arkeologiska undersökningar har inte mindre än åtta runstenar påträffats i konventsruinerna, de första på 1870-talet och de senaste på 1970-talet, bland andra Upplands runinskrifter Fv1972;271, Upplands runinskrifter 937, Upplands runinskrifter 938, Upplands runinskrifter 939, Upplands runinskrifter 940 och Upplands runinskrifter 941. Klostrets ruiner går idag att beskåda i Klosterparken. Parken har liksom den närbelägna Klostergatan fått sitt namn efter klostret.