Pålsundsbron

Sjömansskolan är en gymnasieskola vid Mälarvarvsbacken 2 på Långholmen i Stockholms innerstad. Skolan är en friskola som ger gymnasial utbildning på den riksrekryterande Sjöfartsutbildningen. Efter avklarad utbildning kan eleven söka arbete i handelsflottan som däcks- eller maskinpersonal. Sjöfartsutbildningen på Sjömansskolan ger eleven möjlighet att bli behörig till att söka till sjökaptensutbildning och sjöingenjörsutbildning på högskolan. Skolan ligger vid Pålsundsbron på Långholmen intill Mälarvarvet och Pålsundet. Sjömansskolan förfogar även över skolfartyget M/S Polfors, vilket används för kortare och längre utbildningsresor samt som klassrum för teoriundervisning. Under första året får eleven bland annat lära sig om grundläggande säkerhet ombord. Det handlar om hur man bekämpar bränder ombord på ett fartyg, hur man evakuerar ett fartyg och hur man överlever en fartygskatastrof. Dessa ämnen består av en praktisk och en teoretisk del. Eleven får dessutom utföra praktiska moment ombord på Polfors, samt säkerhetsövningar i specialutrustad simbassäng och brandfält. De andra 2 åren läser eleven mer ämnen relaterade till antingen maskin eller däck. I utbildningen ingår tre praktikperioder, (APL), som fördelas jämnt över de tre åren. Eleven få då vara ute på fartyg och lära sig mer om arbetet på däck eller i maskin och om livet ombord i allmänhet. År 2019 går ca 70 elever på skolan och det finns totalt 8 lärare. Johan Östergren är Rektor samt VD för Sjömansskolan stockholm AB.

Fördärvet är en byggnad på ön Långholmen i Stockholm. Byggnaden var på 1800-talets mitt en krog och fick då sitt öknamn "Fördärvet". När man närmar sig Långholmen via Pålsundsbron syns "Fördärvet" direkt vid brons västra brofäste. Det är ett enkelt tvåvåningshus med putsade fasader och ett plåttäckt sadeltak. I sockeln mot västsidan sitter några ankarjärn av smide som bildar siffrorna "3" och "9". Mot Pålsundet finns en tillbyggd veranda som är av nyare datum. Huset blev aldrig helt färdigställt så som det var planerat när bygget påbörjades 1743. Det skulle bli bostad för varvsmästaren på Långholmsvarvet, men arbetena avbröts och huset blev smedja. På 1790-talet blev huset ombyggt till att innehålla bostäder. I mitten på 1800-talet fanns en krog här och den tiden gav byggnaden sitt nuvarande namn. Här kunde man fördärva sin ekonomi. Namnet talar för sig och hör till samma kategori som Pungpinan och Sista styvern.

Heleneborg är en tidigare malmgård belägen vid Söder Mälarstrand 111 på nordvästra Södermalm i Stockholm. Byggnaden är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsen har "synnerligen höga kulturhistoriska värden" motsvarande fordringarna för byggnadsminnen. Heleneborg gård ägs sedan 2009 av AB Stadsholmen.

Pålsundsgatan är en 150 meter lång gata på Södermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Lorensbergsgatan och Pålsundsparken i norr till Högalidsgatan och Högalidsparken i söder. Vid Pålsundsparken går trappor ner till Söder Mälarstrand, där ligger också malmgården Heleneborg tätt invid Lorensbergsgatan. Pålsundsgatan fick sitt namn i samband med namnrevisionen 1885 inför nyregleringen av stadsplanen på västra Södermalm. Namnet syftar på sundet mellan Södermalm och Långholmen, Pålsundet. När Gustav II Adolf införde "lilla tullen" år 1622 satte man pålar i sundet mellan Södermalm och Långholmen, så att sjötrafiken skulle tvingas att passera förbi tullhuset på Långholmen norrsida. Redan före namngivningen 1885 var Pålsundsbacken det vedertagna namnet för backen som ledde från nuvarande Heleneborgsgatan ner till Söder Mälarstrand och Pålsundsbron. Detta namn återupplivades 1956 som officiellt namn på uppfarten till Västerbron.

Långa raden, även kallad Gula raden, är en byggnad vid Mälarvarvsbacken på ön Långholmen i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1834 som bostadshus för Mälarvarvets timmermän. Långa raden har blivit blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Intill Långa raden ligger Röda stugan, förmodligen byggd på 1730-talet som bostad för tullvaktaren på Långholmstullen. Långa raden är en trähuslänga som byggdes i backen nedanför den lilla röda timmerstugan från 1730-talet ("Röda stugan"). På norrsidan anordnades tre entréer som ledde till små lägenheter om ett rum och kök till höger och vänster om ingången och på vinden fanns ytterligare två lägenheter. Det hela liknade en statarlänga. På 1910-talet bodde åtta personer i en av lägenheterna. Dricksvatten fanns först 1920, som man då kunde hämta vid en pump mellan husen. Pumpen blev en samlingsplats för kvinnorna.

Pålsundet är ett cirka 600 meter långt sund mellan ön Långholmen och Södermalm i Stockholm. Pålsundets förlängning mot väst är Långholmskanalen och mot öst mynnar den ut i Riddarfjärden. Tre broar leder över Pålsundet, det är från väst Långholmsbron, Västerbron och Pålsundsbron.

Valkasken är en egendomligt växt ask på Långholmen i Stockholm. Trädet är över 300 år gammalt och uppmärksammades redan på 1700-talet.

Pålsundsparken är en långsmal park, parallellt med Söder Mälarstrand i närheten av Långholmen och Pålsundet på Södermalm i Stockholm.

Långholmsparken är en park på östra delen av Långholmen i Stockholm. Parken började anläggas redan på 1870-talet. Vid upprättandet av Albert Lindhagens stadsplan år 1876, gjordes det till regel att (med några få undantag) låta alla stadens obebyggda bergshöjder reserveras för parkanläggningar och planeringar. Exempel på sådana bergstrakter som började iordningställas under 1870- och 1880-talen var bland annat Kronobergsparken, Vanadislunden, Tegnérlunden, Tantolunden och Vitabergsparken samt även Långholmsparken på Långholmsberget. Stilen skulle vara den engelska landskapsparken. I samband med muddringsarbeten i Pålsundet lades stora mängder muddringsmassor upp på ön och snart var slamtäcket så tjockt att 800 lövträd kunde planteras. Arbeten fortsatte och 1884 kunde ytterligare 1 600 löv- och barrträd planteras. Under 1917 anlades två badplatser längs norra stranden, en för män och en för kvinnor. Dagens Långholmsbadet anlades på 1980-talet och är för båda könen. När parken var färdig på 1930-talet omfattade den en yta på 113 700 m². På Långholmsbergets krön hade sedan 1940-talet spelats friluftsteater. Teatern blev mycket populär och fick förstoras i omgångar. 1955 hade den slutligen plats för 3 500 personer i en amfiteater som fogar sig in i omgivningen på ett naturligt sätt. Här uppträdde Parkteatern under många år och Sveriges Radio gjorde live-inspelningar på 1970-talet. Senast på sommaren 2009 höll Joakim Thåström och Anna Ternheim rockkonsert i parkens teater.

Heleneborgs båtklubb är en båtklubb vid Pålsundet i centrala Stockholm. Klubben har bryggor på vardera sida om sundet och ett klubbhus samt några mindre byggnader på långholmssidan. Heleneborgs båtklubb disponerar vidare en klubbholme, Idskär på Ekerö Kyrkfjärd, norr om Kanan och före Bockholmssundet.

Borgargatan är en 210 meter lång gata på Södermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Högalidsgatan i norr till Hornsbruksgatan i söder och ligger direkt väster om Högalidsparken med Högalidskyrkan. Högalidsspången är en gång- och cykelbro över gatan, som förbinder Högalidsparken med Bergsundsområdet väster om Långholmsgatan. Borgargatan fick sitt namn år 1911. I en artikel i Dagens Nyheter den 24 september 1911 föreslog Johan Unman att den gata som planerades väster om Högalidskyrkan skulle få namnet Borgaregatan. Skälet var att han ansåg att de tre övriga av de fyra ständerna redan hade gator i Stockholm, nämligen Riddargatan på Östermalm, Prästgatan i Gamla Stan och Bondegatan på Södermalm. Han fortsatte: ”Endast borgarståndet i den gamla, goda handels- och stapelstaden Stockholm saknar ännu någon gata, som erinrar om detsamma, och då därtill kan anföras att den nya gatan å Södermalm kommer att ligga alldeles i närheten af den nyuppförda, ståtliga byggnaden för ålderstigna borgersmän eller Borgerskapets gubbhus, som den vanligen kallas, vore här ett särskilt passande tillfälle att hugfästa minnet af äfven det gamla borgarståndet…” Den byggnad Unman hänvisar till är Borgarhemmet i det närbelägna kvarteret Yxan, vilket stod färdigt i oktober 1908. Stadsfullmäktige beslutade att ge gatan namnet Borgargatan i enlighet med Unmans förslag.

Långholmsgatan är en 500 meter lång gata på Södermalm i Stockholm. Gatan sträcker sig från Västerbrons södra fäste i norr vid korsningen med Heleneborgsgatan till Hornstull och Liljeholmsbrons norra fäste i söder vid korsningen med Hornsgatan. Namnet syftar på den närbelägna Långholmen, som ligger strax norr om gatan på andra sidan Pålsundet. Långholmsgatan fick sitt namn i samband med namnrevisionen 1885 inför nyregleringen av stadsplanen på västra Södermalm. Namnet avsåg en planerad gata från Söder Mälarstrand till ”strandplatsen vid Jacobsberg” (Jakobsberg var en nu riven gård som låg strax sydväst om korsningen Hornsgatan och Långholmsgatan). I färdigt skick kom Långholmsgatan att, tillsammans med västligaste delen av Högalidsgatan, motsvara den tidigare gatusträckning som kallats Spinnhusgatan (1820) och Långholmsvägen (1850). Många av Långholmsgatans bostadshus tillkom åren 1911–1914. Detta var en lugn men fattig del av Södermalm. Arbetarförfattarna Erik Asklund och Josef Kjellgren växte upp på Långholmsgatan, som då var en utkant av Söder. ”I min barndom var Långholmsgatan som en liten småstadsgata, tyst och stillsam med gamla åkerier vid Västerbrons nuvarande södra brofäste”, skriver Erik Asklund. Det hela skulle ändra sig när Västerbron invigts i november 1935. Den täta trafiken mellan de två stora broarna Västerbron och Liljeholmsbron leddes nu genom Långholmsgatan och 1945–1962 utgjorde gatan en del av det som kallades riksväg 1, 1962–1966 kallad E4/E3. Det fanns planer på att bredda hela Långholmsgatan från 24 meter till 48 meter, men så blev det inte. Breddningen genomfördes i gatans södra del och stannade i höjd med Högalidsspången. I augusti 1966 flyttades E4/E3 till den nybyggda Essingeleden, men trafiken på Långholmsgatan har fortsatt att vara betydande. Kollektivtrafiken bidrar också till trafikintensiteten med lokalbussar, blåbusslinje 4 samt den i april 1964 öppnade tunnelbanestationen Hornstull vid gatans södra del. Över gatan, vid Långholmsgatan 15, går Högalidsspången, en gång- och cykelbro som förbinder Högalidsparken i öster med Bergsundsområdet väster om gatan. Här finns sedan år 2013 handelscentrum Hornstull med två nya torg.