Lambeth

Imperial War Museum, krigsmuseum i Lambeth, södra London. Museet pryds av två 38 cm:s kanoner på utsidan, och med ett antal flygplan och stridsvagnar på insidan. Stort komplex med utförlig information och beskrivningar om i huvudsak de två världskrigen. För den extra intresserade finns här också utställningar om specifika saker från krigen, bland annat "Livet i skyttegraven" och "Förintelsen". Museet grundades 1917 och låg då i Crystal Palace, på toppen av Sydenham Hill. 30 november 1936 brann museibyggnaden ner och museet flyttades då till en byggnad i Lambeth där det ligger idag. Byggnaden är designad av Sydney Smirke och var ursprungligen ett mentalsjukhus vid namn Bethlehem Royal Hospital.

Old Vic är en teater i London, känd för sina Shakespeare-uppsättningar. Teatern uppfördes 1818, och fick senare namnet Royal Victoria Theatre, som i folkmun blev till Old Vic. Efter att ha varit en teater för breda melodramer återöppnades den 1880 som Coffee and Music Hall med en social reformprofil. Den legendariska Lilian Baylis ledde teatern från 1898, och var ensam chef från 1912 till sin död 1937. Hon lyckades mellan 1914 och 1923, med Sybil Thorndike som ledande skådespelare, uppföra samtliga Shakespeare-skådespel, en bragd som Old Vic återupprepade 1953-1958 under Michael Benthall. 1926 knöts Ninette de Valois till teatern och skapade den berömda Sadler's Wells-baletten, som 1931 flyttade in i en egen byggnad. 1930- och 1940-talen var en storhetstid för teatern; nästan alla landets främsta skådespelare, bland andra John Gielgud, Laurence Olivier och Alec Guinness, arbetade periodvis för Old Vic under dessa år. Byggnaden bombades dock 1941 och kunde först 1950 åter tas i bruk; under tiden spelade teatersällskapet på andra scener. Bristol Old Vic och Young Vic i London grundades båda i samarbete med Old Vic, men är självständiga teatersällskap sedan 1963 respektive 1974. Det nya Royal National Theatre disponerade Old Vic mellan 1963 och 1976 i väntan på en egen teaterbyggnad. Senare fick Old Vic en osäker tillvaro. Det vitala turnésällskapet Prospect Theatre Company under Toby Robertson ingick kontrakt om att spela där sex månader om året, men gick snart i konkurs. 1982 köptes Old Vic av kanadensaren Edwin Mirvish, som sörjde för en överdådig restaurering, innan teatern åter öppnades 1983 med en musikal. I övrigt spelas också moderna och klassiska dramer, ofta som gästspel från andra teatrar. Skådespelaren Kevin Spacey var konstnärlig ledare för teatern 2003–2015. Åren 2015–2026 är dramatikern Matthew Warchus teaterns konstnärliga ledare.

Waterloo Station, även känd som London Waterloo, är en järnvägsterminal i London. Säckstationen, som invigdes 13 juli 1848, har omkring 96 miljoner resenärer per år (2012-2013), varav 9,4 miljoner byten. Det gör den till den mest trafikerade järnvägsstationen i Storbritannien och den 15:e mest trafikerade i världen. Waterloo Station är slutstation för pendeltågen till och från Londons sydvästra förorter samt till exempel Woking, Guildford, Windsor & Eton Riverside, Shepperton och Dorking, och även för regional- och fjärrsträckor till städer som Southampton, Portsmouth, Bournemouth, Weymouth, Salisbury och Exeter. Det finns utöver detta tre snabbpendeltågslinjer till Reading, Alton och Basingstoke. Waterloo tunnelbanestation under Waterloo järnvägsstation trafikeras av fyra tunnelbanelinjer vars stationer öppnade: Waterloo & City line (1898), Bakerloo line (1906), Northern line (1926) och slutligen Jubilee line (1999). Tunnelbanestationen har 89,4 miljoner resenärer per år. Mellan 1994 och 2007 var Waterloo slutstation i London för Eurostar-tågen till och från Paris och Bryssel. Waterloo Station kallades då Waterloo International. 2007 flyttades Eurostar-trafiken till St Pancras International.

Astley's Amphitheatre var en cirkusbyggnad i London i Storbritannien. Philip Astley hade 1768 grundat Astley's Riding School i östra London och etablerade denna 1773 i Lambeth, nära Westminster Bridge. Etablissemanget bytte namn ett antal gånger fram till 1893, då det revs: 1773-1782 Astley's Amphitheatre, Riding School 1782-1790 Astley's Amphitheatre 1791-1794 Royal Grove 1795-1801 Astley's Amphitheatre of Arts 1801-1821 Royal Amphitheatre of Arts (från 1814 ägd av John Astley (1767-1821)) 1821-1825 Davis' Royal Amphitheatre (ägd av William Davis) 1825-1841 Royal Amphitheatre (ägd av Andrew Ducrow (1793-1842)) 1842-1862 Batty's Amphitheatre (ägd av William Batty (1801-1868), uthyrd till William Cooke (1851-1905)) 1863-1864 Theatre Royal Westminster (ägd av Dion Boucicault (1822-1890)) 1864-1873 Astley's Amphitheatre (ägd av E.T. Smith) 1873-1893 Sangers Grand National, sedan Astley's Amphitheatre (ägd av Lord Sanger (1825-1911))

Lambethpalatset (engelska: Lambeth Palace) är ärkebiskopen av Canterburys officiella residens i London, beläget i London Borough of Lambeth på Themsens södra strand och cirka 400 meter sydöst om Houses of Parliament på den motsatta stranden. Platsen har sedan 1000-talet utgjort en samlingspunkt för den kristna kyrkan i England, och sedan 1200-talet har ärkebiskopen haft sitt residens här. Idag finns även ärkebiskopens kansli, kapell och representationslokaler på området samt Lambethpalatsets bibliotek.

London var en grevskap 1889–1965 när det uppgick i Storlondon, i England. Grevskap hade 3 200 484 invånare år 1961. London var det administrativa centrumet.

Blitzen (försvenskning av det brittiska uttrycket the Blitz, ljungelden, efter tyskans Blitz, blixt) kallas den period under slaget om Storbritannien i början av andra världskriget då en serie tyska bombanfall utfördes mot Storbritannien. Blitzen inleddes den 7 september 1940 genom ett anfall mot London. Bombningarna drabbade framför allt denna stad men även en rad andra orter, bland annat Coventry. Bombanfallen varade till maj 1941.

För biltillverkaren med ursprung i Londonstadsdelen Vauxhall, se Vauxhall Motors, för nöjestället se Vauxhall Gardens. Vauxhall är en stadsdel (district) i södra London i London Borough of Lambeth. I detta område ligger den stora järnvägsstationen med samma namn samt tunnelbanestationen på Victoria Line. I området kring station ligger flera av Londons alternativa gayställen, bland annat i Royal Vauxhall Tavern. Vidare finns Secret Intelligence Service:s högkvarter samt en stor kollektivtrafikknutpunkt för bussar.

Southwark är en tunnelbanestation på linjen Jubilee line i Southwark i London. Den öppnade för trafik 20 november 1999 som en del i förlängningen av Jubilee line.

Ej att förväxla med Kensington. Kennington är ett samhälle i Storbritannien. Det ligger i grevskapet Greater London och riksdelen England, i den södra delen av landet, i huvudstaden London. Kennington ligger 8 meter över havet och antalet invånare är 4 000. Terrängen runt Kennington är platt. Närmaste större samhälle är City of London, 2,9 km norr om Kennington. Runt Kennington är det i huvudsak tätbebyggt.

Hayward Gallery, eller Hayward, är en konsthall i Southbank Centre i London i Storbritannien. Hayward Gallery ligger bredvid flera andra stora institutioner i Southbank Centre som Royal Festival Hall och Queen Elizabeth Hall samt Royal National Theatre och Brittiska filminstitutet. Byggnaden där konsthallen är inrymd invigdes i juli 1968, ritades av ett team under ledning av arkitekten Norman Engleback, och är med sitt massiva uttryck och synliga betong en typisk representant för brutalismen. Konsthallen har fått sitt namn efter Isaac Hayward, en långvarig (1947−1965) politisk ledare för London County Council, vilket var en föregångare till Greater London Council. Mellan 1968 och 1986 sköttes konsthallen av Arts Council of Great Britain, därefter av Southbank Centre.

Metropolitan Tabernacle är en baptistisk kyrkobyggnad ursprungligen uppförd för Charles Spurgeon 1861 i östra delen av Lambeth, mittemot Elephant & Castle, i södra London. Byggnaden brann ner 1898 och bombades sönder av Luftwaffe 1941, men återuppfördes båda gångerna. Fortfarande bedrivs fristående baptistisk religiös verksamhet i byggnaden.