Källö

Långholmen är en ö med en befolkning på ett drygt 20-tal personer vintertid. Den ligger utanför Torslanda vid inloppet till Göteborgs hamn och hör till Göteborgs norra skärgård. Långholmen nås från land via en 100 meter lång gångbro. Koordinater 57,68872° N, 11,75647° Ö I Göteborgs norra skärgård finns ytterligare två öar kallade Långholmen: En vid Hönö Klåva och en som utgör Rörös sydöstra udde. Även utanför Önnereds hamn i Göteborgs södra skärgård finns en ö kallad Långholmen (se bild). [1]

Styrsö kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Styrsö församling i Göteborgs stift. Den ligger på Styrsö i Göteborgs kommun.

Styrsö församling är en församling i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Västra Frölunda pastorat.

Styrsö socken i Västergötland ingår i Askims härad, ingår sedan 1974 i Göteborgs kommun och motsvarar från 2016 Styrsö distrikt. Socknens areal är 23,94 kvadratkilometer varav 23,52 land. År 2000 fanns här 4 449 invånare. I socknen ligger öarna tillika tätorterna Asperö, Brännö, Donsö, Vrångö och Styrsö med sockenkyrkan Styrsö kyrka, samt småorten Köpstadsö. Till Styrsö hör också Vinga fyrplats.

Styrsö distrikt är ett distrikt i Göteborgs kommun och Västra Götalands län. Distriktet ligger i sydväst om Göteborg.

Styrsö är en tätort (sedan 2020 tillsammans med Donsö), en ö och en stadsdel i Göteborgs södra skärgård. Den är centralort för Södra skärgården, som ingår i stadsområde Sydväst i Göteborgs kommun. Styrsö ingår i landskapet Västergötland. Stadsdelen har en areal på 21 072 hektar.Cirka 45 förhistoriska fornlämningar är kända: en tredjedel stenåldersboplatser och de övriga rösegravar från bronsåldern. Från historisk tid märks åtta begravningsplatser, några labyrinter och mera än 400 tomtningar. Orten är kyrkby i Styrsö socken och ingick till 1974 i Styrsö landskommun där ett municipalsamhälle fanns för ön/orten från 4 maj 1923 till 31 december 1959. År 1902 invigdes Styrsö Hafsbads restaurant, efter ritningar av Sven Steen. Anläggningen brändes 1969 ner av brandkåren.

Styrsö landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Göteborgs och Bohus län.

Bratten är den nordöstra delen av Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Namnet är givet av den branta klippan (bratt är ett gammalt ord för brant) vid hamnen. På 1700-talet anlades sillindustri. I mitten av 1800-talet utvecklades här en populär badort för göteborgarna i och med ångbåtstrafiken som startades. Stora restauranger och hotell etablerades och i början av 1900-talet uppfördes många eleganta villor för välbeställda sommargäster. Idag är Bratten som andra förorter, med primärvård, bibliotek och pub. Styrsö är bilfritt, men skärgårdsbåtar sköter kommunikationerna året runt.

Brännö är en tätort i Göteborgs kommun och ö i Göteborgs södra skärgård. Den ingår i Styrsö socken i landskapet Västergötland och i primärområdet Södra skärgården i Göteborgs kommun.

Brännö kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Styrsö församling i Göteborgs stift. Den ligger på Brännö i Göteborgs kommun.

Stora Mosskullen är en ö i Styrsö socken i Göteborgs kommun, strax söder om Köpstadsö. Ön har en yta på 24 hektar. Stora Mosskullen var i äldre tid utmark till Köpstadsö. I början av 1900-talet startades här "Gustav Ekelunds båtvarv", som drevs av Gustav Ekelund (1879–1965). Varvet hade omkring tio anställda, som i de flesta fall bodde på Köpstadsö. Det byggde Petterssonbåtar men även GKSS-ekor, stjärnbåtar och folkbåtar. Efter att ett arbetsskjul brunnit på 1960-talet, ersattes det av ett sommarhus och på 1970-talet vinterbonades huset och ön har sedan dess haft helårsboende befolkning. Huset har byggts på men inga fler bostadshus har tillkommit. Varvsverksamheten pågick i mindre skala fram till år 2000, men har numera upphört.

Pestlasarettet är en byggnad på Känsö karantänsanläggning på Känsö utanför Göteborg. Byggnaden förvaltas av Fortifikationsverket och är ett statligt byggnadsminne sedan den 10 november 1939.Pestlasarettet var ursprungligen ett lasarett, som uppfördes 1817. Det är ett tvåvåningshus i tegel med sadeltak, som senare under 1800-talet kläddes med lockpanel och rödmålades med mörk falu rödfärg. Det är 26,5 meter långt och 11,5 meter brett. Pestlasarettet ligger, liksom tre av karantänsstationens övriga byggnader, på en egen stenkista ute i en grund havsvik. Pestlasarettets stenkaj var ursprungligen förbunden med grannbyggnadernas kajer med vindbryggor. Smittade patienter från fartygen i karantän togs in med roddbåt i en kanal under huset och hissades sedan upp i en koj in i huset från roddbåten. I sjukhuset fann på andra våningen åtta välventilerade sjuksalar med upp till fyra bäddar i varje sal. Varje rum hade en toalettstol, vilken spolades med uppumpat havsvatten. I undervåningen fanns badrum, behandlingsrum samt bostäder och andra utrymmen för personalen. På vinden fanns en pumpanordning för havsvatten och blyklädda träkar för vattnet. Vid de tillfällen, då sjukhuset hade patienter, skedde förbindelsen med omvärlden från ett låst rum i den närmast liggande observationssjukhusbyggnaden, dit bara karantänsmästaren och läkaren hade nyckel. Där utväxlades förnödenheter till sjukhuset och dokument från sjukhuset, vilka senare rökades och doppades i ättika. Patienterna fick byta rum varje dygn och rummen rengjordes och röktes. Det fanns en ringledning som patienten kunde använda för att få hjälp. En bricka föll ner på en nummertavla så personalen kunde se vem som hade ringt.Byggnaden har senare använts som värnpliktsförläggning.