Majornas högre allmänna läroverk

Allmänna vägen är en gata inom stadsdelen Majorna (2:a, 3:e och 4:e roten) i Göteborg. Den är cirka 745 meter lång och sträcker sig från Karl Johansgatan vid Stigbergstorget till Karl Johansgatan vid Carl Johans kyrka. Allmänna Vägen är en del av den tidigare landsvägen västerut från Göteborg till Klippan. Namnet syftar på att den var tillgänglig för alla och underhölls med allmänna medel. Innan Karl Johansgatan anlades 1882 utgjorde Allmänna Vägen Majornas huvudgata. Karl Johansgatan väster om Carl Johans kyrka var tidigare en del av Allmänna Vägen. Gatan har benämnts Stora wägen (1771 och 1818) och Stora Gatan eller Allmänna Wägen (1850).

Karl Johanstorget är ett torg i stadsdelen Majornas 3:e rote i Göteborg, som fick sitt namn 1894 efter Carl Johans församling. Torget är cirka 1 hektar stort och avgränsas av Amiralitetsgatan i norr, Karl Johansskolan i öster, kvarter 23 Standaret i söder och Såggatan i väster. Karl Johanstorget har tomtbeteckning 722:135. Sin slutliga utformning fick torget på 1920-talet, och finns med i kommunens Bevaringsprogram (1975). Västra Realläroverket för pojkar uppfördes 1895 vid Karl Johanstorgets norra sida, och i öster tillkom Karl Johansskolan 1922. Dicksonska stiftelsen uppförde 1916 landshövdingehus vid den västra sidan i kvarter 16 Vagnborgen. Några friliggande landshövdingehus vid torgets sydvästra hörn i kvarter 17 Kabyssen byggdes omkring 1920. Längs hela torgets södra sida byggdes 1922-1923 ett monumentalt kvarter med landshövdingehus, kvarteret 23 Standaret. I övrigt bebyggdes torgets omgivningar med landshövdingehus under perioden 1920-1935.

Karl Johansgatan är en gata inom stadsdelarna Majorna (1:a, 2:a och 4:e rote), Kungsladugård och Sandarna i Göteborg. Den är cirka 2 600 meter lång och sträcker sig från Stigbergstorget till Fridhemsgatan vid Kungsstensmotet. I början av gatan vid Gamla varvsparken ligger bland andra Sjöfartsmuseet Akvariet. Karl Johansgatan fick sitt namn år 1882 efter Karl XIV Johan. Väster om Carl Johans kyrka utgjorde gatan en del av Allmänna Vägen. En sträcka mellan Stigbergstorget och Carl Johans kyrka kallas ofta Hängmattan, då den sträcker sig tvärs genom en dalsänka mellan två höjder.

Karl Johansskolan är en kommunal grundskola i stadsdelen Majorna i Göteborg. Den består av en folkskolebyggnad från år 1875, samt en huvudbyggnad och en flygelbyggnad uppförda under åren 1922–1925 efter ritningar av Gunnar Asplund. Karl Johansskolan ligger mitt i Majorna, nära hållplatsen Kaptensgatan. Skolan har cirka 650 elever från förskoleklass till årskurs 6. Skolan är en kommunal grundskola och en del av Göteborgs Stad. I skolans östra flygel finns också en förskola.

Oscarsleden är en 2 kilometer lång planskild fyrfältsväg genom Kungsladugård och Majorna i Göteborg, som stod klar 1974. Vägen är inte klassificerad som motorväg, men den saknar korsningar i plan och har tillräcklig standard för det. Namnet på leden är taget från Oskarsgatan, som delvis hade samma sträckning. Leden har sin början vid Röda stensmotet/Kungsstensmotet. Den ansluter där till Västerleden, Högsboleden och Älvsborgsbron. Ledens första sträcka, fram till Fiskhamnsmotet, kallas Oscarsleden och har det formella numret E45.01 hos Trafikverket, men skyltas inte med det numret. Den återstående sträckan, mellan Fiskhamnsmotet och Götatunnelns mynning, är en del av väg E45 och betecknas Oscarsleden eller Götaleden. E45 börjar i Sverige vid Stena Lines färjeläge nära Fiskhamnsmotet, där färjorna från Frederikshavn lägger till. Oscarsleden ingick ursprungligen i södra hamnleden, mellan Älvsborgsbron och Tingstadstunneln. Den byggdes med fyra körfält och tre planskilda korsningar: Jægerdorffssmotet, Kustmotet och Fiskhamnsmotet. I arbetena ingick också ombyggnader i angränsande gatunät: Karl Johansgatan breddades på sträckan Slottsskogsgatan–Kustgatan och fick fyra körfält och spårvägen fick egen banvall. Majnabbegatan och Fiskhamnsgatan rustades upp till en högre standard och sammanbyggdes.

Åhmanssonska gården är en fastighet vid korsningen Kommendörsgatan och Allmänna vägen i Majorna i Göteborg. På tomten finns idag dels en villa från 1862, dels två 2017 inflyttningsklara bostadshus. Innan en förödande brand bröt ut vid Allmänna vägen den 21 maj 1862 fanns på tomten, som ägdes av handelsmannen Carl Albin Borgström (född 1807) flera träbyggnader, bland annat ett tvåvånings bostadshus mot gatan, ett mindre bostadshus och sju andra byggnader. Flera av byggnaderna, bland annat huvudbostadshuset, ödelades. Den Åhmanssonska villan från 1862 var vid uppförandet en av Majornas mer prominenta byggnader med en trädgård som sträckte sig till den nuvarande Djurgårdsskolan. Huset är uppfört i en och en halv våning med fasader i gult tegel. Huset inrymde Carl Albin Borgströms handelsbod och bostad. Dessutom byggdes flera ekonomibyggnader på den stora tomten. På 1870-talet köptes fastigheten av repslagarmästaren Charles Åhmansson (född 1822–1894). I början av 1900-talet avstyckades tomten för anläggande av Kommendörsgatan och ytterligare 1915 för uppförande av landshövdingehus utmed Kommendörsgatans östra sida. År 1919 inrättades i gården Göteborgs första yrkesskola. Under andra världskriget inrättades där en flygmekanikerskola på initiativ av Flygvapnet. I början av 1950-talet blev skolan en kommunal tvåårig yrkesskola för motormekaniker och en ettårig skola för verkstadsmekaniker. Teorisalen låg i ett nu rivet hus på gården, som tidigare varit ett bostadshus. Efter renovering i slutet av 1980-talet användes fastigheten för dagisverksamhet. År 2007 stängdes verksamheten på grund av fukt- och mögelskador, varefter huset stod obebott fram till en omfattande om- och nybyggnad av Familjebostäder i Göteborg från 2015. 1800-talsbyggnaden gjordes då om till fyra lägenheter, vartill kom två nyuppförda bostadshus på gården med 21 lägenheter, ritade av Liljewall arkitekter.

Göteborgs fiskhamn ligger, sedan 1910, vid Göta älv i Majorna mellan Danmarksterminalen och Majnabbehamnen, på den södra älvstranden.

Bergslagsurnan är en urna i gjutjärn formgiven av Eric Grate och visar med flera reliefer svensk järnhantering i ett historiskt perspektiv.

John E Olsons Plats, före 2011 Bataljonsparken, även äldre benämning Lek- och Viloplatsen, ligger på Ankeberget i hörnet av Karl Johansgatan-Allmänna Vägen i 6:e kvarteret Slintin i stadsdelen Majorna i Göteborg.

Musikens Hus är ett kulturhus på Djurgårdsgatan 13 i Göteborg, strax nedanför Stigbergstorget, den "västra porten in i Majorna". Här finns två livescener med tillhörande barer och vegetariskt restaurangkök. Den större scenen har plats för cirka 350–400 personer och kan räknas som en av de större livemusikarenorna i Göteborg. I huset finns även repetitionslokaler för cirka 70 band samt kursverksamhet. Verksamheten ligger i ett kulturkluster med flera kulturaktörer. I området finns Bengans, Fyrens Ölkafé, Oceanen, Utopia Jazz, Hängmattan (kvartersscen och restaurang), Gatenhielmska kulturreservatet och Sjömanskyrkan (Skeppet GBG).

Olsonska gården ligger vid Allmänna Vägen 48, Mariebergsgatan 1 och Tellgrensgatan 1 i stadsdelen Majornas 2:a rote i Göteborg. Gården är den sista bevarade av de större handels- och hantverkargårdar, som var vanliga i Majorna under 1700- och 1800-talen. Olsonska gården är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan den 9 december 1986. Det stora värdet ligger i att gårdskomplexet är det enda bevarade i sin art och att byggnaderna är mycket välbevarade. Byggnaderna anknyter väl till Majornas sjöfartstraditioner.

Koopmansgatan (första stavelsen uttalas "kåpp") är en gata i stadsdelen Majornas 3:e rote i Göteborg. Den är cirka 245 meter lång och sträcker sig från Djurgårdsgatan till Amiralitetsgatan. Gatan fick sitt namn år 1783, fastställt med nuvarande sträckning år 1905. Namnet är efter någon person med namnet Koopman (varierande stavningar), som bott vid gatan. En trolig person är riksdagsmannen Peter Coopman (död 1786), som ägde en tobaksplantage där gatan nu ligger. En annan möjlig person, som gatan kan ha uppkallats efter, är en Carl Coopman, som avled år 1785. Peter Coopman ingick i den ansedda köpmanssläkten Coopman, vilken bland annat Hans Coopman (död 1748) tillhörde. En del av den ursprungliga Koopmansgatan har gått upp i Kaptensgatan och en annan del fick namnet Oljekvarnsgatan år 1905.