Karl Johanstorget, Göteborg

Majornas högre allmänna läroverk var ett läroverk i Majorna i Göteborg verksamt från 1862 till 1966.

Allmänna vägen är en gata inom stadsdelen Majorna (2:a, 3:e och 4:e roten) i Göteborg. Den är cirka 745 meter lång och sträcker sig från Karl Johansgatan vid Stigbergstorget till Karl Johansgatan vid Carl Johans kyrka. Allmänna Vägen är en del av den tidigare landsvägen västerut från Göteborg till Klippan. Namnet syftar på att den var tillgänglig för alla och underhölls med allmänna medel. Innan Karl Johansgatan anlades 1882 utgjorde Allmänna Vägen Majornas huvudgata. Karl Johansgatan väster om Carl Johans kyrka var tidigare en del av Allmänna Vägen. Gatan har benämnts Stora wägen (1771 och 1818) och Stora Gatan eller Allmänna Wägen (1850).

Karl Johansskolan är en kommunal grundskola i stadsdelen Majorna i Göteborg. Den består av en folkskolebyggnad från år 1875, samt en huvudbyggnad och en flygelbyggnad uppförda under åren 1922–1925 efter ritningar av Gunnar Asplund. Karl Johansskolan ligger mitt i Majorna, nära hållplatsen Kaptensgatan. Skolan har cirka 650 elever från förskoleklass till årskurs 6. Skolan är en kommunal grundskola och en del av Göteborgs Stad. I skolans östra flygel finns också en förskola.

Karl Johansgatan är en gata inom stadsdelarna Majorna (1:a, 2:a och 4:e rote), Kungsladugård och Sandarna i Göteborg. Den är cirka 2 600 meter lång och sträcker sig från Stigbergstorget till Fridhemsgatan vid Kungsstensmotet. I början av gatan vid Gamla varvsparken ligger bland andra Sjöfartsmuseet Akvariet. Karl Johansgatan fick sitt namn år 1882 efter Karl XIV Johan. Väster om Carl Johans kyrka utgjorde gatan en del av Allmänna Vägen. En sträcka mellan Stigbergstorget och Carl Johans kyrka kallas ofta Hängmattan, då den sträcker sig tvärs genom en dalsänka mellan två höjder.

Oscarsleden är en 2 kilometer lång planskild fyrfältsväg genom Kungsladugård och Majorna i Göteborg, som stod klar 1974. Vägen är inte klassificerad som motorväg, men den saknar korsningar i plan och har tillräcklig standard för det. Namnet på leden är taget från Oskarsgatan, som delvis hade samma sträckning. Leden har sin början vid Röda stensmotet/Kungsstensmotet. Den ansluter där till Västerleden, Högsboleden och Älvsborgsbron. Ledens första sträcka, fram till Fiskhamnsmotet, kallas Oscarsleden och har det formella numret E45.01 hos Trafikverket, men skyltas inte med det numret. Den återstående sträckan, mellan Fiskhamnsmotet och Götatunnelns mynning, är en del av väg E45 och betecknas Oscarsleden eller Götaleden. E45 börjar i Sverige vid Stena Lines färjeläge nära Fiskhamnsmotet, där färjorna från Frederikshavn lägger till. Oscarsleden ingick ursprungligen i södra hamnleden, mellan Älvsborgsbron och Tingstadstunneln. Den byggdes med fyra körfält och tre planskilda korsningar: Jægerdorffssmotet, Kustmotet och Fiskhamnsmotet. I arbetena ingick också ombyggnader i angränsande gatunät: Karl Johansgatan breddades på sträckan Slottsskogsgatan–Kustgatan och fick fyra körfält och spårvägen fick egen banvall. Majnabbegatan och Fiskhamnsgatan rustades upp till en högre standard och sammanbyggdes.

Bergslagsurnan är en urna i gjutjärn formgiven av Eric Grate och visar med flera reliefer svensk järnhantering i ett historiskt perspektiv.

John E Olsons Plats, före 2011 Bataljonsparken, även äldre benämning Lek- och Viloplatsen, ligger på Ankeberget i hörnet av Karl Johansgatan-Allmänna Vägen i 6:e kvarteret Slintin i stadsdelen Majorna i Göteborg.

Olsonska gården ligger vid Allmänna Vägen 48, Mariebergsgatan 1 och Tellgrensgatan 1 i stadsdelen Majornas 2:a rote i Göteborg. Gården är den sista bevarade av de större handels- och hantverkargårdar, som var vanliga i Majorna under 1700- och 1800-talen. Olsonska gården är byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen sedan den 9 december 1986. Det stora värdet ligger i att gårdskomplexet är det enda bevarade i sin art och att byggnaderna är mycket välbevarade. Byggnaderna anknyter väl till Majornas sjöfartstraditioner.

Mariebergs församling var en församling i Göteborgs stift i nuvarande Göteborgs kommun. Församlingen uppgick 1824 i Förenade Kustförsamlingen (Karl Johans församling).

Mariebergs kyrkogård, vardagligen även Mariebergskyrkogården, är en kyrkogård i Majorna i Göteborg, tillhörande Carl Johans församling. Kyrkogården tillkom år 1787. Wilhelm Stenhammar och Johan Fredrik Carpelan är begravna där. Kyrkogården tillhör geografiskt stadsdelen Majornas tredje rote. Kyrkogårdens areal var 1,37 hektar år 1910. Kyrkogården har 1 197 gravar. Efter att Mariebergs församling bildats 1786, beslutades om att anlägga en kyrkogård på "Majberget" (som kyrkogården även fått sitt namn av, en så kallad "uppsnyggning" av Maj > Marie), och 1787 kunde den tas i bruk. Åtminstone två gånger har den utvidgats, 1867 då den införlivade tomtplatserna Standaret, Flaggan, Signalen och en del av Ankaret, det vill säga området söder om stora tvärgången. Denna utvidgning köptes av förvaltarna för trädgårdsmästare Grens konkursbo för 2 000 riksdaler. År 1933 utvidgades det sydvästra hörnet, med tomtplatsen Fanan, där ett litet hus i roten 199 var beläget. Kungl. Maj:t medgav 1786 att offentlig gudstjänst skulle få hållas i ett hus inom Mariebergs församling, till dess en annexkyrka av sten kunde bli färdig. En stor materialbod i trä, som uppförts vid anläggningen av kyrkogården, fick tjänstgöra som provisorium under en övergångstid av 20 år. Lokalen togs i bruk 1787. På västra gaveln hade den ett lågt torn med två ringklockor. Ett orgelverk med 13 stämmor var placerat på en mindre läktare i byggnaden. Kyrkan kallades Mariakyrkan eller Mariebergs Kyrka. Byggnaden revs i juni 1826. Ett begravningskapell uppfördes 1871 samt tillbyggdes 1938. Åren 1894-1924 uppläts inte några nya familjegravar, varken på denna eller Djurgårdskyrkogården, men från 1925 släppte man på detta. Vid den östra sidan av ingången till kyrkogården fanns ännu i början av 1870-talet en trappa på vardera sidan om muren, där kropparna efter så kallade "självspillingar" (självmord) i solnedgången lyftes över muren. Dom tilläts inte som andra avlidna i procession föras in genom porten. Deras begravningsplats blev det nordöstra hörnet intill muren, där de begravdes i stillhet. På en minnestavla vid entrén (uppsatt 1986) står det: "I maj 1786 bildades Mariebergs församling. Året därpå togs denna kyrkogård i bruk. Gudstjänsterna hölls i en byggnad, kallad Majkyrkan, här på kyrkogården. Församlingen var en föregångare till Carl Johans församling vars kyrka invigdes 1826." Kyrkogården innehåller också ett stort monument över sjömän som omkommit under andra världskriget, uppsatt av Sveriges Redareförening. Från Stora Allmänna Vägen (Karl Johansgatan) gick Majbergsliden (del av Såggatan) snett söderut till kyrkogården på 1800-talet.

Göteborgs fiskhamn ligger, sedan 1910, vid Göta älv i Majorna mellan Danmarksterminalen och Majnabbehamnen, på den södra älvstranden.

Åhmanssonska gården är en fastighet vid korsningen Kommendörsgatan och Allmänna vägen i Majorna i Göteborg. På tomten finns idag dels en villa från 1862, dels två 2017 inflyttningsklara bostadshus. Innan en förödande brand bröt ut vid Allmänna vägen den 21 maj 1862 fanns på tomten, som ägdes av handelsmannen Carl Albin Borgström (född 1807) flera träbyggnader, bland annat ett tvåvånings bostadshus mot gatan, ett mindre bostadshus och sju andra byggnader. Flera av byggnaderna, bland annat huvudbostadshuset, ödelades. Den Åhmanssonska villan från 1862 var vid uppförandet en av Majornas mer prominenta byggnader med en trädgård som sträckte sig till den nuvarande Djurgårdsskolan. Huset är uppfört i en och en halv våning med fasader i gult tegel. Huset inrymde Carl Albin Borgströms handelsbod och bostad. Dessutom byggdes flera ekonomibyggnader på den stora tomten. På 1870-talet köptes fastigheten av repslagarmästaren Charles Åhmansson (född 1822–1894). I början av 1900-talet avstyckades tomten för anläggande av Kommendörsgatan och ytterligare 1915 för uppförande av landshövdingehus utmed Kommendörsgatans östra sida. År 1919 inrättades i gården Göteborgs första yrkesskola. Under andra världskriget inrättades där en flygmekanikerskola på initiativ av Flygvapnet. I början av 1950-talet blev skolan en kommunal tvåårig yrkesskola för motormekaniker och en ettårig skola för verkstadsmekaniker. Teorisalen låg i ett nu rivet hus på gården, som tidigare varit ett bostadshus. Efter renovering i slutet av 1980-talet användes fastigheten för dagisverksamhet. År 2007 stängdes verksamheten på grund av fukt- och mögelskador, varefter huset stod obebott fram till en omfattande om- och nybyggnad av Familjebostäder i Göteborg från 2015. 1800-talsbyggnaden gjordes då om till fyra lägenheter, vartill kom två nyuppförda bostadshus på gården med 21 lägenheter, ritade av Liljewall arkitekter.