place

Saltholmens varmbadhus

1908 i SverigeArkitekturåret 1908Badhus i SverigeByggnader och anläggningar i GöteborgSportanläggningar i Göteborg
Älvsborg
Saltholmens varmbadhus
Saltholmens varmbadhus

Saltholmens varmbadhus är ett tidigare varmbadhus vid havet på Saltholmen i Göteborg. Saltholmens varmbadhus uppfördes av Långedrag AB och invigdes år 1908 av överste Viktor Balck och det inför Olympiska spelen i London uttagna simlandslaget. Det var utrustat med ett elverk som gav 2 x 110 volt likström. Verksamheten lades ner 1976, men drevs vidare några dagar i veckan fram till 1982. Därefter förföll byggnaden och hotades av rivning 1986, men räddades senare.Byggnaden har under senare år använts som kontorslokaler, festvåning och kafé.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Saltholmens varmbadhus (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Saltholmens varmbadhus
Saltholmsgatan, Göteborg Långedrag (Sydväst)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Saltholmens varmbadhusLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.660122222222 ° E 11.84685 °
placeVisa på kartan

Adress

Saltholmsgatan 44
426 76 Göteborg, Långedrag (Sydväst)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Saltholmens varmbadhus
Saltholmens varmbadhus
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Göteborgs kanotförening
Göteborgs kanotförening

Göteborgs kanotförening, GKF, är en svensk idrottsförening verksam inom kanotpaddling och kanotsegling. Föreningen bildades den 7 april 1911 i Göteborg, då Björn Bothén, Sven Kjellberg och Thor Mårtensson samlade en liten grupp kanotintresserade göteborgare på restaurang Phoenix i Göteborg. Föreningens första sammanträde var den 23 maj. Som båtplats fick man disponera ett område på Ängholmen i Långedrag. Föreningens första kappsegling var den 6 augusti samma år. Vid årets slut var medlemsantalet 34 och de registrerade kanoterna 17 stycken. GKF har förutom anläggningen vid Saltholmen i Göteborg en "uthamn" på Valö i Göteborgs södra skärgård.Kanotföreningens byggnader är byggnadsminne sedan 16 november 2005. Göteborgs kanotförening uppförde 1914 sitt första båthus på Saltholmen efter ritningar av arkitekt Andrew Person. Byggnaderna uppfördes i en enkel nationalromantisk stil med tjärade fasader och småspröjsade vitmålade fönster. Kanotföreningens byggnader har under åren genomgått flera om- och tillbyggnader, som huvudsakligen underordnats det nationalromantiska uttrycket. Byggnaderna är uppförda med en eller två våningar med tegeltäckta sadeltak. Fasaderna är klädda med liggande panel på förvandring i bottenvåningen och stående locklist på övervåningen. På våningsplan 1 finns en kanothall och på våningsplan 2 finns omklädningsutrymmen. Trapphus finns på vardera sida.Saltholmen med sina omgivningar blev under tidigt 1900-tal ett centrum för både badliv och båtsport i Göteborg. Ur stadgarna 1973 - §1 Göteborgs Kanot Förening stiftad den 11 april 1911 har till uppgift: att verka för kanotidrottens utveckling och popularisering att väcka och vidmakthålla intresset för segling och paddling att ge medlemmarna tillfällen till tävlan, samvaro och ett sunt friluftsliv att på lika villkor låta medlemmarna utnyttja Föreningens anläggningar på sätt som anges i ordningsreglerna

Flygräddningscentralen/Cefyl

Flygräddningscentralen var Sveriges Aeronautical Rescue Coordination Centre enligt ICAO-konventionen 1944 (Chicago-konventionen), innan en integrerad räddningscentral för både sjö- och flygräddning, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC), bildades 2010. En central gemensam civil och militär flygräddningscentral bildades omkring 1978 genom en sammanslagning av Försvarsmaktens flygräddningscentral CEFYL och den civila Flygräddningscentralen under Luftfartsverket. Den benämndes också RCC/Cefyl och senare ARCC/Cefyl och var först lokaliserad till Arlanda flygplats, men omlokaliserades under 1990-talets andra hälft till Kustbevakningens hus vid Käringberget i Göteborg, som inhyste Kustbevakningens ledningscentral för region sydväst samt Försvarsmaktens sjöbevakningscentral. Flygräddningscentralen, som drevs av Luftfartsverket och samfinaniserades av Luftfartsverket och Försvarsmakten, var samlokaliserad med Sjöräddningscentralen under Sjöfartsverket. Huvuduppgiften för ARRC/Cefyl var civil och militär flygräddning. De stora skogsbränderna 1992, bland andra skogsbranden på Gotland och skogsbranden på Vakö myr, aktualiserade ett behov av översikt över och systematisk prioritering av för tillfället tillgängliga helikopterresurser för skogsbrandbekämpning, och denna uppgift lades på Flygräddningscentralen. Denna hade också det operativa ansvaret för tillståndsgivning för flygning med statsluftfartyg i svenskt luftrum. Flygräddningscentralen svarade årligen för drygt 1.000 fall, varav en fjärdedel ledde till helikopterflyginsatser.Flygräddningscentralen är sedan 2010 organisatoriskt ersatt av den gemensamma Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC), som drivs av Sjöfartsverket och är en enligt internationell benämning Joint Rescue Coordination Centre för den svenska räddningsregionen. Dess geografiska ansvarsområde omfattar det svenska territoriet samt det svenska territorialvattnet och en utvidgning av detta enligt en överenskommelse med grannstaterna. Den nya gemensamma räddningscentralen är lokaliserad till samma lokal i Göteborg, som de båda tidigare räddningscentralerna delat.