Lerbäckshög

Monumentparken är en park i Möllevången i Lund. Historikern Martin Weibull och De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening tog inför 200-årsjubileet 1876 av slaget vid Lund initiativ till en svensk-dansk insamling till ett monument. Monumentet i obeliskform ritades av Helgo Zettervall och invigdes 1883. På monumentet finns inskriptionen "1676 den 4 december stridde och blödde här folk af samma stam. Försonade efterkommande reste minnesmärket." till åminnelse av slaget mellan de två närbesläktade folken. Det uppfördes ursprungligen i betong, men ersattes 1930 med en mer beständig kopia i granit. Monumentparken ligger mellan Kävlingevägen, Norra ringen och Södra stambanan, ungefär där den svenska och den danska centern drabbade samman under eftermiddagen den 4 december 1676. Den äldsta delen av parken utgjordes ursprungligen av en mindre plantering kring monumentet. Åren 1909–11 utvidgades området norrut och kom att innefatta en bronsåldershög, Lerbäckshög, där det hölls ting och dömdes enligt Skånelagen. År 1930 utsträcktes parkområdet söderut med perennrabatter och en damm efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Oscar Ahlström.

Oscarshem är ett bostadsområde som är beläget i norra Lund, i stadsdelen Nöbbelöv. Områdets namn härstammar från lantbrukaren Oscar Callmer som 1895 köpte en gård belägen på det nuvarande bostadsområdet. Gården kallas Oscarsgården och finns fortfarande kvar. Den fungerar idag som waldorflekskola och fritidshem. Oscarshem har även en busshållplats på linje 3 mellan Linero och Norra Nöbbelöv. Huvuddelen av området byggdes mellan 1959 och 1961, och består huvudsakligen av enplans radhus. Oscarshem byggdes på åkrarna där Slaget vid Lund ägde rum, därför har gatorna namn som minner om detta, exempelvis Svenska vägen och Danska vägen.

Bombningen av Lund 1943 skedde av ett brittiskt bomflygplan omkring klockan 21:10 torsdagen den 18 november 1943.

Norra kyrkogården i Lund är stadens största begravningsplats och också den första svenska stadsförsamlingskyrkogården som anlades utanför själva tätorten. Begravningsplatsen ligger norr om stadskärnan, på ett område som tidigare kallades Möllevången, omgiven av gatorna Getingevägen, Baravägen och Kävlingevägen, samt mittemot Lasarettet. I dess nordvästra del ligger S:t Olofs och Uppståndelsens kapell. De byggdes 1960 och ritades av stockholmsarkitekterna Sven Backström och Leif Reinius.

Sankt Hans backar är en före detta soptipp som numera är ett strövområde i norra Lund mellan Norra Nöbbelöv och Norra Fäladen. Området var soptipp mellan 1947 och 1967 men innan dess var området ett strövområde precis som nu: namnet Sankt Hans kommer av en gammal källa som låg precis öster om de nuvarande backarna. Fram till 1940-talet var det där lundaborna firade midsommar eller Sankt Hans afton som det hette på skånska förr. Längre tillbaka tjänade området även som betesmarker. Växtligheten är numera planterad, men, jämte Höje ås dalgång söder om staden, är Sankt Hans backar ett av de mer naturnära områdena i Lunds omedelbara närhet. På senare tid har det visat sig att Vallkärrabäcken, som flyter genom området, har förgiftats av kemikalier via lakvatten från backarna och konsekvensen har varit bl. a. att fiskyngel missbildats. På grund av platsens bakgrund som soptipp refereras den ibland skämtsamt till som Monte Composto. Lundakarnevalen brukar förlägga vissa sociala förarrangemang dit. På toppen av den största kullen, ca 85 meter över havet, har man bra utsikt över Lundaslätten, Malmö och vid gynnsamma förhållanden Köpenhamn. Vintertid är kullarna mycket populära som pulkabackar. Orienteringsklubben Lunds OK brukar årligen anordna löpartävlingen st hans extreme. Det går att välja på tre klasser, st hans extreme 10km, st hans extreme light 5km och st hans extreme ultra(där man på 6h ska springa så många varv som möjligt). Ett varv är en slinga på 2,5 km.

Möllevången är en stadsdel direkt norr om centrala Lund i Lunds kommun. På västra sidan av Kävlingevägen i Monumentparken ligger monumentet över Slaget vid Lund, medan bostadshusen är på den östra sidan av samma väg. Området avgränsas av Norra Ringen på norra sidan, järnvägen Södra stambanan på den västra sidan, Norra Kyrkogården på den södra sidan och Ideon i öster. Bostadsområdena Sofiaparken och Smörlyckan ingår administrativt i stadsdelen Möllevången. Namnet kommer av en holländarmölla (kvarn) som fanns på Sliparebacken, nära monumentet, fram till 1900-talet. 2007 hade Möllevången 2 087 invånare. Möllevången i Lund klumpas ibland ihop med Norra Fäladen. Detta beror till viss del på att mycket av servicen i området finns vid Fäladstorget och att skolbarn i de bägge stadsdelarna går på samma skolor, som Backaskolan, Lovisaskolan och Fäladsgården.

Kobjer är en stadsdel i nordvästra Lund i Sverige. Det är en liten stadsdel som avgränsas naturligt av Västkustbanan i norr, Kaprifolievägen i öst och Öresundsvägen i syd. Bebyggelsen består av både villor och flerbostadshus. År 2021 hade Kobjer 1 850 invånare.

Ribbingska sjukhemmet i Lund började som institution 1902 med sjukvård i ett hus vid Kävlingevägen i Lund och flyttade 1915 in i ett nybyggt hus med fasad av rött helsingborgstegel på Kråkelyckan, i hörnet av Karl XI:s gata och Karl XII:s gata. Ribbingska sjukhemmet, ritat av Alfred Hellerström, är ett av de första vårdhemmen för äldre i Sverige. Drivande kraft bakom initiativet att inrätta sjukhemmet var Maria Ribbing. År 1911 donerade Lilly och August Quennerstedt den nordvästra delen av sin stora tomt i nordvästra delen av Kråkalyckan, invid sitt bostadshus Quennerstedtska villan, till Föreningen för vård av obotligt sjuka i Skåne, och 1914 lades grundstenarna. Sjukhemmet hade från början plats för 60-70 patienter, och flera efter det att ett särskilt hus med personalbostäder uppförts 1930.

Quennerstedtska villan är en tidigare privatbostad i Lund, som ritades av Helgo Zettervall, Adam Wilhelm Ekelund köpte 1860 det nuvarande kvarteret Kråkelyckan på Spoletorp i Lund och skänkte det senare till dottern Lilly Quennerstedt (1846-1936) och hennes make August Quennerstedt. Dessa lät 1875 uppföra ett bostadshus med tolv rum i den nordöstra delen av kvarteret, mot Karl XII:s gata och Bredgatan. Huset har en oregelbunden form, med vita slätputsade fasader och skiffertak. Inredningen var påkostad med siden- och gyllenlädertapeter och med dekorationsmålningar av Svante Thulin. På tomten anlades en storslagen park med en småländsk del och en skånsk, avdelad av rad bokar, vilka fortfarande står kvar. Villan tillföll Ribbingska sjukhemmet efter Lilly Quennerstedts död 1936. Den byggdes om 1960 av Malmöhus läns landsting för att bli förskola för döva barn och har senare disponerats av sjukhemmet. I parken finns en knuttimrad lekstuga från 1904, influerad av småländska backstugor, med blyspröjsade fönster och grästak, som uppfördes för paret Quennerstedts enda barn, dottern Blenda. "Blendas stuga", som är en av Sveriges äldsta bevarade lekstugor, ritades av Henrik Sjöberg.

Västerkyrkan är en kyrka i Lund, ansluten till Equmeniakyrkan. Kyrkan ligger centralt i Lund omkring femhundra meter nordväst om Lunds centralstation.

Lunds studentskegård är ett studenthem för kvinnliga studenter i Lund som inrättades 1937. Gården är belägen på Sankt Laurentiigatan 3 i Lund och har 38 rum samt två edilbostäder.

Kråkelyckan är ett tidigare område och ett nutida kvarter i Lund. Kvarteret Kråkelyckan ligger omedelbart utanför Lunds medeltida stad, norr om den tidigare nordvästra stadsvallen. Det omgärdas av Sankt Laurentiigatan, Karl XI:s gata, Karl XII:s gata och Bredgatan. Kvarteret Kråkelyckan är känt som lycka sedan lång tid tillbaka. Den finns antydd på en teckning av Erik Dahlbergh över Slaget vid Lund 1676. Det benämndes i början av 1700-talet Poraths lycka och i slutet av 1700-talet Tranelyckan, efter tullinspektören Trana. Från ett lagfartsprotokoll från 1830 finns namnet Kråkelyckan belagt. Lunds norra tullhus låg omedelbart söder om lyckan. Kråkelyckan, förutom två tomter i hörnet Bredgatan/Sankt Laurentiigatan, köptes 1860 av Adam Wilhelm Ekelund, som gav en del av området 1874 till sin dotter Lilly Quennerstedt och hennes man August Quennerstedt. Dessa uppförde i områdets nordöstra del ett bostadshus till sig själva 1875, Quennerstedtska villan. Resten av området ärvde de 1885. År 1911 donerade de mark i kvarteret till respektive Föreningen för ett sjukhem för obotligt sjuka i Skåne för uppförande av Ribbingska sjukhemmet i den nordvästra delen och till Föreningen för upprättande av ett högre elementarläroverk för flickor för byggandet av Lindebergska skolan i den sydvästra delen. Lilly Quennerstedt donerade också 1927 en fastigheten Kråkelyckan 6 vid Sankt Laurentiigatan till Lunds universitet för uppförande av Lunds studentskegård. Kvarteret har därutöver två andra bostadsfastigheter. Mot Bredgatan ligger på Kråkelyckan 2 en envåningslänga med en tidigare stallänga bakom, och i hörnet Bredgatan/Sankt Laurentiigatan finns på Kråkelyckan 3 ett av färgerifabrikören Sven Otto Åkerlund 1896 uppfört trevåningsbostadshus. Paret Quennerstedt var angeläget om att kvarteret skulle vara lågexploaterat och ha kvar en parkkaraktär. Det är fortfarande lågt exploaterat, men blev något tätare efter byggandet av det nya Ribbingska sjukhemmet mellan Quennerstedtska villan och det ursprungliga Ribbingska sjukhemmet. Kvarteret är stort och Lunds kommun önskade i samband med stadsplaneringen av området Spoletorp i slutet av 1800-talet dela det i fyra kvarter. Detta motsatte sig den dåtida ägaren, paret Lilly och August Quennerstedt. Dessa ville i stället göra parkmark av stora delar av kvarteret, vilket också gjordes av stadsträdgårdsmästaren J. Ekberg.