place

KÃ¥rholmen

Göteborgs södra skärgårdVästergötlands öar
KÃ¥rholmen
KÃ¥rholmen

Kårholmen är en mindre ö i Göteborgs södra skärgård. Ön ligger mellan Donsö i norr, Sjumansholmen i väster och Vrångö i öster. Ön är nästan helt bebyggd med ett drygt 80-tal sommarstugor. Ön bebyggda historia inleddes på 1930-talet. Den 7 maj 1933 hyrde tjugo personer en motorbåt, bildade föreningen Arbetarna till havet och besökte Kårholmen. Man sammanträffade sedan med dåvarande arrendatorn August Viberg. Denne tillät föreningen att ta ön i besittning under tio år fram till 1943. Fler medlemmar värvades genom annonser i Arbetar-Tidningen, Sveriges kommunistiska partis tidning i Göteborg. Medlemmarna var fattiga arbetare och man byggde efterhand som man kom över, mest begagnat, virke. Efter tio år hade man ändå byggt 71 hus. Till sist blev det totalt 84. 1972 köptes ön av föreningen för en halv miljon kronor. Varje medlem bidrog med 6 000 kronor. Föreningen hyr ut tomterna till medlemmarna. Husen går i arv mellan generationerna eller säljs numera till marknadsvärde.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Kårholmen (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

KÃ¥rholmen
Norra slingan, Göteborgs Stad

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: KårholmenLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.590277777778 ° E 11.775 °
placeVisa på kartan

Adress

Norra slingan
43083 Göteborgs Stad, Södra Skärgården (Sydväst)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

KÃ¥rholmen
KÃ¥rholmen
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Sjumansholmen
Sjumansholmen

Sjumansholmen är en liten ö i Göteborgs södra skärgård. Den ligger mellan Styrsö i nordväst, Kårholmen i öster och Vrångö i söder. Bebyggelsen består av ett drygt 30-tal sommarstugor. Redan 1929 arrenderade pionjärföreningen Spartacus, en barnorganisation knuten till Sveriges kommunistiska parti, ön för sin sommarverksamhet. Fram till 1935 anordnades barnkolonier på ön. Parallellt med barnkolonin hade det också varit tillåtet för barnens vänner och anhöriga att tälta. Trots att koloniverksamheten upphörde, så blev tälten allt talrikare och var till sist ett fyrtiotal. Därtill fanns ett stort militärtält där den kommunistiska arbetarkommunen anordnade föredrag och seminarier. Partiet hade ett muntligt tioårigt arrende med Gustav Olsson på Donsö (skeppsredare Sten A. Olssons far) på 30 kr per år. Efter kriget fick föreningen bygglov och därmed var det slut med svartbyggena. I början av 1950-talet köpte sig föreningen fri från arbetarkommunen genom att betala 1400 kronor för fastigheterna. Sedan dess arrenderas ön gemensamt av medlemmarna, men man äger sina hus. Efterhand har man fått allt bättre kontrakt med Donsö bys skifteslag och 1973 förhandlades ett tioårigt arrende fram. Det förnyades senare på 25 år. Den första tiden fick man ta ordinarie skärgårdsbåt till Kårholmen, vandra diagonalt över ön och ta sig till Sjumansholmen med föreningens eka. Under 1980-talet byggde man en ordentlig stenbrygga och fick tidtabellsenliga anlöp av Styrsöbolagets båtar.