place

Mile End

Stadsdelar i LondonWikipediaartiklar med identifierare från VIAF
Mile End Road geograph 3787776 by Ben Brooksbank
Mile End Road geograph 3787776 by Ben Brooksbank

Mile End är en stadsdel eller district i östra London som sedan 1965 ingår i London Borough of Tower Hamlets, samt det informella området East End. Namnet kommer av att platsen förr låg en mile utanför portarna till Londons stadsmur. Det nuvarande Mile End ligger dock inte riktigt på samma plats. Ett av Mile Ends landmärken är parkbron Green Bridge från år 2000 som förbinder Mile End Park över huvudgatan Mile End Road. I Mile End höll kung Richard II möte med rebellerna i bondeupproret 1381. Mile End Old Town var en civil parish fram till 1927 när blev den en del av Stepney, i grevskapet London (nu Storlondon), i England. Denna civil parish hade 103 121 invånare år 1921.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Mile End (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Mile End
Harford Street, London Mile End

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Mile EndLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 51.5229 ° E -0.04 °
placeVisa på kartan

Adress

Harford Street 2-8
E1 4RQ London, Mile End
England, Storbritannien
mapÖppna på Google Maps

Mile End Road geograph 3787776 by Ben Brooksbank
Mile End Road geograph 3787776 by Ben Brooksbank
Dela erfarenheter

Närliggande platser

East End
East End

East End of London, ofta kallat East End, är ett område i London, England, norr om floden Themsen även om området inte har klara gränser. De centrala delarna tillhör till stor del London Borough of Tower Hamlets. Begreppet är inte synonymt med East London, som generellt ses som ett mycket större område. Man började använda begreppet East End i slutet av 1700-talet då befolkningsökningen i London ledde till extrem överbefolkning och en koncentration av fattiga människor och invandrare i East End. Problemen förvärrades genom byggandet av St Katharine Docks (1827) och Londons järnvägars slutstation (1840-1875) som orsakade att många flyktingar flyttade till East End. Under loppet av ett sekel blev East End synonymt med fattigdom, överbefolkning, sjukdomar och kriminalitet. East End utvecklades snabbt under 1800-talet. Ursprungligen kännetecknades området av byar samlade runt stadsmurarna eller längs med huvudvägarna som omgavs av jordbruk, kärr och små byar utmed floden. Området lockade stora folkmassor från landet med arbete, då sjöfarten blomstrade i området. Successiva vågor med utländsk invandring började med hugenotter som skapade en ny förort i Spitalfields under 1600-talet. De åtföljdes av irländska vävare, ashkenazer och under 1900-talet bangladeshier. Många av invandrarna arbetade inom klädindustrin. Överflödet av outbildad arbetskraft ledde till låga löner och dåliga levnadsvillkor i hela East End vilket i sin tur ledde till sociala reformer under mitten av 1700-talet och skapandet av unioner och fackförbund i slutet av århundradet. Radikalismen i East End bidrog till skapandet av Labour Party och krav på bättre villkor för kvinnor (se suffragett). Officiella försök att vidta åtgärder i samband med den överbefolkade härbärgeringen började i början av 1900-talet av London County Council. Andra världskriget ödelade stora delar av East End, som dess dockar, järnvägar och industrier, vilket ledde till skapandet av nya förorter i början av 1950-talet.