place

Belägringen av Sidney Street

1911 i StorbritannienAnarkismWinston Churchill
Sidney street guards
Sidney street guards

Belägringen av Sidney Street var en väpnad konfrontation mellan brittisk polis och två lettiska revolutionärer som ägde rum i Londons East End den 3 januari 1911. Den våldsamma eldstriden, som pågick i över sex timmar, var kulmen på en rad händelser som inleddes den 16 december 1910 då en handfull lettiska anarkister försökte utföra en rånkupp mot en juvelerarbutik i centrala London, men upptäcktes av polis, varpå tre polismän och en av gärningsmännen sköts till döds. De övriga gärningsmännen lyckades fly från brottsplatsen och hålla sig gömda, trots stort polispådrag.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Belägringen av Sidney Street (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Belägringen av Sidney Street
Lindley Street, London Stepney

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Belägringen av Sidney StreetLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 51.518333333333 ° E -0.055277777777778 °
placeVisa på kartan

Adress

Lindley Street
E1 3BA London, Stepney
England, Storbritannien
mapÖppna på Google Maps

Sidney street guards
Sidney street guards
Dela erfarenheter

Närliggande platser

East End
East End

East End of London, ofta kallat East End, är ett område i London, England, norr om floden Themsen även om området inte har klara gränser. De centrala delarna tillhör till stor del London Borough of Tower Hamlets. Begreppet är inte synonymt med East London, som generellt ses som ett mycket större område. Man började använda begreppet East End i slutet av 1700-talet då befolkningsökningen i London ledde till extrem överbefolkning och en koncentration av fattiga människor och invandrare i East End. Problemen förvärrades genom byggandet av St Katharine Docks (1827) och Londons järnvägars slutstation (1840-1875) som orsakade att många flyktingar flyttade till East End. Under loppet av ett sekel blev East End synonymt med fattigdom, överbefolkning, sjukdomar och kriminalitet. East End utvecklades snabbt under 1800-talet. Ursprungligen kännetecknades området av byar samlade runt stadsmurarna eller längs med huvudvägarna som omgavs av jordbruk, kärr och små byar utmed floden. Området lockade stora folkmassor från landet med arbete, då sjöfarten blomstrade i området. Successiva vågor med utländsk invandring började med hugenotter som skapade en ny förort i Spitalfields under 1600-talet. De åtföljdes av irländska vävare, ashkenazer och under 1900-talet bangladeshier. Många av invandrarna arbetade inom klädindustrin. Överflödet av outbildad arbetskraft ledde till låga löner och dåliga levnadsvillkor i hela East End vilket i sin tur ledde till sociala reformer under mitten av 1700-talet och skapandet av unioner och fackförbund i slutet av århundradet. Radikalismen i East End bidrog till skapandet av Labour Party och krav på bättre villkor för kvinnor (se suffragett). Officiella försök att vidta åtgärder i samband med den överbefolkade härbärgeringen började i början av 1900-talet av London County Council. Andra världskriget ödelade stora delar av East End, som dess dockar, järnvägar och industrier, vilket ledde till skapandet av nya förorter i början av 1950-talet.