Brännö kyrkogård

Brännö kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Styrsö församling i Göteborgs stift. Den ligger på Brännö i Göteborgs kommun.

Brännö är en tätort i Göteborgs kommun och ö i Göteborgs södra skärgård. Den ingår i Styrsö socken i landskapet Västergötland och i primärområdet Södra skärgården i Göteborgs kommun.

Rivö är en ö i Göteborgs södra skärgård. Ön är cirka 0,8 km² stor och sparsamt beväxt. Den är obebodd, men används av de boende på närliggande Asperö för bete för frigående får och hästar. På ön finns flera tomtningar som är rester från bosättningar under sillperioderna. Det finns även två ödekyrkogårdar.

Asperö kyrka är en kyrkobyggnad och ett församlingshem belägen i Asperö, Göteborgs kommun. Den tillhör Styrsö församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.

Gäveskär eller Geveskär är en fyrplats på Geveskärs huvud på ön Gäveskärs sydvästudde, strax norr om Brännö utanför Göteborg. Fyren lyser med fast, rött sken från S78°V över S och O till N 51°. Då det nattetid behövde bli enklare att komma in på Rivöfjorden och dessutom då det var mörkt, kunna ankra upp mellan Böttö och Älvsborgs fyrar, lät man på bekostnad av Göteborgs stad uppföra en fyr på platsen. Den tändes första gången 1 oktober 1866 av en förste fyrvaktaren Christian Hertz och bestod av en lykta placerad i det sydöstra hörnet av fyrhuset; en siderallampa som drevs med olja. Fyren sköttes inifrån huset. Det blev förändringar i farleden 1880 in till Göteborg, då fyren på Älvsborg släcktes ned och en ny fyr på Knippelholmen togs i bruk. Siderallampan ersattes på 1880-talet av en lampa med lins som drevs med fotogen, då fyren behövde bli ljusstarkare. Ett sexkantigt vitt fyrhus byggdes 1815 i direkt anslutning till boningshuset. Därmed kunde man gå direkt in i fyren från boningshuset. En linsapparat av sjätte ordningen installerades samtidigt och ett urverk med rotator. Fyren elektrifierades i slutet av 1940-talet och en agafyr med en öppen låga blev reservlampa vid elavbrott. Det nuvarande fyrtornet byggdes 1964. Det gamla fyr- och bostadshuset är sedan länge klätt med eternitplattor.

Asperö är en tätort i Styrsö socken i Västergötland och en ö i Göteborgs södra skärgård. Den ingår i primärområdet Södra skärgården i Göteborgs kommun. Sedan 2011 är skärgården en del av stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg. Öns areal är cirka 92 hektar, den bebyggda ytan är 32,69 hektar.

Långholmen är en ö med en befolkning på ett drygt 20-tal personer vintertid. Den ligger utanför Torslanda vid inloppet till Göteborgs hamn och hör till Göteborgs norra skärgård. Långholmen nås från land via en 100 meter lång gångbro. Koordinater 57,68872° N, 11,75647° Ö I Göteborgs norra skärgård finns ytterligare två öar kallade Långholmen: En vid Hönö Klåva och en som utgör Rörös sydöstra udde. Även utanför Önnereds hamn i Göteborgs södra skärgård finns en ö kallad Långholmen (se bild). [1]

Inte att förväxla med Källö-Knippla i Göteborgs norra skärgård.Källö, officiellt Stora Källö är en ö i Göteborgs södra skärgård. Det har funnits fast befolkning på ön och de levde på fiske och jordbruk. Brännö har använt ön för fårbete. De äldsta husen på ön är från 1700-talet.Namnet Källö kommer från den jättegryta som finns på ön.Göteborgs motorbåtsförening fick arrendera en del av Källö 1932. Senare samma år köpte föreningen en del av marken och byggde brygga, dansbana och kiosk. Medlemmar har sedan köpt mark och byggt sommarstugor. Idag finns ett 30-tal sommarstugor på ön. Strax väster om ön ligger den privatägda Lilla Källö där det idag ligger två sommarstugor.

Göteborgs inlopp är den inofficiella benämningen för ett vattenområde i Göteborg. Göteborgs inlopp är den huvudsakliga farleden från Västerhavet till Göteborgs hamnar.

Ej att förväxlas med Sjumansholmen som ligger söder om ön Styrsö, även den i Göteborgs södra skärgård. Sjuman är en holme mellan Asperö och Köpstadsö i Göteborgs södra skärgård. Sjuman har återfunnits å år 1847 för laga skifte upprättad karta över hemmanet Asperö nr 1.

Köpstadsö, i dagligt tal Kössö (uttal: /'çœsœ/ eller /'çœsɛ/), är en småort och ö i Göteborgs södra skärgård. Den tillhör primärområdet Södra skärgården och stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg i Göteborgs kommun. Ön är 26 hektar stor, har drygt 100 åretruntboende och är känt för sina skottkärror.

Pestlasarettet är en byggnad på Känsö karantänsanläggning på Känsö utanför Göteborg. Byggnaden förvaltas av Fortifikationsverket och är ett statligt byggnadsminne sedan den 10 november 1939.Pestlasarettet var ursprungligen ett lasarett, som uppfördes 1817. Det är ett tvåvåningshus i tegel med sadeltak, som senare under 1800-talet kläddes med lockpanel och rödmålades med mörk falu rödfärg. Det är 26,5 meter långt och 11,5 meter brett. Pestlasarettet ligger, liksom tre av karantänsstationens övriga byggnader, på en egen stenkista ute i en grund havsvik. Pestlasarettets stenkaj var ursprungligen förbunden med grannbyggnadernas kajer med vindbryggor. Smittade patienter från fartygen i karantän togs in med roddbåt i en kanal under huset och hissades sedan upp i en koj in i huset från roddbåten. I sjukhuset fann på andra våningen åtta välventilerade sjuksalar med upp till fyra bäddar i varje sal. Varje rum hade en toalettstol, vilken spolades med uppumpat havsvatten. I undervåningen fanns badrum, behandlingsrum samt bostäder och andra utrymmen för personalen. På vinden fanns en pumpanordning för havsvatten och blyklädda träkar för vattnet. Vid de tillfällen, då sjukhuset hade patienter, skedde förbindelsen med omvärlden från ett låst rum i den närmast liggande observationssjukhusbyggnaden, dit bara karantänsmästaren och läkaren hade nyckel. Där utväxlades förnödenheter till sjukhuset och dokument från sjukhuset, vilka senare rökades och doppades i ättika. Patienterna fick byta rum varje dygn och rummen rengjordes och röktes. Det fanns en ringledning som patienten kunde använda för att få hjälp. En bricka föll ner på en nummertavla så personalen kunde se vem som hade ringt.Byggnaden har senare använts som värnpliktsförläggning.