Sillfarsholmen

Knarrholmen är en ö i Göteborgs södra skärgård. Knarrholmen donerades av skeppsredaren Axel Ax:son Johnson till Götaverkens arbetare och ägdes till 2014 av IF Metall Göteborg och Handels avdelning 24. I gåvobrevet av den 3 augusti 1940 stod: Efter 1945 bebyggdes ön med sommarstugor. De ägande fackföreningarna sålde år 2014 ön med 33 stugor med totalt 65 lägenheter, restaurang och lanthandel. Motivet var, att allt färre medlemmar ville hyra sommarstuga där. Knarrholmen bytte därefter ansikte från semesterby för fackmedlemmar till ett örike för dem med pengar. Då såldes 52 nybyggda hus, som kostade upp till åtta miljoner kronor styck. År 2014 sålde de ägande fackföreningarna, IF Metall och Handels avd 24, ön bland annat med stugby, affär och restaurang till byggföretaget BRA för 48,5 miljoner kronor. Köpare var byggnadsföretaget BRA Billström Riemer Andersson AB. I augusti 2014 framkom, att den nya ägaren avsåg att rusta upp stugorna och sälja dem på den öppna marknaden.Åren 2011–2013 anordnades popmusikfestivaler på Knarrholmen.

Stora Förö är en liten ö i Västra Frölunda socken, Göteborgs södra skärgård. Ön är genom landhöjningen nu förenad via ett näs med Lilla Förö. Båda öarna har en yta på 54 hektar. Det finns ett gravröse på ön, men några belägg för äldre bofast befolkning på ön finns inte. Fynd från stenåldern finns även på ön, och på Lilla Förö finns flera tomtningar. Enligt tradition skall Förö ha skänkts till Donsö men belägg för detta saknas. Stora Förö har främst utnyttjats till bete för får och skogstäkt och när snickarmästaren Axel Hellqvist 1927 besökte ön under en båtutflykt fanns ingen skog alls på ön. 1932 lyckades han förmå Motorbåtsföreningen Delfin där han var medlem att köpa ön, och 1934 hade man rest stommarna till 80 små sommarstugor på ön.Idag finns omkring 100 stugor på ön. Sedan 2005 är en av stugorna permanentbostad.

Ej att förväxlas med Sjumansholmen som ligger söder om ön Styrsö, även den i Göteborgs södra skärgård. Sjuman är en holme mellan Asperö och Köpstadsö i Göteborgs södra skärgård. Sjuman har återfunnits å år 1847 för laga skifte upprättad karta över hemmanet Asperö nr 1.

Köpstadsö, i dagligt tal Kössö (uttal: /'çœsœ/ eller /'çœsɛ/), är en småort och ö i Göteborgs södra skärgård. Den tillhör primärområdet Södra skärgården och stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg i Göteborgs kommun. Ön är 26 hektar stor, har drygt 100 åretruntboende och är känt för sina skottkärror.

Stora Mosskullen är en ö i Styrsö socken i Göteborgs kommun, strax söder om Köpstadsö. Ön har en yta på 24 hektar. Stora Mosskullen var i äldre tid utmark till Köpstadsö. I början av 1900-talet startades här "Gustav Ekelunds båtvarv", som drevs av Gustav Ekelund (1879–1965). Varvet hade omkring tio anställda, som i de flesta fall bodde på Köpstadsö. Det byggde Petterssonbåtar men även GKSS-ekor, stjärnbåtar och folkbåtar. Efter att ett arbetsskjul brunnit på 1960-talet, ersattes det av ett sommarhus och på 1970-talet vinterbonades huset och ön har sedan dess haft helårsboende befolkning. Huset har byggts på men inga fler bostadshus har tillkommit. Varvsverksamheten pågick i mindre skala fram till år 2000, men har numera upphört.

Saltholmen är en halvö vid Älvsborgsfjordens södra kust i stadsdelen Älvsborg i Göteborg. Den var tidigare en ö, men när Saltholmen–Göteborgs järnväg byggdes anlades en bank som förbindelse med fastlandet. Banken har senare breddats för att anlägga bilparkeringar med mera, så numera är Saltholmen snarast en halvö.

Eskils kanal är en muddrad kanal i Göteborg som förbinder Fiskebäck och Önnered. Den muddrades i mitten av 1900-talet på rekommendation av Önneredsbon och fiskaren Eskil Magnusson för att få bättre cirkulation på vattnet i Önnereds hamn. Den dåliga cirkulationen berodde på att man dumpade sten och jord på Sjöbacken vid byggandet av Frölunda torg och ledde till att fiskefångster som hölls i sumpar i hamnen dog.

Saltholmens varmbadhus är ett tidigare varmbadhus vid havet på Saltholmen i Göteborg. Saltholmens varmbadhus uppfördes av Långedrag AB och invigdes år 1908 av överste Viktor Balck och det inför Olympiska spelen i London uttagna simlandslaget. Det var utrustat med ett elverk som gav 2 x 110 volt likström. Verksamheten lades ner 1976, men drevs vidare några dagar i veckan fram till 1982. Därefter förföll byggnaden och hotades av rivning 1986, men räddades senare.Byggnaden har under senare år använts som kontorslokaler, festvåning och kafé.

Göteborgs kanotförening, GKF, är en svensk idrottsförening verksam inom kanotpaddling och kanotsegling. Föreningen bildades den 7 april 1911 i Göteborg, då Björn Bothén, Sven Kjellberg och Thor Mårtensson samlade en liten grupp kanotintresserade göteborgare på restaurang Phoenix i Göteborg. Föreningens första sammanträde var den 23 maj. Som båtplats fick man disponera ett område på Ängholmen i Långedrag. Föreningens första kappsegling var den 6 augusti samma år. Vid årets slut var medlemsantalet 34 och de registrerade kanoterna 17 stycken. GKF har förutom anläggningen vid Saltholmen i Göteborg en "uthamn" på Valö i Göteborgs södra skärgård.Kanotföreningens byggnader är byggnadsminne sedan 16 november 2005. Göteborgs kanotförening uppförde 1914 sitt första båthus på Saltholmen efter ritningar av arkitekt Andrew Person. Byggnaderna uppfördes i en enkel nationalromantisk stil med tjärade fasader och småspröjsade vitmålade fönster. Kanotföreningens byggnader har under åren genomgått flera om- och tillbyggnader, som huvudsakligen underordnats det nationalromantiska uttrycket. Byggnaderna är uppförda med en eller två våningar med tegeltäckta sadeltak. Fasaderna är klädda med liggande panel på förvandring i bottenvåningen och stående locklist på övervåningen. På våningsplan 1 finns en kanothall och på våningsplan 2 finns omklädningsutrymmen. Trapphus finns på vardera sida.Saltholmen med sina omgivningar blev under tidigt 1900-tal ett centrum för både badliv och båtsport i Göteborg. Ur stadgarna 1973 - §1 Göteborgs Kanot Förening stiftad den 11 april 1911 har till uppgift: att verka för kanotidrottens utveckling och popularisering att väcka och vidmakthålla intresset för segling och paddling att ge medlemmarna tillfällen till tävlan, samvaro och ett sunt friluftsliv att på lika villkor låta medlemmarna utnyttja Föreningens anläggningar på sätt som anges i ordningsreglerna

Asperö är en tätort i Styrsö socken i Västergötland och en ö i Göteborgs södra skärgård. Den ingår i primärområdet Södra skärgården i Göteborgs kommun. Sedan 2011 är skärgården en del av stadsdelsnämndsområdet Västra Göteborg. Öns areal är cirka 92 hektar, den bebyggda ytan är 32,69 hektar.

Bratten är den nordöstra delen av Styrsö i Göteborgs södra skärgård. Namnet är givet av den branta klippan (bratt är ett gammalt ord för brant) vid hamnen. På 1700-talet anlades sillindustri. I mitten av 1800-talet utvecklades här en populär badort för göteborgarna i och med ångbåtstrafiken som startades. Stora restauranger och hotell etablerades och i början av 1900-talet uppfördes många eleganta villor för välbeställda sommargäster. Idag är Bratten som andra förorter, med primärvård, bibliotek och pub. Styrsö är bilfritt, men skärgårdsbåtar sköter kommunikationerna året runt.

Asperö kyrka är en kyrkobyggnad och ett församlingshem belägen i Asperö, Göteborgs kommun. Den tillhör Styrsö församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan.