place

24 kvadrat

Dansscener i SverigeIllustrationsbehov-GöteborgKultur i GöteborgSvenska dansgrupper

24 kvadrat var Sveriges minsta dansscen 2002–2010, belägen i det gamla Sockerbruket (Banehagsgatan 1J) i Klippan Västra i Göteborg. Konstnärliga ledare är koreografen Gun Lund och Lars Persson, även verksamma i kompaniet E=mc2 danskonst. Sedan 2002 har de bjudit in och presenterat danskonstnärer från ett tjugotal länder att uppträda på den lilla scenen.

Utdrag från Wikipedia-artikeln 24 kvadrat (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare).

24 kvadrat
Banehagsgatan, Göteborg Kungsladugård (Centrum)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: 24 kvadratLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.688888888889 ° E 11.905555555556 °
placeVisa på kartan

Adress

Banehagsgatan 12
414 51 Göteborg, Kungsladugård (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Dela erfarenheter

Närliggande platser

Ostindiska kompaniets corps-de-logi
Ostindiska kompaniets corps-de-logi

Ostindiska kompaniets corps-de-logi är en byggnad i Klippans kulturreservat i stadsdelen Majorna i Göteborg, med adress Klippan 6. Den var huvudbyggnad i det byggnadskomplex, som Svenska Ostindiska Companiet disponerade vid sin hemmahamn vid Göta älv, tre kilometer väster om det dåtida Göteborg. Byggnaden uppfördes år 1792 och tillhörde därmed kompaniets avslutande period. Byggnaden, i två våningar, uppfördes i furu- och grantimmer, och var målad med vit oljefärg. Nedervåningen inrymde fyra rum, två magasin, vistehus och förstuga, medan övervåningen var en större bostadslägenhet med åtta boningsrum, ett kök, två skafferier och en förstuga. Rummen på övervåningen hade tapeter av duk med påklistrat och målat papper, tak av gips och var försedda med kakelugnar. Även rummen i nedervåningen hade kakelugnar. Den välvda källaren, som är bevarad i ursprungligt skick, går upp i första våningen. I taket finns stora upphängningskrokar, i vilka ox- och svinkroppar hängdes innan de fördes ombord på skeppen. Magasinets fönster är täckt med blindfönster på fasaden. På 1850-talet inreddes magasinen till bostadsrum. Byggnaden utgjorde Ostindiska kompaniets ekiperingskontor fram till kompaniets konkurs år 1813. Skulptören Märta Taube-Ivarsson, syster till Evert Taube, hade en tid sin ateljé i en av lägenheterna. Byggnaden renoverades år 1966 och planer fanns att det därefter skulle användas som värdshus. Vid renoveringen minimerades påverkan på rumsindelningen och kakelugnarna bevarades. År 1977 hyrdes det ut till Sjöfartsverket och Trollhätte kanalverk. Sedan 1983 håller företaget Klippans Båtmansstation till i byggnaden, då de flyttade från magasinsbyggnaden, nuvarande Sjömagasinet, där de hållit till sedan år 1912, året efter företagets grundande.

Älvsborgs Kungsladugård
Älvsborgs Kungsladugård

Älvsborgs Kungsladugård var en kungsladugård i nuvarande stadsdelen Majornas 1:a rote i Majorna i Göteborg. Fram till 1868 låg egendomen i Örgryte socken i Sävedals härad, och borde därför egentligen tillfallit staden redan vid grundandet 1621. Gården ingår i Klippans kulturreservat och var en jordegendom till Älvsborgs slott från 1571 som hade fiskevatten, bedrev jordbruk och kreatursskötsel vilket försåg det kungliga slottet med livsmedel. Innan dess, från 1360-talet, utgjorde Sannegården på Norra älvstranden på Hisingen, basen för slottets försörjning. Man var ursprungligen knuten till Lindholmens slott, men behölls då Älvsborg byggdes för att försörja slottet. Slottets funktion upphörde kring 1340. Kungsgårdens första byggnader låg inom det nuvarande området: Slottsskogsgatan-Carnegiegatan-Birgittagatan-Ostindiegatan. Kungsgårdens storhetstid var 1571-1612. Då Nya Älvsborg omkring 1660 ersatte Älvsborgs slott som befästningsverk, erhöll landshövdingarna Kungsladugård som löneförmån och sommarresidens. Landshövdingen och ståthållaren på Älvsborgs slott var samma person före 1634, men då de mer moderna länen bildades samma år, blev gården löneförmån först åt landshövdingen i Älvsborgs län och därefter åt landshövdingen i Göteborgs och Bohus län 1658. Ägorna omfattade som mest (ungefär) nuvarande Majorna, Olivedal, Stigberget, Kommendantsängen, Änggården, Slottsskogen (namngiven efter slottet Älvsborg) samt del av Masthugget, Annedal och Risåsen (på vilken Skansen Kronan ligger) och hade 1868 en areal av 370,21 hektar (749 tunnland 30,35 kappland). Den cirka 230 kvadratmeter stora manbyggnaden ligger fortfarande kvar på den östra sidan, i det 40:e kvarteret Älvsborg i stadsdelen Majornas 1:a rote i Älvsborgsgatans förlängning. Den ritades av Göteborgs stadsarkitekt H.J. Strömberg och uppfördes 1863 av byggnadsfirman Bark & Warburg. Älvsborgs fästning förlorade sin strategiska betydelse i samband med Roskildefreden 1658 och fästningen revs 1660-1673. Kungsladugården övergavs, närmast ödelades. Också det formella sambandet mellan slottet och Kungsladugården upphörde, och fästningens kommendant flyttades till Bohus fästning. Kungsladugårdens huvudbyggnad hade från början varit en tjänstebostad för kommendanten. Utmed älven anlades på Kungsladugårdens marker under 1700-talet ett stort antal salterier, trankokerier, varv (Kustens och "Baggens"), grytgjuterier, glasbruk, sågkvarnar och brädgårdar. Samtliga ägare var "torpare" under Kungsladugården och erlade en årlig summa samt dagsverken som anpassades efter varje tomt. Bostäder behövdes nu för både tjänstemän och arbetare, och vid sidan av arbetarnas och sjöfolkets anspråkslösa hus med små kålhagar, växte även större köpmansgårdar med stora trädgårdar upp. Kungsladugården blev därmed huvudgård för hela Majornaområdet, vilket ledde till den framväxande bebyggelse som under lång tid utgjorde en förstad till Göteborg. Hela området införlivades med staden 1868. Platsen för ladugårdsbyggnaden motsvarar precis den större parkering som ligger i den sydöstra delen av området Klippan vid Oscarsleden, med tomtnummer 720:340. Ladugården brann ner den 27 december 2003. De äldsta delarna av byggnaden var från 1751.