Brommahemmet, Alvik

Alvik är en stadsdel i Bromma i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen Alvik motsvarar det område gården Alvik omfattade vid 1800-talets början och ligger med Mälaren i öster. Stadsdelen gränsar till Traneberg i norr, Ulvsunda i väster och Äppelviken i söder. Alvik fungerar som en av knutpunkterna för kommunikationer i Bromma och Västerort. Vid Alvik ligger Tranebergsbrons västra ändpunkt och här finns två av Tvärbanans hållplatser samt en mindre bussterminal och ett litet köpcentrum, Alviks torg, nära trafikplatsen Alviksplan. Vid Alviksplan möts Drottningholmsvägen mot öst och väst, Gustavslundsvägen mot Alviks torg och SALK-hallen samt Alviksvägen mot Äppelviken. I direkt anslutning till Alviks torg, men i grannstadsdelen Traneberg finns Nockebybanans ena ändhållplats samt station Alvik på tunnelbanans gröna linje.

SALK-hallen är en idrottshall i Alvik i västra Stockholm. Hallen har fått sitt namn från Stockholms Allmänna Lawntennisklubb och används framför allt för tennis.

Alviks torg är ett torg och lokalt kommersiellt centrum i Alvik i västra Stockholm. Vid torget finns två stora handels- och kontorshus uppförda 1998 av Anders Bodin Fastigheter, efter ritningar av arkitekt Sune Malmquist och Hervor von Arndt.

Alvikstunneln, vars formella namn är Alviksstrandstunneln, är en dubbelspårig spårvägstunnel för Tvärbanan i Västerort inom Stockholms kommun. Den anlades mellan åren 1996 och 2000, är cirka 250 meter lång och går i berget under Alvik. Den förbinder hållplatserna Alviks strand och Alvik.

Alviks medborgarhus, eller Alviks kommunalhus, är ett kommunalt medborgarhus som ligger på Gustavslundsvägen 168–170 i stadsdelen Alvik i Bromma, västra Stockholm. Huset byggdes åren 1939–1940 och är ritat av arkitekt Thure Bergentz. Byggmästare var Anders Dunder. Huset rymde då det var nybyggt bland annat bibliotek och föreningslokaler. Det invigdes 1941. Alviks medborgarhus är K-märkt, med ett efter Stadsmuseets kriterier grönklassat skyddsvärde. Alviks medborgarhus är numera några samlingslokaler under Kulturförvaltningens regi som omfattas av plan 2–3 i huset. Lokalerna utgörs av fyra salar: Brommasalen, Nockebysalen, Mossen och Biblan, som används dagligen av föreningar i Stockholms stad och är populära för dansgalor, danskurser, konferenser med mera. Brommasalen, som har 364 sittplatser på andra våningen, är en stor festsal i jugendstil med konst som utfördes 1940–1941 av konstnären Axel Wallert. Fondväggen i Brommasalen består av en 50 m2 stor al secco-målning, som visar byggandet av Västerort på 1930-talet. Väggmålningen visar porträttlika byggnadsarbetare och arbetsledare, bland dessa finns byggmästaren Anders Dunder och dåvarande fastighetsdirektören Axel Dahlberg. Målningen innehåller flera tidstypiska detaljer. Runt salen finns reliefer av arbetare och en mor med barn. Axel Wallert var också ansvarig för dekorationer i Stockholms stadshus och i Stockholms högskolas kårhus på Holländargatan på 1920-talet. Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm är hyresvärd för medborgarhuset. Kulturförvaltningen är huvudman för verksamheten i huset. Föreningsrådet Alviks Kulturhus ansvarar för verksamheten i samverkan med Kulturförvaltningen.

Alvik är en tunnelbanestation i stadsdelen Traneberg precis på gränsen mot stadsdelen Alvik i Västerort inom Stockholms kommun. Stationen trafikeras av tunnelbana 1 (gröna linjen), Nockebybanan och Tvärbanan.

Bromma-Teatern (även Brommabiografen) var en biograf vid Alviksplan i Bromma, västra Stockholm. Bromma-Teatern låg intill dåvarande Drottningholmsvägen i kvarteret Biografen. Biografen öppnade 1921 och stängde 1971. I byggnaden finns numera en måleributik, Måleributiken i Alvik AB, med adress Drottningholmsvägen 175 vid hörnan av Gustavslundsvägen 172. Biografen byggdes 1921-1922 och den första föreställningen gavs den 27 september 1921. Här skulle inte bara visas film utan även uppföras teater. I början hade Bromma-Teatern 494 platser som utökades till 505 platser i samband med en renovering 1936. Då blev Bromma-Teatern en välbesökt förortsbiograf eftersom många människor kom hit från de nybyggda småhus- och villaområdena för att se på film.

Västerleds församlingshus är ett församlingshus i Västerleds församling beläget på Vidängsvägen 11 vid Tranebergsplan i Alvik i Bromma i västra Stockholm. Till anläggningen vid Västerleds församlingshus hör även Sankt Ansgars kyrka och Höghuset i Alvik , det som tidigare hette KFUM-huset. Arkitekt till de tre anläggningarna är Olof Malmgren. I församlingshuset finns det expedition och förskola och på övervåningen en trappa upp ligger ett sällskapsrum. Sällskapsrummet, som har plats för 75 personer, kan användas för församlingsaktiviteter som föreläsningar och kyrkkaffe, men kan också bokas för samlingar, dop- och begravningskaffe. Västerleds församlingshus ligger väster om tunnelbanan och är sammanlänkat med både höghuset i Alvik och Sankt Ansgars kyrka. Församlingshuset och Sankt Ansgars kyrka invigdes båda 1963, invigningen var på Kyndelsmässodagen den 2 februari 1963. Församlingshuset är byggt som en låg flygel till höghuset med en motionshall och restaurang. Det bildar en avgränsning av tomten mot söder och öster. Församlingshuset och kyrkan ligger i direkt anslutning till höghuset på 16 våningar. Församlingshuset är placerat mot Tranebergsplan i norra delen av Alvik. Anläggningen avgränsas mot gatan i form av en stenmur i granit med en bred granittrappa som leder upp till ett litet torg, inramat av de tre byggnaderna, höghuset, församlingshemmet och kyrkan. Torget är terrasserat med ett sparat berg i dagen samt gräs och några lövträd. Markbeläggningen består av sexkantiga betongstensplattor som bildar formen av blommor. Trappor och avsatser är i granit, markbeläggningen har även inslag av smågatsten placerade i rader.

Alviks rättarbostad, även kallad Alvikstorpet, är namnet på en stuga eller torp i stadsdelen Alvik i Bromma väster om Stockholm. Torpet ligger i sluttningen bakom korsningen Gustavslundsvägen-Alviksvägen, strax söder om Alviksplan i kvarteret Alviken. Huset, som är en parstuga från början av 1800-talet, ombyggdes år 1872 till rättarbostad, ligger på platsen bakom fastigheterna vid Alviksvägen 7-13. Alviks gårds huvudbyggnad revs 1923 och av gården finns nu endast Alviks rättarbostad kvar. Det används idag för olika konstnärs- och hantverksaktiviteter.

Elfvinggården är ett kollektivhus för ensamstående, bildade kvinnor på Lyckovägen 9 i Äppelviken i Bromma i västra Stockholm. Huset på Alviksberget ligger inom gränsen för stadsdelen Alvik. Elfvinggården, som ursprungligen uppfördes åren 1939–1940, består av låga hus i gult tegel med veckade fasader och burspråk för att förhindra insyn och fånga ljuset. Husen är placerade i den kuperade terrängen och binds samman med glasade gångar, arkader. I en av byggnaderna finns matsal för 150 gäster, kollektivhuskök, salong och en terrass. Matsalen och sällskapsrummet placerades i det hus som ligger högst upp på berget. Från dess terrass har man en vidsträckt utsikt över Stockholm och Mälaren. Byggmästare var Olle Engkvist och arkitekter var Sven Backström och Leif Reinius på Backström & Reinius Arkitekter AB. I december 2014 stod den tionde huskroppen inflyttningsklar. Den ritades av Andreas Palme, Total Arkitektur och Urbanism. Sammanlagt finns nu cirka 290 lägenheter om 1–2 rum i komplexet. Ett flertal gemensamma lokaler, som foajé, textilrum, hobbyrum och andrahandsaffär, finns också, liksom två gästlägenheter. De första nio husen stod färdiga den 1 oktober 1940. Byggnaderna ligger i vacker natur bland barrträd och björkar nära Mälarens strand. Tvärbanans hållplats Alviks strand ligger alldeles intill. Med 1930-talets nya bostadsideal kom även kollektivhusen. Funktionalismens bostadsbyggande skulle ge människor luft, rymd och ljus; idéer som präglade tidens tankar. Grunderna för Elfvinggårdens byggnadskonstruktion ligger på berg och är av betong. Fasadmurarna är av gult fasadtegel, medan korridorväggarna är gjutna i betong. I foajén, som ligger i huvudentrén vid Lyckovägen, flödar ljuset in genom stora och vinklade fönster. Entréutrymmena står i direkt förbindelse med korridorsystemet och med två hissar till matsal och salong. I anslutning till de flesta korridorer finns en stor balkong för gemenskap. Som centrum i bebyggelsen ligger den för arkitekterna Backström och Reinius så karaktäristiska borggården, en park med i huvudsak naturmark. Elfvinggården har sitt namn efter systrarna Ingeborg (1833–1902) och Gunborg Elfving (1850–1921), två yrkesarbetande ogifta kvinnor, som i större delen av sina liv bodde i Stockholm. Dessa borgerliga kvinnor ville skapa ett gott boende för sina ensamstående, bildade medsystrar. Bostadsstiftelsen nämns första gången i Gunborg Elfvings testamente, daterat den 18 december 1918. Fastigheten Elfvinggården ägs av Systrarna Elfvings Stiftelse. Testamentet styr vilka som erbjuds lägenhet. Det finns ingen arbetsplikt, men de boende förväntas föredra gemenskap och delta i de olika aktiviteter som hyresgästerna själva ordnar. Ett rikt och varierat kulturliv erbjuds. 2015 finns fortfarande en restaurang i huset! Kollektivhustanken som den gestaltar sig på Elfvinggården, har sitt ursprung i 1930-talets modernitet, funktionalism och nytänkande i Sverige. Grundidéerna var kvinnans frigörelse kopplat till service, som skulle göra detta möjligt. I Stockholm byggdes 12 kollektivhus under 1930-, 1940- och 1950-talen. Elfvinggården är det äldsta som fortfarande är i bruk i sin ursprungliga form.

S:t Ansgars kyrka är en kyrka som ligger i Västerleds församling i Stockholms kommun. Kyrkan ligger vid Vidängsvägen 11 i stadsdelen Alvik i Bromma, väster om Stockholm.

Alviks gård var en gård som låg på en ås, där nuvarande Alviksvägen 11-13 i kvarteret Alviken i stadsdelen Alvik i Bromma inom Västerort i Stockholms kommun ligger. Gården bildades 1810 genom avstyckning av egendomarna Alvik, Asplund och Vidängen från Ulvsunda slotts ägor. Namnet Alvik är sannolikt ett ursprungligt naturnamn. Stadsdelen Alvik motsvarar idag i stort det område som gården Alvik omfattade vid 1800-talets början. August Emanuel Påhlman vid stadsingenjörskontoret gjorde upp ett första förslag till stadsplan för Alvik. 1922 fastställdes den slutliga stadsplanen som upprättades av Thure Bergentz och Per Olof Hallman.