Alviks rättarbostad

Alviks gård var en gård som låg på en ås, där nuvarande Alviksvägen 11-13 i kvarteret Alviken i stadsdelen Alvik i Bromma inom Västerort i Stockholms kommun ligger. Gården bildades 1810 genom avstyckning av egendomarna Alvik, Asplund och Vidängen från Ulvsunda slotts ägor. Namnet Alvik är sannolikt ett ursprungligt naturnamn. Stadsdelen Alvik motsvarar idag i stort det område som gården Alvik omfattade vid 1800-talets början. August Emanuel Påhlman vid stadsingenjörskontoret gjorde upp ett första förslag till stadsplan för Alvik. 1922 fastställdes den slutliga stadsplanen som upprättades av Thure Bergentz och Per Olof Hallman.

Bromma-Teatern (även Brommabiografen) var en biograf vid Alviksplan i Bromma, västra Stockholm. Bromma-Teatern låg intill dåvarande Drottningholmsvägen i kvarteret Biografen. Biografen öppnade 1921 och stängde 1971. I byggnaden finns numera en måleributik, Måleributiken i Alvik AB, med adress Drottningholmsvägen 175 vid hörnan av Gustavslundsvägen 172. Biografen byggdes 1921-1922 och den första föreställningen gavs den 27 september 1921. Här skulle inte bara visas film utan även uppföras teater. I början hade Bromma-Teatern 494 platser som utökades till 505 platser i samband med en renovering 1936. Då blev Bromma-Teatern en välbesökt förortsbiograf eftersom många människor kom hit från de nybyggda småhus- och villaområdena för att se på film.

Alviksplan är en trafikplats i stadsdelen Alvik i västra Stockholm. Strax öster om Alviksplan ligger Tranebergsbron och väster därom finns Ulvsundaplan och Brommadepån från 1944. Vid Alviksplan möts Drottningholmsvägen mot öst och väst, Gustavslundsvägen mot Alviks torg och SALK-hallen samt Alviksvägen mot Äppelviken. Över Alviksplans västra del leder två broar (Alviksviadukten) för tunnelbanan (gröna linje) och Nockebybanan. Området fick sin första omgestaltning på 1930-talet då man breddade och flyttade Drottningholmsvägen från pontonbron till högbron för att klara den tätare biltrafiken ut till de nyexploaterade småhusområdena. Vid Alviksplan (dåvarande Drottningholmsvägen) byggdes 1921 den populära biografen Bromma-Teatern. Biografverksamheten lades ner 1971, idag är det en måleributik. På ett flygfotografi från våren 1933 syns Tranebergsbrons uppfartsramper under byggnad. På platsen för nuvarande Alviksplan står flera kvarter med nödbostäder från 1917 ännu kvar, men Bromma-Teatern som ansågs ligga i vägen för trafiken revs inte. År 1935 fick korsningen sitt nuvarande namn. Ända till 1990-talet fanns även en bensinstation intill platsens norra sida. För att kunna svälja den allt intensivare trafiken har platsen sedan dess byggts om ett flertal gånger, senast 2005 i samband med Tranebergsbrons renovering och breddning. Platsen måste ta emot trafiken till och från Bromma, Ekerö och Vällingby samt Bromma flygplats vilket leder till att Alviksplan är en hård trafikerad trafikplats, som räknas tillsammans med den intilliggande Ulvsundaplan till en av Stockholms mest trafikerade korsningar. Eftersom Alviksplan är utformat som en plankorsning regleras vägtrafiken med trafiksignaler vilket ofta leder till långa köer under rusningstrafik.

Västerleds församlingshus är ett församlingshus i Västerleds församling beläget på Vidängsvägen 11 vid Tranebergsplan i Alvik i Bromma i västra Stockholm. Till anläggningen vid Västerleds församlingshus hör även Sankt Ansgars kyrka och Höghuset i Alvik , det som tidigare hette KFUM-huset. Arkitekt till de tre anläggningarna är Olof Malmgren. I församlingshuset finns det expedition och förskola och på övervåningen en trappa upp ligger ett sällskapsrum. Sällskapsrummet, som har plats för 75 personer, kan användas för församlingsaktiviteter som föreläsningar och kyrkkaffe, men kan också bokas för samlingar, dop- och begravningskaffe. Västerleds församlingshus ligger väster om tunnelbanan och är sammanlänkat med både höghuset i Alvik och Sankt Ansgars kyrka. Församlingshuset och Sankt Ansgars kyrka invigdes båda 1963, invigningen var på Kyndelsmässodagen den 2 februari 1963. Församlingshuset är byggt som en låg flygel till höghuset med en motionshall och restaurang. Det bildar en avgränsning av tomten mot söder och öster. Församlingshuset och kyrkan ligger i direkt anslutning till höghuset på 16 våningar. Församlingshuset är placerat mot Tranebergsplan i norra delen av Alvik. Anläggningen avgränsas mot gatan i form av en stenmur i granit med en bred granittrappa som leder upp till ett litet torg, inramat av de tre byggnaderna, höghuset, församlingshemmet och kyrkan. Torget är terrasserat med ett sparat berg i dagen samt gräs och några lövträd. Markbeläggningen består av sexkantiga betongstensplattor som bildar formen av blommor. Trappor och avsatser är i granit, markbeläggningen har även inslag av smågatsten placerade i rader.

Alviks medborgarhus, eller Alviks kommunalhus, är ett kommunalt medborgarhus som ligger på Gustavslundsvägen 168–170 i stadsdelen Alvik i Bromma, västra Stockholm. Huset byggdes åren 1939–1940 och är ritat av arkitekt Thure Bergentz. Byggmästare var Anders Dunder. Huset rymde då det var nybyggt bland annat bibliotek och föreningslokaler. Det invigdes 1941. Alviks medborgarhus är K-märkt, med ett efter Stadsmuseets kriterier grönklassat skyddsvärde. Alviks medborgarhus är numera några samlingslokaler under Kulturförvaltningens regi som omfattas av plan 2–3 i huset. Lokalerna utgörs av fyra salar: Brommasalen, Nockebysalen, Mossen och Biblan, som används dagligen av föreningar i Stockholms stad och är populära för dansgalor, danskurser, konferenser med mera. Brommasalen, som har 364 sittplatser på andra våningen, är en stor festsal i jugendstil med konst som utfördes 1940–1941 av konstnären Axel Wallert. Fondväggen i Brommasalen består av en 50 m2 stor al secco-målning, som visar byggandet av Västerort på 1930-talet. Väggmålningen visar porträttlika byggnadsarbetare och arbetsledare, bland dessa finns byggmästaren Anders Dunder och dåvarande fastighetsdirektören Axel Dahlberg. Målningen innehåller flera tidstypiska detaljer. Runt salen finns reliefer av arbetare och en mor med barn. Axel Wallert var också ansvarig för dekorationer i Stockholms stadshus och i Stockholms högskolas kårhus på Holländargatan på 1920-talet. Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm är hyresvärd för medborgarhuset. Kulturförvaltningen är huvudman för verksamheten i huset. Föreningsrådet Alviks Kulturhus ansvarar för verksamheten i samverkan med Kulturförvaltningen.

S:t Ansgars kyrka är en kyrka som ligger i Västerleds församling i Stockholms kommun. Kyrkan ligger vid Vidängsvägen 11 i stadsdelen Alvik i Bromma, väster om Stockholm.

Brommahemmet, Alvik, eller Brommahemmet 1 och 2, är ett hus för pensionärsboende på Runda Vägen 17-23 i stadsdelen Alvik i Bromma, väster om Stockholm med byggår 1935. Arkitekt till huset är Birger Borgström och det är byggt i funktionalistisk 1930-talsstil.

Alviksskolan är en kommunal grundskola i stadsdelen Alvik i Västerort, Stockholms kommun med ca 1100 elever. Skolan har undervisning i årskurserna F-6 samt i årskurserna 7-9 och har adress på Tranebergsvägen 79 i Alvik nära Tranebergsplan och på gränsen mot stadsdelen Traneberg

Alvik är en stadsdel i Bromma i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen Alvik motsvarar det område gården Alvik omfattade vid 1800-talets början och ligger med Mälaren i öster. Stadsdelen gränsar till Traneberg i norr, Ulvsunda i väster och Äppelviken i söder. Alvik fungerar som en av knutpunkterna för kommunikationer i Bromma och Västerort. Vid Alvik ligger Tranebergsbrons västra ändpunkt och här finns två av Tvärbanans hållplatser samt en mindre bussterminal och ett litet köpcentrum, Alviks torg, nära trafikplatsen Alviksplan. Vid Alviksplan möts Drottningholmsvägen mot öst och väst, Gustavslundsvägen mot Alviks torg och SALK-hallen samt Alviksvägen mot Äppelviken. I direkt anslutning till Alviks torg, men i grannstadsdelen Traneberg finns Nockebybanans ena ändhållplats samt station Alvik på tunnelbanans gröna linje.

Alviks torg är ett torg och lokalt kommersiellt centrum i Alvik i västra Stockholm. Vid torget finns två stora handels- och kontorshus uppförda 1998 av Anders Bodin Fastigheter, efter ritningar av arkitekt Sune Malmquist och Hervor von Arndt.

SALK-hallen är en idrottshall i Alvik i västra Stockholm. Hallen har fått sitt namn från Stockholms Allmänna Lawntennisklubb och används framför allt för tennis.

Alléparken är en plats i stadsdelen Äppelviken i Västerort inom Stockholms kommun, belägen där gatan Västerled möter Alviksvägen. Namnet fastställdes 1932, trots att den närliggande Allévägen inte når fram hit. Namnet beskrevs av författaren Gösta Langenfelt år 1944 som "ett monstrum, därför att det inte finns någon park och inte någon allé där". Senare har det faktiskt utretts att det fanns en allé, varav några träd står kvar, och att denna allé gick till torpet Asplund, ett sommarnöje förvandlat till torp. På Topografiska kårens karta 1845 finns denna allé markerad. Innan de moderna husen byggdes fanns således torpet Asplund på platsen för nuvarande fastighet Västerled nr 6 i kvarteret Ärilen. Torpet hörde under Ulvsunda slott fram till 1812. Det var ett dagsverkstorp redan 1743 och revs i mitten av 1800-talet. Det finns lämningar efter torpet vid Västerled 6. Lämningarna är i form av en stentrappa och två grindstolpar. Asplunds lada var kvar till omkring 1922 nära nuvarande Stavgårdsgatan. Området vid Alléparken blev färdigt omkring 1920, det byggdes flerfamiljshus med butiker i bottenvåningen. Vid Alléparken ligger en bokhandel, ett konditori, en frisör och ett antal restauranger. På ena sidan av spårvagnsspåren för 12:an gränsar "de engelska radhusen" i kvarteret Drivbänken. Radhusen byggdes 1919-1920 och ritades av arkitekt Gunnar Wetterling. Som experiment byggdes de 43 bostadsrättsradhusen. Husen har röda och gula slammade murar, här och där förhöjda med ett framskjutande gavelparti. De är placerade så att de individuella trädgårdarna bildar en stor grönskande oas mitt i kvarteret. Radhusens bottenvåning har ett litet kök och vardagsrum och i övervåningen finns två små rum. På var och en av de smala tomterna planterades på gården ett fruktträd och framför husen planerades rönnar. Villorna kom dock att helt dominera byggandet vid Alléparken på 1920-talet, radhusen var ännu svårsålda. Byggnadsbestämmelserna föreskrev sex meters bredd mellan hus och gata, vilket var ett problem i början. Det gjorde att huset hamnade mitt på små tomter, till exempel på Stenhuggarvägen i Äppelviken från 1920-1921. Den engelske trädgårdsarkitekten Raymond Unwin förespråkade att husen skulle placeras vid gatan istället och då kom en ändring tillstånd. Stavgårdsgatan är ett exempel på detta. Mot gatan ligger ofta långsidan och entrén vid kortsidan eller mot gården. På allmänningen mellan gata och tomt lades ibland ett smalt grönstråk. Nockebybanan har här en spårvagnshållplats. Hållplatsen är speciell genom att där finns ett spårkryss, där banan övergår från högertrafik till vänstertrafik. Detta för att smidigare ansluta till tunnelbanan (som tillämpar vänstertrafik) i Alvik.