Bällsta gård

Bällsta är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Bällsta Villastad bildades genom en första ägostyckning av Bällsta gård 1905–1908. Detta skedde på privat initiativ, och det kom att dröja till 1938 innan Stockholms stad inköpte den resterande delen av egendomen. Området bebyggdes sedan som ett småstugeområde. Bebyggelsen domineras idag av små trähus i en trädgårdsstad uppförda på 1940-talet. I Bällsta uppfördes totalt ca 200 stugor genom självbyggeri i stadens regi, vilket innebar att stugägarna själva byggde sin stuga. Materialet och instruktionerna tillhandahölls av Stockholms stads småstugebyrå. Här finns också 20 stugor som såldes färdigbyggda. De flesta husen i området är enplansstugor. Husen ligger regelbundet placerade med långsidorna längs gatan. Stadsplanen är strikt, med långa raka gator. Fasadmaterialet är träpanel med locklist och taken hade ursprungligen rött lertegel. Trädgårdarna och planteringarna längs gatorna är viktiga inslag i miljön. Eftersom tomterna är mindre än 1000 m² har de inte styckats och området har därför behållit sin karaktär. I Stockholms översiktsplan är Bällsta redovisat som värdefull kulturmiljö. I stadsdelen ligger travbanan Solvalla, invigd 1927. Stadsdelen bildades 1932 men kom några år efter att minska i omfång då södra obebyggda delen som låg i anslutning till det nyanlagda Bromma flygfält överfördes till stadsdelen Riksby

Bällsta radartorn, i folkmun Golfbollen, är ett radartorn som står på en kulle mellan Bromma flygplats och Solvalla travbana i stadsdelen Bromma, Stockholms kommun. ”Golfbollen” är ett välkänt inslag i traktens stadsbild.

Bällstalundsskolan hette tidigare Bällstalunds folkskola och låg i Bällsta i Bromma, på Bällstavägen 100. Skolan byggdes 1912 som en folkskola, Bällstalunds folkskola, och togs senare i bruk av Maranataförsamlingen i Stockholm fram till 2020. Den före detta skolbyggnaden ligger omkring 200 meter väster om Ulvsundavägen.

Länsväg 279 är en länsväg i Stockholms län. Den går mellan länsväg 275 vid Ulvsundaplan i Bromma, Stockholms kommun och trafikplats Kista i Sollentuna kommun på E4.

För idrottsinstitutet, se Solvalla idrottsinstitut Solvalla, i stadsdelen Bällsta i Västerort inom Stockholms kommun, Stockholms län, är en travbana och Sveriges nationalarena för travsport. Solvalla är Nordens största arena för travsport och ligger i Bromma i norra Stockholm. Travbanan har plats för 35 000 gäster och arrangerar varje år Elitloppet, ett av världens största travlopp. På anläggningen arrangeras också många event, mässor och konferenser. Solvalla drivs av den ideella föreningen Stockholms Travsällskap. Anläggningen invigdes den 31 juli 1927. Premiäråret arrangerades det tolv löpningar; ett för lanthästar, tre för varmblod och tre för kallblod. Under 1930-talet lades grunden till dagens travsport. År 1930 kördes 36 tävlingsdagar med 225 löpningar på Solvalla, med en totalomsättning på över fem miljoner kronor. Det delades ut över en halvmiljon kronor i prispengar. År 1952 kördes den första upplagan av Elitloppet. Här finns även kontor, där bland andra Aktiebolaget Trav & Galopp och Svensk Travsport har sina hemvist i Hästsportens Hus. Kontorskomplexet uppfördes under åren 1984–2006 efter ritningar av arkitektfirman Samark.

Klockstapeln, Bromma kyrka är en klockstapel, som ligger på gamla Kråsberget eller Klockberget, 200 meter nordost om Bromma kyrka, i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Bromma kyrkas klockstapel har sedan 1685 legat uppe på Kråsberget. Bromma kyrkas klockstapel är från 1600-talet. Klockstapeln stod förr på kyrkogården, men revs när den blivit förfallen. Fram till 1685 låg klockstapeln alldeles intill kyrkan på dess södra sida. Kyrkoherde Johannes Vultejus lät flytta upp klockstapeln på Kråsberget. Troligen var anledningen att ljudet skulle höras vida omkring bland brommabönderna. Trappstenarna upp till stapeln höggs av en mjölnare år 1746. De två klockorna från 1600-talet, en större och en mindre rings numera med elektricitet. Den nya klockstapeln, den nuvarande, som var spånklädd, byggdes på Kråsberget norr om kyrkan. Bygget påbörjades 1692, men blev inte klart förrän 1695. Byggmästaren hade åtagit sig arbete även i en annan församling och avslutade inte arbetet i Bromma förrän han hotades med fängelse. Den nya klockstapeln från 1695 är av klockbocktyp, vilket innebär att den består av ett antal hjärtstolpar, som stöds av snedsträvor, den är av byggmästaren Fallerius. Klockstapeln, som byggdes 1692-1695, dominerar fortfarande Kråsberget. En typisk öppen klockstapel av klockbocktyp är inte panelklädd och har inte väggar. Klockstapelns grundstruktur är i form av en bock. Efter en översyn fick tornhuven nytt tak av koppar, som ersatte det gamla plåttaket.

Sockenstugan, Bromma är Bromma församlings gamla prästgård. Den ligger som flygel öster om nuvarande Prästgården vid Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i västraStockholm. Sockenstugan eller Prästgårdsflygeln från 1600-talet användes fram till 1850 som kyrkoherdebostad, då den nya prästgården vid Bromma kyrka var färdigbyggd 1850. Nu innehåller Sockenstugan lokaler för församlingsändamål. Sockenstugan ligger i sluttningen norr om Bromma kyrka, liksom Tiondeladan och prästgården från år 1850. Öster om Sockenstugan ligger Gamla Klockargården och Kyrkskolan och på Kråsberget norr om Sockenstugan ligger Klockstapeln. 1964 genomfördes en genomgripande restaurering av Sockenstugan under ledning av arkitekt Ragnar Hjorth (1887-1981). De tre rummen gavs därvid olika tidsprägel. Ett fick då inredning med 1600-talsstil, ett hade gustavianska möbler och ett nyrokoko från sent 1800-tal. Vid en ny renovering 1996 togs de tidstypiska möblerna bort. Byggnadsrådet Ragnar Hjorth var Bromma församlings huvudarkitekt åren 1930-1970. Sockenstugan, med adress Doktor Abrahams Väg 23, används i dag som samlingslokal för kyrkans verksamhet.

Stockholm-Bromma flygplats (IATA: BMA, ICAO: ESSB), historiskt Bromma flygfält, är en flygplats i stadsdelsområdet Bromma i Stockholms kommun som sedan 2025 främst betjänar privat flygtrafik. Belägen cirka 7 km nordväst om centrala Stockholm är Stockholm-Bromma den flygplats som ligger närmast staden jämfört med övriga kommersiella flygplatser som trafikerar Storstockholm (IATA flygplatskod STO: Arlanda, Skavsta och Västerås). Flygplatsen invigdes den 13 maj 1936 av kung Gustaf V och var den första flygplatsen i Europa som byggdes med asfalterade landningsbanor. När Stockholm-Arlanda flygplats invigdes 1962 förlorade Bromma sin roll som huvudflygplats för internationell trafik. År 2023 var Bromma flygplats dock fortfarande Sveriges fjärde mest trafikerade flygplats, främst för inrikesflyg. Från och med 2025 är flygplatsens enda reguljära linje Västflygs flygningar till Trollhättan. Bromma hanterar också privatflyg, ambulansflyg och allmänflyg. Mellan 2016 och 2024 trafikerades Bromma flygplats huvudsakligen av Braathens Regional Airlines, som främst trafikerade inrikesdestinationer innan flygbolaget flyttade sin verksamhet till Stockholm Arlanda. Flygplatsen ligger på mark som ägs av Stockholms stad, men drivs av Swedavia, ett statligt företag, genom ett hyresavtal med staden som löper ut 2038. Swedavia och Stockholms stad vill stänga flygplatsen, som nu har årliga förluster som beräknas till en miljard kronor; den nuvarande svenska regeringen har dock meddelat att den inte kommer att godkänna en nedläggning av flygplatsen innan dess mandatperiod löper ut 2026.

Prästgården, Bromma är en prästgård i Bromma församling som ligger vid Bromma kyrka i stadsdelen Bromma Kyrka väster om Stockholm. Prästgården, Klockargården och Bromma kyrkskola eller Kyrkskolan var alla byggda under 1800-talet. Prästgårdsflygeln, den röda stugan öster om prästgården, från 1600-talet användes fram till 1850 som kyrkoherdebostad, och kallas idag Sockenstugan. En tiondelada, Tiondeladan, Bromma kyrka, där prästen kunde samla Bromma-böndernas naturaskatter finns också på prästgårdstomten. Den nuvarande prästgården ligger i vinkel med den gamla prästgården, alltså Sockenstugan. På andra sidan prästgården ligger tiondeladan, också den i vinkel. Nya prästgården vid Bromma kyrka byggdes 1848-1850.

Tiondeladan, Bromma kyrka ligger närmast intill prästgården Bromma i stadsdelen Bromma Kyrka i Bromma i västra Stockholm. I Tiondeladan, som byggdes på 1700-talet på Bromma prästgårdstomt, kunde prästen samla Bromma-böndernas skatter som erlades in natura. Här förvarades den tiondel av böndernas produktion, som de efter antalet mantal var skyldiga att leverera till kyrkan. Böndernas produktion kunde vara spannmål, kött, ägg etc. Dessa tionden behövdes främst för fattigvården, men var även en viss naturalön åt prästen och hans medhjälpare. Tiondeladan ligger i sluttningen norr om Bromma kyrka, liksom Sockenstugan och prästgården från år 1850. Öster om Tiondeladan ligger Gamla Klockargården och Kyrkskolan och på Kråsberget norr om Tiondeladan ligger Klockstapeln. Lite norr om Tiondeladan, på Doktor Abrahams Väg, låg Arrendatorbostaden. Huset eldhärjades och revs 1979. Det låg mitt emot Prästgården och var från 1500- eller 1600-talet.

Gamla Klockargården är en byggnad som ligger nära Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Klockargården fungerade som den första skollokalen i Bromma. Klockarens arbete sedan mitten av 1600-talet bestod i att lära ungdomen att läsa och skriva. Det lilla rummet som hittills hade använts som skolsal i Gamla Klockargården blev alltmer otillräckligt när folkskolestadgan från 1842 antogs. Ett beslut om att bygga en ny skola antogs vid sockenstämman 1862. Den nya skolan blev färdig 1864. Både klockargården och prästgården var kronohemman. Klockarämbetet bestod även av många andra sysslor. Klockaren skulle även vårda kyrkan och dess inventarier samt sköta klockringningen och bistå prästen med kungörelser, kollekt och kyrkobokföring. Klockaren hade ett litet jordbruk och boskap att sköta. År 1755 började ordnad skolundervisning i gamla klockargården i Bromma socken på initiativ av den driftige kyrkoherden i Bromma, doktor Abraham Pettersson. Man antar att Klockargården byggdes för skoländamål. Den skulle vara både skollokal och bostad för komminister Erik Månström (1721-1793), som var lärare från starten 1755 och ända till 1793. Erik Månström utnämndes 1755 till komminister och skolmästare i Bromma församling. Skolmästare var titeln på en rektor eller en skolledare under medeltiden. Högst status hade riksskolmästaren, och i städerna fanns respekterade stadsskolmästare. Under 1600-talet kom ordet "skolmästare" att avse lärare. Klockaren vid Bromma kyrka bodde här senare. Byggnaden Gamla Klockargården brann 1805, men den återuppbyggdes. Den nya byggnaden uppfördes 1808, sedan den gamla hade förstörts vid branden 1805. På 1930-talet användes byggnaden Gamla Klockargården som expedition för kyrkogårdsförvaltningen, som 1961 flyttade till större och modernare lokaler. Kyrkogårdsnämnden erhöll då en ny förvaltningsbyggnad, som också ligger bland de röda husen kring Bromma kyrka. Expeditionslokalerna i Gamla Klockargården hade där ett provisorium sedan början på 1930-talet. Kyrkogårdsnämnden erhöll slutgiltigt expeditionslokalerna år 1939 och därefter residerade kyrkogårdsnämnden och dess expedition där fram till 1961. Därefter har klockargården av församlingen använts som förskola. "De röda husen kring Bromma kyrka har i enlighet med de kommunala museimännens önskan bevarats och restaurerats och utgör nu en omistlig kulturskatt till glädje och nytta för många församlingsbor och besökare i Bromma." Klockardottern Dagmar Gerdelius skriver i sin uppsats "Kring klockargård och prästgård i gamla Bromma": På 1890-talet var den gamla klockargården en idyll. Hela söderväggen var övervuxen med vildvin ända upp på taket. Runt om lyste blommande hägg, syren och fruktträd om våren, granna blommor och mognande frukter om hösten. Olägenheten var kylan och råttorna. Ingen riktig brunn fanns.

Bromma Kyrka är en stadsdel kring Bromma kyrka i Västerort inom Stockholms kommun. Den gränsar till Norra Ängby, Beckomberga, Eneby och Riksby. Stadsdelen bildades 1932, där norra delen 1940 utbröts till en egen stadsdel Eneby. I början av 1900-talet ägdes marken, där stadsdelen Bromma Kyrka nu breder ut sig av Eneby gård, kyrkoherdebostället vid Bromma kyrka och Beckomberga gård. Området kallades då Bromma kyrktrakt. Eneby gårds dåvarande ägare började 1905 att sälja tomter för villabebyggelse. Försäljningen pågick i tio år men var inte särskilt omfattande. Några kvarter låg söder om Bällstavägen och ingår nu i stadsdelen Bromma Kyrka. Staden köpte 1938 återstoden av fastigheten och bebyggdes med småstugor. Eneby gård revs 1968. Marken styckades i två delar. Man skulle först exploatera delen öster om Bällstavägen, var det meningen, för att sedan fortsätta med den västra delen. I stället blev det så att Sundbyberg köpte den västra delen av tomtmarken för att anlägga ett reningsverk. Området som ligger öster om Bällstavägen kom då att bilda Bromma Villastad. Eneby gårds ägare sålde tomter, som han kallade Bromma Villastad. Denna försäljning var avslutad 1914. En stor del av Bromma kyrkojord såldes 1918 för att bebyggas. För detta ändamål bildades Föreningen Bromma Trädgårdar u.p.a., som bestod fram till 1946. En mängd mycket stora villatomter har bildats och bebyggts genom att man delade de ursprungliga tomterna. Bromma församling har medeltida ursprung. Den 1 maj 1909 utbröts Sundbybergs församling från Bromma församling. Bromma församling utgjorde till den 1 maj 1909 ett eget pastorat för att därefter till den 1 maj 1916 vara moderförsamling i pastoratet Bromma och Sundbyberg, för att därefter åter utgöra ett eget pastorat. År 1915 bjöds delar av kyrkoherdebostället ut till försäljning av Kungl. Maj:t. Stockholms stad visade inte något intresse för att köpa området. Det blev i stället några handlingskraftiga män, som bildade Föreningen Bromma Trädgårdar u.p.a.. Denna förening köpte 1919 området söder och öster om Bromma kyrka. År 1923 köpte föreningen även en del av Beckombega gård, som låg sydväst om kyrkan, eftersom efterfrågan på tomter blev så stor. När Föreningen Bromma Trädgårdar upphörde att existera bildade villaägarna 1950 Bromma Kyrkas Villaägarförening upa. 1957 var det dags för en sammanslagning av Föreningen Bromma Trädgårdar upa och den 1920 bildade föreningen Föreningen Bromma Villastad u.p.a.. Den sammanslagna föreningen har namnet Bromma Kyrkas Villaägarförening u.p.a.. Till en början var tomterna i området stora, 4000 - 7000 kvadratmeter stora, men under årens lopp blev tomtavstyckningar allt vanligare. Nu ligger tomternas areal mellan 300 och 3500 kvadratmeter.