Bantorget

Grand Hotel är ett av Lunds äldsta och mest klassiska hotell och har även en restaurangverksamhet. Grand Hotel ritades av stadsarkitekten i Helsingborg Alfred Hellerström och uppfördes i historicerande stil 1896–98 vid Bantorget. Den officiella invigningen ägde rum den 12 oktober 1899. Från början var hotellets och dess matsals gäster huvudsakligen av borgerlig karaktär, men med bland annat anställandet av Ingrid Persdotter, tidigare servitris på Akademiska Föreningen, på 1910-talet kom hotellet också att få en stor akademisk publik. En mängd berömda akademiska lundaprofiler har varit gäster här, däribland Sam Ask, Carl Henrik Jensen-Carlén (vars många karikatyrteckningar av andra stamgäster pryder bland annat matsal och foajé), Fritiof Nilsson Piraten och Sten Broman. De båda sistnämnda har sedermera fått rum i byggnaden uppkallade efter sig och givit namn åt maträtter på restaurangens meny: i Piratens fall en smörgås med ål och i Bromans en av denne komponerad variant av köttbullar med whisky i såsen. Grand Hotel är eller har också varit samlingslokal för en rad olika sällskap, ordnar och organisationer i Lund, såsom Knutsgillet, Sällskapet CC, Lukasgillet, en av stadens Rotaryklubbar med mera. Byggnadens fasad är klädd med kalkrik övedssandsten. Sedan uppförandet har denna på sina håll kommit att visa prov på långt framskridet vittrande och därför delvis ersatts med tysk sandsten och en hårdare orsasandsten i samband med en restaurering omkring 2010. Grand Hotel har även en matbutik som heter Grand Deli och som ligger på Klostergatan 11, där kan man köpa dagens lunch, sallader och delivaror.

Knut den Stores torg ligger i centrala Lund, mittemot järnvägsstationen. Genom det område som tidigare tillhört Carl Holmbergs mekaniska verkstad tillkom 1956 Knut den Stores gata som en förbindelselänk mellan Bangatan och Bytaregatan. Platsen fick dock sin slutgiltiga utformning först sedan kontorshusen på norra sidan om torget färdigställdes i mitten av 1970-talet och namnet har sedermera ändrats till Knut den Stores torg. På slutet 1990-talet omgestaltades torgets och järnvägsstationens planering och ytskikt av landskapsarkitekten Sven-Ingvar Andersson. Den södra delen av torget täcks helt av Knutsgården, ett bostads- kontors- och butikshus som ritades 1959 av Backström och Reinius. Huset är ett av Lunds vackraste exempel på efterkrigsmodernism och har all den skönhet och detaljering som senare gick förlorad under rekord- och miljonprogramsåren - något som för övrigt tydligt speglas av husen på den norra sidan av torget. Torget har även i folkmun kallats "Röda torget" på grund av dess röda stenbeläggning. På grund av torgets närhet till stadsdelens systembolag, järnvägsstationen och flera busshållplatser blev det tillhåll för stadens hemlösa och missbrukare. Flera åtgärder gjordes vilket ledde till att problemen minskade.[källa behövs]

Sankt Jacobs kyrka, eller i sin danska namnform Sankt Ibbs kyrka, var en katolsk kyrka i Lund under medeltiden. Den låg i nuvarande kvarteren Gråbröder och Carl Holmberg, och över nuvarande Bytaregatan. Kyrkan nämns i en skriftlig källa första gången 1303. Den var helgad åt Sankt Jakob den äldre, som sägs vara begravd i Santiago de Compostela i Spanien. Jacob var son till Sebedeus, som var fiskare i Kafarnaum, och var liksom sin bror Johannes en av Jesu lärjungar. Sankt Jacobs kyrka hade nära koppling till Sankta Maria och Sankt Peters kloster, åtminstone under senare delen av medeltiden. Klostrets manliga prior tjänstgjorde också som sockenpräst i Sankt Jakobs kyrka. De första gravarna på kyrkogården runt omkring kyrkan hittades 1909. Kyrkan och kyrkogården undersöktes arkeologiskt 1959, och 1983 gjordes en större arkeologisk undersökning. Kyrkan var ganska liten och det är bara en del av dess kor som har undersökts arkeologiskt. Den var byggd i romansk stil med långhus, kor och troligen en absid. Ärkebiskopen hade sannolikt patronatsrätten över kyrkan fram till reformationen i Danmark, då den överfördes till Sankta Maria och Sankt Peters kloster. Kyrkan användes också en tid efter reformationen. Kyrkogården slutade användas på 1560-talet, och i samband med det revs kyrkan. Bytaregatans södra del har senare dragits om så att den går rakt över kyrkogården.

Lunds centralstation, även kallad Lund C, är en järnvägsstation i Lund. Den är Sveriges tredje mest använda järnvägsstation räknat i antal resenärer per dag. I Lund viker Västkustbanan mot Göteborg av från Södra stambanan (linjen mellan Malmö och Stockholm). Detta innebär att stationen har tre utgående järnvägslinjer; mot Malmö (Köpenhamn, Trelleborg), Eslöv (Stockholm, Kristianstad, Kalmar) och Kävlinge (Helsingborg, Göteborg) Tidigare har det även funnits järnvägar till Bjärred, Harlösa och Trelleborg (via Staffanstorp och Svedala). Nu är dock dessa tre nedlagda och upprivna förutom en liten del av Trelleborgsbanan som fungerar som industrispår åt Tetra Pak.

Sankt Peters klosters kyrka är en kyrka belägen strax väster om järnvägen i Lund. Den är församlingskyrka i Sankt Peters klosters församling i Lunds stift. Den nuvarande kyrkan är från 1300-talet och uppförd i rött tegel i gotisk stil. Sankt Peters klosters kyrka byggdes som klosterkyrka för nunneklostret Sankta Marias och Sankt Peters kloster. Denna klosterkyrka är, vid sidan av domkyrkan, den enda kvarvarande av de kyrkor som fanns i det medeltida Lund. Övriga kyrkor och kloster revs i samband med reformationen i Danmark 1536.

Sankt Peters klosters församling är en församling i Lunds kontrakt i Lunds stift. Församlingen ligger i Lunds kommun i Skåne län och ingår i Lunds pastorat. Församlingen omfattar stadsdelen Väster i Lund

Lunds Sankt Peters klosters distrikt är ett distrikt i Lunds kommun och Skåne län. Det omfattar västra delen av Lund.

Sankt Peters klosters socken i Skåne ingick i Torna härad, uppgick 1914 i Lunds stad, och området är sedan 1971 en del av Lunds kommun. 2016 inrättades Lunds Sankt Peters klosters distrikt som dock inte till fullo motsvarar sockenområdet. Socknens areal var 7,62 kvadratkilometer land. År 1913 fanns här 889 invånare. Västra delen av tätorten Lund samt sockenkyrkan Sankt Peters klosters kyrka ligger i socknen.

Sankt Peters Klosters landskommun var en tidigare kommun i dåvarande Malmöhus län.

Lilla Fiskaregatan är en gata i Lunds stadskärna som går mellan Stortorget och Bantorget. Nuförtiden är gatan en populär affärsgata. Hela gatan är gång- och cykelväg med utplanade trottoarer. Längs med gatan finns varierande arkitektur med några envåningshus från 1800-talet samt flervåningshus i nyrenässans och nyklassicism från senare delen av 1800-talet. Den östligaste delen av gatan (från Stora Gråbrödersgatan och fram till Stortorget) hade fram till 1922 det officiella namnet Clemensgatan (även Clementsgatan eller Klementsgatan), ett namn som numera fallit ur bruk. Gatan var uppkallad efter den vikingatida-medeltida Sankt Clemens kyrka.

Billegården är ett kvarter i Lunds stadskärna, ungefär mittemellan Stortorget och den medeltida stadsvallen.

Gråbrödraklostret, eller Franciskanerkonventet Sankta Katarina, var ett franciskanerkonvent i Lund, som grundades 1238. Franciskanerorden grundades 1223 av Franciskus av Assissi. Ordensdräkten är grå, därav namnet gråbröder. Orden var, liksom dominikanorden, en tiggarorden, vilket innebar att gråbröderna skulle följa ett fromhetsideal, som innebar att följa Kristus genom försakelse och fattigdom och ägna sig åt själavård och predikan. Gråbrödrakonventet i Lund var en stor anläggning mot Stora Gråbrödersgatan, med en kyrka längs med Klostergatan. Klosterkyrkan invigdes 1276 av biskop Tyge II av Aarhus, eftersom Lund saknade egen biskop då. Kyrkan byggdes om på 1300-talet till en tegelkyrka, som fick en planlösning som invändigt påminner om franciskanernas ursprungliga klosterkyrka. Efter en eldsvåda byggde en ny kyrka, som invigdes 1383. Klostergatan gick då något söder om sitt nuvarande läge, så kyrkan stod över mer än hälften av den nuvarande Klostergatan. År 1432 inrättades ett Studium Generale i Lund, den medeltida benämningen på universitet, vilken var den första högskolan i Norden. Studierna bestod av föreläsningar, repetitioner av det man lyssnat på, samt disputationer. Undervisningen inleddes år 1438 och bedrevs troligen fram till reformationen i Danmark 1536, men nästan inget är längre känt om verksamheten vid läroanstalten. I samband med reformationen drevs gråbröderna bort och kloster och kyrka raserades.