Stamford Bridge, London

Wandsworth Bridge är en bro i London över floden Themsen som för väg A217 mellan området Battersea, nära Wandsworth Town Station, i London Borough of Wandsworth, på södra delen av floden, och områdena Sands End och Parsons Green, i London Borough of Hammersmith och Fulham, på norra sidan. Den första bron på platsen var en tullbro byggd 1873 av Julian Tolmé, i väntan på att den västra ändstationen av Hammersmith och City Railway inom kort skulle byggas på norra stranden, vilket skulle leda till en kraftig ökning av antalet människor som då ville komma över floden. Järnvägsterminalen byggdes inte och problem med dränering på infartsvägen försvårade tillgången till bron för fordon. Wandsworth Bridge var kommersiellt misslyckad, och 1880 togs den i offentlig ägo och gjordes avgiftsfri. Tolmés bro var smal och för svag för att transportera bussar och 1926 rekommenderade en kunglig kommission att den skulle bytas ut. År 1937 revs Tolmés bro. Den nuvarande bron, en osmyckad konsolbro av stål designad av Sir Thomas Peirson Frank, öppnades 1940. När den öppnades var den målad i tråkiga blå nyanser som kamouflage mot flyganfall, ett färgschema som den behållit. Även om Wandsworth Bridge är en av de mest trafikerade broarna i London, med över 50 000 fordon dagligen, har den beskrivits som "förmodligen den minst anmärkningsvärda bron i London".

South Kensington är en stadsdel (district) i Royal Borough of Kensington and Chelsea i London i Storbritannien, samt även en tunnelbanestation i samma område som invigdes 1868. Stationen trafikeras av Circle line och District line på en station i marknivå från 1868 och Piccadilly line med en underjordisk station från 1906. Stationen är nära tre museer: Science Museum, Natural History Museum och Victoria and Albert Museum, och används av många turister som besöker museerna.

Cheyne Walk är en gata i Chelsea i London. Gatan är bland annat känd för att den brittiske konstnären William Turner levde och dog här. På gatan har också Sylvia Pankhurst och David Lloyd George bott. Gatan har fått namnet efter William Cheyne, 2nd Viscount Newhaven.

Battersea Bridge är en bågbro med fem spann, tillverkad i järn och granit, som sträcker sig över floden Themsen i London. Den ligger i en skarp krök i floden och förbinder Battersea söder om floden med Chelsea i norr. Bron ersatte en färjeled som hade trafikerats nära platsen åtminstone sedan mitten av 1500-talet. Bron öppnades 21 juli 1890. Den smalaste bevarade vägbron över Themsen i London och är en av Londons minst trafikerade Themsen-broar. Läget i en krök i älven gör bron till en fara för sjöfarten, och den har stängts många gånger på grund av kollisioner.

Kensington är en stadsdel i London borough Kensington and Chelsea, i grevskapet Storlondon, i England. Kensington var ett distrikt från 1900 till 1965 när blev den en del av Kensington and Chelsea. Kensington nämndes i Domedagsboken (Domesday Book) år 1086, och kallades då Chenesitone.

10 Palace Gate är ett modernistiskt bostadshus i Kensington i London, färdigställt 1939 och ritat av arkitekten Wells Coates. Byggnaderna bär likheter med samtida verk av Le Corbusier och Walter Gropius. Lägenheterna är utformade med generösa sällskapsutrymmen med högt i tak, kombinerat med mindre privata utrymmen som sovrum och badrum.

Natural History Museum (Naturhistoriska museet), tidigare British Museum of Natural History, i London är ett av de största museerna för naturhistoria i världen. Det är ett av tre museer på Exhibition Road i Londonstadsdelen South Kensington. Byggnaden uppfördes 1860 i romersk-bysantinsk stil. Av tradition har museet fri entré. I museet finns omkring 40 miljoner zoologiska och botaniska objekt, däribland skelett av dinosaurier, olika fossiler (till exempel en Archaeopteryx), ett 30 meter långt skelett av en blåval och en modell av drontfågeln som dog ut 1690. Museet har sitt ursprung i de naturhistoriska samlingar vilka fram till 1880–1883 förvarades på British Museum. Museet träffades av bomber under andra världskriget och stora delar av de botaniska och paleontologiska samlingarna förstördes.

Imperial College London, formellt The Imperial College of Science, Technology and Medicine, är ett världsledande universitet i London, Storbritannien. Det bildades 1907 och var fram till sitt hundraårsjubileum 2007 en del av University of London. Numera är det ett självständigt universitet. Universitetet är uppdelat i fyra fakulteter inom vilka det finns över 40 institutioner: Imperial College Faculty of Natural Sciences (naturvetenskapliga fakulteten) Imperial College Faculty of Medicine (medicinska fakulteten) Imperial College Faculty of Engineering (ingenjörsvetenskapliga fakulteten) Imperial College Business School (handelshögskolan) Huvuddelen av universitetet är beläget i South Kensington-området i centrala London på gränsen mellan Royal Borough of Kensington and Chelsea och City of Westminster. Det finns även ytterligare campus i stadsdelarna Chelsea, Hammersmith och Paddington. Åtskilliga premiärministrar, industrimagnater, 15 Nobelpristagare och 2 vinnare av Fieldsmedaljen har studerat vid universitetet.

Fulham är en stadsdel (district) i kommunen London Borough of Hammersmith and Fulham, i London. Fulham var tidigare ett biskopssäte för Fulham and Gibraltar, och Fulham Palace var tidigare Biskopen av Londons officiella residens. Byggnaden är nu museum och parkområdena har kolonilotter och en botanisk trädgård. Annars består Fulham mest av bostäder. Chelsea FC:s hemmaarena Stamford Bridge ligger i Fulham, nära gränsen till stadsdelen Chelsea, samt även Fulham FC:s hemmaarena Craven Cottage. En känd svensk Fulham-bo var Sven-Bertil Taube. Fulham nämndes i Domedagsboken (Domesday Book) år 1086, och kallades då Fuleham. Fram till 1965 var det ett separat distrikt.

Royal College of Music (RCM) i South Kensington, London, grundades 1882 av dåvarande prinsen av Wales, sedermera kung Edvard VII av Storbritannien. Det är ett av världens mest ansedda säten för högre studier i musik, såväl för utövande musiker, dirigenter och kompositörer som för forskare.

Science Museum är ett stort museum för naturvetenskap och teknik på Exhibition Road i South Kensington i London. Det är en del av National Museum of Science and Industry. Ritat av arkitekten Sir Richard Allison, som även ritade det Brittiska residenset i Diplomatstaden, Stockholm. Science Museum grundades 1857 med Bennet Woodcroft som intendent. Samlingen donerades av Royal Society of Arts och överskottet från Londonutställningen 1851. I begynnelsen var museet en del av South Kensington Museum liksom Victoria and Albert Museum, men blev avskilt som Museum of Patents 1858 och Patent Office Museum 1863. 1865 fick den vetenskapliga och teknologiska avdelningen sitt nuvarande namn, medan konstsamlingen överläts till Victoria and Albert Museum. Patent Office Museum fortsatte som en egen enhet till 1909, då det inlemmades i Science Museum. Museet har mer än 300.000 föremål i sina samlingar. Till de mer berömda objekten räknas Stephenson Rocket, Puffing Billy, den första jetmotorn, en rekonstruktion av Francis Cricks och James Watsons modell av DNA, några av de äldsta bevarade ångmaskinerna, en rekonstruktion av Charles Babbages Differensmaskin samt den första prototypen till tiotusenårsklockan Clock of the Long Now. Det finns flera hundra interaktiva utställningsobjekt, en tredimensionell IMAX-biograf, samt Henry Wellcomes medicinalhistoriska samling. Utöver museidriften är Science Museum en internationellt erkänd forskningsinstitution. Biblioteket var fram till 1960-talet Storbritanniens nationalbibliotek för naturvetenskap, medicin och teknologi. Det drivs tillsammans med Imperial College Londons bibliotek.

Royal College of Art är en brittisk konst- och formgivningshögskola i London. Royal College of Art har cirka 900 studenter inskrivna. Skolan finns i Kensington och Battersea i London. Högskolan inrättades 1837 som Government School of Design i Somerset House vid Strand i London. Den vidgades till att omfatta både formgivning och målning, omdöptes 1853 till National Art Training School och flyttade 1857 till South Kensington som en del av South Kensington Museum. År 1896 ändrades namnet till Royal College of Art. Den benämndes under 1800-talet ofta South Kensington School of Art. År 1967 fick högskolan ställning som ett fristående universitet. Royal College of Art spelade en viktig roll under 1920-talet för uppkomsten av en modern brittisk skulptörtradition men New Sculpture-rörelsen med elever som Barbara Hepworth och Henry Moore, och på 1960-talet genom uppkomsten av popkonst med bland annat Peter Blake och David Hockney. Royal College of Art har utbildning på post-graduatenivå inom ett antal områden som arkitektur, målning, skulptur, fotografi, formgivning och industridesign.