place

Cheyne Walk

Alla artiklar märkta med mallen källorAlla artiklar som behöver källorArtiklar som behöver källor 2017-12ChelseaGator i London
Cheyne Walk, London, c late 18th early 19th century. People strolling by the banks of the River Thames in the distance is Chelsea Old Church MoL
Cheyne Walk, London, c late 18th early 19th century. People strolling by the banks of the River Thames in the distance is Chelsea Old Church MoL

Cheyne Walk är en gata i Chelsea i London. Gatan är bland annat känd för att den brittiske konstnären William Turner levde och dog här. På gatan har också Sylvia Pankhurst och David Lloyd George bott. Gatan har fått namnet efter William Cheyne, 2nd Viscount Newhaven.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Cheyne Walk (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Cheyne Walk
Avenue du Général de Gaulle, Bordeaux

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Cheyne WalkLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 51.482305555556 ° E -0.173 °
placeVisa på kartan

Adress

Avenue du Général de Gaulle
33520 Bordeaux
Nouvelle-Aquitaine, France
mapÖppna på Google Maps

Cheyne Walk, London, c late 18th early 19th century. People strolling by the banks of the River Thames in the distance is Chelsea Old Church MoL
Cheyne Walk, London, c late 18th early 19th century. People strolling by the banks of the River Thames in the distance is Chelsea Old Church MoL
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Bruna hund-affären
Bruna hund-affären

Bruna hund-affären (engelska: Brown Dog affair) var en politisk konflikt om vivisektion i edvardianska England mellan åren 1903 till 1910. Konfliktens upprinnelse skedde i februari 1903 under en lektion på Department of Physiology vid University College London ledd av professor Ernest Starling, då läkaren William Bayliss demonstrerade en vivisektion på en brun terrier inför 60 medicinstudenter. Lektionen hade infiltrerats av de två svenska feministerna och djurrättsaktivisterna Lizzy Lind af Hageby och Leisa Katherine Schartau. Enligt skolan och Bayliss var hunden tillräckligt nedsövd, men enligt de svenska aktivister var hunden vid medvetande och sprattlade. Ingreppet fördömdes som grymt och olagligt av National Anti-Vivisection Society. Bayliss, vars forskning på hundar ledde till upptäckten av hormoner stämde föreningen för ärekränkning, och vann i Royal Courts of Justice. Antivivisektionister beställde en bronsstaty över hunden, vilken avtäcktes 1906 i Battersea, något som provocerade medicinstudenter och andra, som kom att kallas för anti-doggers. På monumentets plakett stod det: Monumentet vandaliserades vilket ledde till att polis tvingades vakta det dygnet runt. Den 10 december 1907 marscherade 1 000 anti-doggers genom centrala London. På Trafalgar Square uppstod stridigheter mellan dem och suffragetter, fackföreningsfolk, och 400 poliser. Stridigheterna har kallats för Bruna hund-upploppen. I mars 1910 hade Battersea Council tröttnat på de ständiga problemen som statyn orsakade och sände fyra personer, eskorterade av 120 poliser, för att om natten montera ned statyn. Det påstås att den efter detta smältes ned, trots en namninsamling för statyn, bestående av 20 000 namn lämnades in. En ny staty av den bruna hunden beställdes av antivivisektionistgrupper mer än 70 år senare som placerades i Battersea Park år 1985. Konflikten ledde till upprättandet av en statlig utredning för att undersöka användningen av djur vid experiment. Affären blev en cause célèbre som rapporterades dela landet.

Science Museum
Science Museum

Science Museum är ett stort museum för naturvetenskap och teknik på Exhibition Road i South Kensington i London. Det är en del av National Museum of Science and Industry. Ritat av arkitekten Sir Richard Allison, som även ritade det Brittiska residenset i Diplomatstaden, Stockholm. Science Museum grundades 1857 med Bennet Woodcroft som intendent. Samlingen donerades av Royal Society of Arts och överskottet från Londonutställningen 1851. I begynnelsen var museet en del av South Kensington Museum liksom Victoria and Albert Museum, men blev avskilt som Museum of Patents 1858 och Patent Office Museum 1863. 1865 fick den vetenskapliga och teknologiska avdelningen sitt nuvarande namn, medan konstsamlingen överläts till Victoria and Albert Museum. Patent Office Museum fortsatte som en egen enhet till 1909, då det inlemmades i Science Museum. Museet har mer än 300.000 föremål i sina samlingar. Till de mer berömda objekten räknas Stephenson Rocket, Puffing Billy, den första jetmotorn, en rekonstruktion av Francis Cricks och James Watsons modell av DNA, några av de äldsta bevarade ångmaskinerna, en rekonstruktion av Charles Babbages Differensmaskin samt den första prototypen till tiotusenårsklockan Clock of the Long Now. Det finns flera hundra interaktiva utställningsobjekt, en tredimensionell IMAX-biograf, samt Henry Wellcomes medicinalhistoriska samling. Utöver museidriften är Science Museum en internationellt erkänd forskningsinstitution. Biblioteket var fram till 1960-talet Storbritanniens nationalbibliotek för naturvetenskap, medicin och teknologi. Det drivs tillsammans med Imperial College Londons bibliotek.