place

Doktor Liborius gata

Gator i GöteborgGuldheden
Doktor Liborius
Doktor Liborius

Doktor Liborius gata är en gata i Södra Guldheden i Göteborg. Den fick sitt namn 1949 efter läkaren Johan August Liborius som var överkirurg vid Sahlgrenska sjukhuset 1845–1870 samt ledamot av sjukhusets byggnadskommitté. Han anses vara den förste moderne kirurgen på sjukhuset. Gatan startar vid Syster Ainas gata, sträcker sig söderut och slutar som återvändsgata. Den är cirka 480 meter lång och är numrerad till 52. Längs gatans östra och södra sida – i kvarteret 34 Blåelden och kvarteret 36 Bergmyntan – ligger trevånings lamellhus i rött tegel. De uppfördes för Stiftelsen Samhällsbyggen 1950, vilka även stod för ritningarna. På den västra sidan finns sex stycken, niovånings punkthus som uppfördes 1950–1952 i kvarteren 38 Vattenveronikan och 37 Drakblomman. Dessa hus har fått arkitektoniskt erkännande, genom sina två huskroppar, något förskjutna från varandra och förbundna med ett inglasat trapphus. Arkitekter var Sven Brolid och Jan Wallinder. Det var en byggherre för varje hus, alltså sex stycken.

Utdrag från Wikipedia-artikeln Doktor Liborius gata (Licens: CC BY-SA 3.0, Författare, Bildmaterial).

Doktor Liborius gata
Doktor Liborius gata, Göteborg Guldheden (Centrum)

Geografiska koordinater (GPS) Adress Närliggande platser
placeVisa på kartan

Wikipedia: Doktor Liborius gataLäs mer på Wikipedia

Geografiska koordinater (GPS)

Latitud Longitud
N 57.68285 ° E 11.977066666667 °
placeVisa på kartan

Adress

Doktor Liborius gata 9
413 23 Göteborg, Guldheden (Centrum)
Sverige
mapÖppna på Google Maps

Doktor Liborius
Doktor Liborius
Dela erfarenheter

Närliggande platser

Syster Ainas Gata
Syster Ainas Gata

Syster Ainas Gata är en cirka 100 meter lång gata i stadsdelen (Södra-) Guldheden i Göteborg. Den sträcker sig från Doktor Liborius gata-Doktor Wigardhs gata i riktning mot Doktor Fries Torg, där den övergår i cykel- och gångbana. Gatan är numrerad 1-5 med fastighetsbeteckningarna: (1) Guldheden 32:3, (3) Guldheden 32:2 och (5) Guldheden 32:1. Gatan fick sitt namn 1949 efter Aina Rietz (1885–1947). Hon föddes i Göteborg, dotter till sjökapten Johan Albert Rietz (1854–1924) och Thorborg Ahrenberg (1854–1905), och gick på Majornas läroverk. Därefter utbildade hon sig till sjuksköterska vid Sophiahemmet i Stockholm. Hon var avdelningssköterska på Vänersborgs lasarett 1908-10 och 1911-13 biträdande föreståndare vid Vänersborgs hospital. Hon arbetade sedan för Röda Korset vid olika ställen i Stockholm, innan hon 1914 och under sju år var översköterska vid regementssjukhuset i Halmstad. Syster Aina var knuten till Göteborg från 1921 genom läkaren Sven Johansson, som då var då kirurg på Göteborgs barnsjukhus och mötte dessa sjuka i stort antal. Johansson insåg att patienterna krävde ett socialt stöd, och föreslog att en sjuksköterska skulle knytas till uppgiften. Rietz var rätt person att kunna ge dessa långvarigt sjuka socialt stöd; hon var saklig, hjälpsam och hjärtlig, men inte sentimental och själv en stark personlighet. Fram till sin pensionering 1942, var hon i huvudsak dispensärsköterska för ben- och ledtuberkulos till år 1938 och därefter socialkurator vid Sahlgrenska sjukhuset. Därutöver ägnade hon sig speciellt åt poliopatienter och krigsskadade. Hennes insatser i sjukvården var i många avseenden banbrytande, och av starkt social karaktär. Bland annat deltog hon 1912 i Röda korsets ambulans till Serbien under Första Balkankriget och 1913 under Andra Balkankriget även till Grekland. Hon deltog i organiserandet av sjukhuset Evangelismos i Atén 1916–1917 och under åren 1916–1917 och 1932–34 av organiserandet av sjukvården i Persien. Hon gjorde under 1939 en studieresa till USA. Rietz var styrelseledamot för Göteborgs stads skol- och yrkeshem, Göteborgs stads skolhem och hemskola, Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb, Kungsladugårds kapellstiftelse och Rietz släktförening. Vid Karl Johansgatan 4 i Majorna, hyrde hon rum hos dr Fritz Belfrage. Efter att hon pensionerats, organiserade hon invalidtransporter och besökte flyktingläger. Då hon var på väg för att se till poliopatienter på kustsanatoriet Apelviken i Varberg, fick hon en hjärtinfarkt på tåget och avled.

Gibraltar (herrgård)
Gibraltar (herrgård)

Gibraltar, eller Gibraltar herrgård, är en herrgård för familjen Chalmers i Örgryte socken i Göteborg och har givit namn åt Gibraltargatan. Herrgården med tillhörande mark förvärvades av Göteborgs stad 1876. Det har senare ägts av Akademiska hus och ägs sedan 2014 av HSB Göteborg. Den bevarade två våningar höga huvudbyggnaden i empirstil, i trä på torpargrund, uppfördes 1847. Den är sedan 2024 belägen vid Orrspelsgatan söder om Chalmers Campus Johanneberg. Byggnaden har använts av av Göteborgs stad för olika ändamål. En tidigare förvaltarbostad uppläts som kårhus för Chalmersstudenterna mellan 1948 och 1952. Den gick då under benämningen "lopphuset" efter att tidigare ha använts av Anticimex. Den 1 november 1945 förvärvades fastigheten av Chalmers för 4 420 kronor. Avsikten var att riva huset för att bygga ett nytt bibliotek på tomten. Detta blev inte av, utan byggnaden inreddes till arkitektkontor. Eftersom byggnaden stod på mark som behövdes för breddandet av Gibraltargatan, flyttades den 1974 cirka 400 meter söderut från sin ursprungliga plats vid Chalmers tvärgata till Gibraltargatan 17. Chalmers använde herrgården dels som kurslokal för internutbildning, dels för mottagningar av olika slag. Sedan 2008 är det bland andra fem researrangörer som sitter på Gibraltar herrgård, men byggnaden inrymmer även det italienska konsulatet. Gibraltar herrgård är listad som kulturhistoriskt värdefull av Byggnadsstyrelsen.