Haga slott

Gustav III:s paviljong är en av byggnaderna i Hagaparken i Solna kommun. Med "Hagas lilla slott" skapade Gustav III ett exklusivt, varaktigt hem som kungen ofta utnyttjade. Lilla slottet uppfördes 1787–1792 med Olof Tempelman som arkitekt och blev för Gustav III en plats att dra sig tillbaka till under oroliga tider. Även om den ursprungliga interiören har förändrats under 1800- och 1900-talen är Gustav III:s paviljong idag en av de främsta exemplen på gustaviansk arkitektur och inredning. Byggnaden är sedan 1934 ett statligt byggnadsminne.

Neptuni tempel med gondolgrottan var planerade byggnader i Hagaparken i Solna kommun. Templet och grottan blev aldrig påbörjade.

Grottan är ett påbörjat byggnadsverk i Hagaparken i Solna. Den ligger mitt emot Gustav III:s paviljong. Grottan kallas den tunneln som började byggas år 1786 för ett vattenuppfordringsverk som skulle fylla en anlagd liten sjö uppe på det så kallade Grottberget. Vattnet skulle tas från Brunnsviken via ett vertikalt schakt, som sprängdes samtidigt. Pumpschaktet syns som ett runt gruvhål på berget. Det vertikala schaktet och den horisontella tunneln möttes aldrig, eftersom arbetena avbröts strax efter Gustav III:s död. Till en början planerades ett ångdrivet pumphus på berget. Maskinhuset, utformat som ett medeltida kastell, hade av Fredrik Magnus Piper inritats i Generalplanen för Haga Lustpark från 1781, där han skrev under litt. "R" - Gottisk bygnad för wattenuppfordringswerket. Anordningen beskrev Piper på följande sätt: "En Bassin formerad ofanpå en bergsklippa dit vatten kommer att uppledas med pump utur ett schakt sprängt genom berget". År 1791 köpte dock Gustav III en väderkvarn, Kalmar slottskvarn, för detta ändamål. Kvarnen blev aldrig uppsatt och arbeten med vattenreservoaren stannade av efter mordet på Gustav III 1792. När Brunnsvikens vattennivå sänktes år 1863 med ca. 1,25 meter förlorade grottan kontakten med sjön. Vattnet som finns i grottan idag är insipprande regnvatten.

Haga slottsgrund eller Stora Haga slottsruin är resterna av Gustav III:s storslagna plan för Stora Haga slott i Hagaparken. I uppdraget att rita slottet var inte mindre än sex arkitekter inblandade. Uppförandet hann inte mer än till grunden innan kungen mördades i mars 1792 och bygget avstannade. Idag finns bara slottets källarmurar kvar.

Grottberget är en klippa i Hagaparken i Solna, som ligger söder om Gustav III:s paviljong. Namnet härrör från den konstgjorda grottan (se Hagaparkens grotta), som är resterna av ett vattenuppfordringsverk som skulle fylla en anlagd liten sjö uppe på berget. På Grottberget planerade Gustav III olika byggnader som dock aldrig fullbordades. Från Grottberget har man en vidsträckt utsikt över södra Brunnsviken. År 1781 presenterade Fredrik Magnus Piper sin General-Plan af Gamla och nya Haga Lustpark för en engelsk park vid Haga. Planen illustrerade inte bara hur parken skulle anläggas utan den redovisade även befintliga och planerade byggnader. En särskild funktion fick området som kallas idag för Grottberget. På denna höjd med en brant klippa ner mot Brunnsviken planerade Piper en anlagd sjö och en pumpstation som skulle pumpa upp vattnet dit. Några år senare, när Louis Jean Desprez hade blivit Gustav III:s favoritarkitekt för Hagaparken, visade Desprez ett förslag till en obelisk på Grottberget. Obelisken skulle uppföras mitt emot Gustav III:s paviljong och utgöra ett långt synligt utropstecken (se Hagaparkens obelisk). Gustav III och Desprez planerade även ett utsiktstorn, eller "observatorium" på Grottberget (se Hagaparkens utsiktstorn). Byggnaden utformades som en hög kolonn i dorisk ordning med en skulptur föreställande Gustav Vasa på toppen. Sockeln var smyckad med vackra häststatyer. Via en invändig spiraltrappa nådde man en utsiktsbalkong. Inget av Pipers eller Desprez förslag utfördes. Idag syns bara ett inhägnat vertikalt gruvhål uppe på berget som är resterna av Pipers pumpschakt.

Gustav III:s block, eller Gustav III:s flyttblock, är ett stort flyttblock i Hagaparken, Solna kommun.

Hagaspåret (Hagaparkens industrispårväg) var en spårvägslinje som fanns i början på 1910-talet i Hagaparken, Solna kommun. Stickspåret gick mellan Haga brygga vid Brunnsviken och Haga norra grindar vid Uppsalavägen där den anslöt till spårvägen mot Råsunda municipalsamhälle och Sundbybergs köping. När de nya stadsdelarna Råsunda och Sundbyberg uppfördes i början av 1900-talet behövdes stora mängder tegel och annat byggnadsmaterial. Med industrispårvägen, som var inlagd i stadsplanen, kunde material hämtas vid Haga brygga där det anlände med båt. Här lastades det om på vagnar för vidare transport till byggplatserna. Vagnarna drogs av ett ångdrivet industrilok. Spåret gick från bryggan upp mot baksidan av Koppartälten, förbi Övre Haga och till grinden vid Uppsalavägen, som då hade en något annorlunda sträckning än idag. Efter tio års användning lades Hagaspåret ner och banvallen jämnades ut. Idag syns fortfarande en liten del av banvallen närmast Haga båtklubb och diket efter sträckningen mot Koppartälten. Intill den gamla spårvägsbanken finns även rester av en stensatt brunn (numera inhägnad med staket) som användes för att tanka loket med vatten.

Hagaparken är en engelskinspirerad park i Haga i Solna kommun i Stockholms län, som anlades på initiativ av Gustav III, varför den även kallas Gustavianska Parken. Den ligger vid Brunnsvikens västra strand och sträcker sig från Stallmästaregården i söder (nära Stockholms innerstads norra kant) till Frösundavik i norr. I parken finns idag en rad olika paviljonger och tempel som till exempel Turkiska kiosken, Koppartälten, Kinesiska paviljongen och Ekotemplet. Där finns även Haga slott samt grunden till ett aldrig färdigbyggt lustslott kallat Haga slottsgrund. Parkens totala yta omfattar 144 hektar som ingår i sin helhet i Kungliga nationalstadsparken.

Brunnsviken är en 3,5 km lång och cirka 0,4–0,5 km bred bräckvattensjö på kommungränsen mellan Solna och Stockholm, som är ansluten till Lilla Värtan genom Ålkistan. Strandlinjen är 12,8 kilometer. Runt Brunnsviken finns en lång rad intressanta byggnader och anläggningar, bland dem Bellevueparken, Hagaparken, Bergianska trädgården, Tivoliudden, Bergshamra by, Lings kulle och Kungliga begravningsplatsen. På 1780-talet hade Gustav III planer på att skapa en sammanhängande kunglig lustpark kring hela sjön men övergav idén till förmån för Hagaparken. Sedan 1995 ingår Brunnsviken i Kungliga nationalstadsparken.

Hagaparkens pelouse, eller kort Stora pelousen, är den stora gräsmattan i Hagaparken i Solna. "Pelouse" är franska och betyder gräsmatta eller gräsplan. Hagaparkens pelouse, som omges av promenadvägar på fyra sidor, är cirka 300 meter lång och 200 meter bred med en yta av cirka 6,0 hektar. Stora pelousen ingår, liksom hela Hagaparken, sedan 1994 i Nationalstadsparken Stockholm-Solna.

Finnstugorna är en grupp av byggnader i Hagaparken i Solna, de ligger i sydöstra delen av parken, inte långt från Turkiska kiosken. Stora Finnstugan är ett bostadshus av timmer. Det fanns redan på platsen, när Gustav III köpte Haga 1771, då kallades stället Finntorpet. Det sägs att Gustav III förlustade sig här som kronprins. Fasadens snickarglädje och verandorna tillkom under 1800-talet. Lilla Finnstugan var ursprungligen två enkla gårdsflyglar, den västra är kvar, men byggdes om på 1810-talet, då den fick sitt nuvarande utseende. På 1920- och 1930-talen fanns här ett välbesökt kafé. Finnstugorna är ett statligt byggnadsminne.

Stallgrunden är resterna av ett påbörjat och aldrig slutfört byggprojekt för Stora stallet på Hagaparken i Solna kommun. Med sin långa fasad vänd mot norr var byggnaden tänkt att vara pendang till Stora Haga slott. År 1789 började schaktarbeten för grunden till Gustav III:s planerade Stora stallet i skogen, strax sydväst om pelousen. Som arkitekt för anläggningen anlitades Louis Jean Desprez som redan var sysselsatt med flera andra projekt på Haga, bland annat Stora Haga slott, Amor och Psyketemplet samt Koppartälten. Efter Desprez förlagor utförde hans elev Carl Christoffer Gjörwell den yngre ett antal förslagsritningar. I Desprez första utkast från årsskiftet 1788–1789 utformade han stallet 105 meter lång, med 108 spiltor och interiören som ett rikt skulptursmyckat palats. Stallets höga portal gick genom två våningar, byggnaden enorma mitthall pryddes med skulpturer i fonden, där en stalldräng lät två hästar dricka ur stora musslor av marmor. Gustav III fann förslaget för dyrt och bad Desprez att förenkla anläggningen. I sin vidare bearbetning slopade Desprez en del av byggnadens utsmyckningar, men utökade den samtidigt betydligt i storlek. Nu var den 168 meter lång och hade plats för 212 hästar. Att Stora stallet var en viktig byggnad i Hagaparken syns på Fredrik Magnus Pipers Pipers generalplan för Haga lustpark där han ritade in syftlinjer mellan stallet (S) och Stora Haga slott (W) samt mellan stallet och Övre Haga (T). Omkring 1791 avstannade dock arbetena med stallet för att föra över resurserna till det pågående slottsbygget (Stora Haga slott) istället. I ett skogsparti direkt söder om Pelousen kan man se början till grundmurarna i gråsten av granit. Platsen ter sig idag (2010) så som den såg ut på 1790-talet när arbetskraften lämnade området. En stor grop i skogen och lösbrutna klippblock är allt som påminner numera om Gustav III:s storstilade plan till stallbyggnad.