Norra Ängby

Norra Ängby skola är en kommunal grundskola på Vultejusvägen 20 i Norra Ängby i Bromma, väster om Stockholm. Skolan är en F-6-skola, det vill säga en grundskola med undervisning upp till årskurs 6 med ca 730 elever och ca 90 anställda. Norra Ängby skola ritades av arkitekt Ture Ryberg och byggdes 1930 samt togs i bruk samma år. Arkitektuppdraget för den nya skolan i Norra Ängby gick till Ture Ryberg, som var en ofta anlitad skolhusbyggnadsarkitekt i Stockholm, både före och efter andra världskriget. Uppdragsgivare var Stockholms folkskoledirektion. Skolbyggnaden uppfördes ursprungligen med en L-formad plan 1930. Mellan 1934 och 1936 skedde en om- och tillbyggnad på den befintliga byggnaden. Om- och tillbyggnaden ritades även den av arkitekt Ture Ryberg och nu i samarbete med Folkskoledirektionens skolhusnämnd. Huskroppen förlängdes åt söder och skolbibliotek, stadsbibliotek, skolkök, slöjdsal och samlingslokal tillkom. På den befintliga byggnaden tillkom en ny entré till bespisningsrum. Återinvigningen skedde den 9 maj 1936. Skolan ligger på Vultejusvägen 20 samt även på Vultejusvägen 16 och 18. Fastigheten Norra Ängby skola är grönklassad av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär att bebyggelsen anses vara ”särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.

Ej att förväxla med Ängbyplan, som ligger cirka 500 meter längre söderut. Ängby torg är ett litet torg beläget i stadsdelen Norra Ängby i Bromma i Västerort inom Stockholms kommun. Torget fick sitt namn år 2005. Torget har i alla år kallats för Ängby Torg i folkmun, men först från 2005 finns namnet med i stadsplanen (vilket underlättar för polis och brandkår). Det tidigare namnlösa torget begränsas i norr av Beckombergavägen och i väst av Vultejusvägen. Bebyggelsen består av tre huslängor som grupperar sig kring en öppen gräsplan och innehåller en del butiker. Torget är ett typiskt trädgårdsstadstorg omgiven av flerbostadshus med butiker i bottenvåningen och plantering i mitten. Torget stadsplanerades 1930 av planarkitekten Thure Bergentz i samband med hela Norra Ängby och vann laga kraft i maj 1931. Ängby torg bör inte sammanblandas med Ängbyplan som ligger ca 500 meter längre söderut. Fram till slutet av 1960-talet var utbudet av affärer kring torget mera varierat än idag. Då fanns bland annat en Konsumbutik, fiskaffär, mjölkaffär, speceriaffär, järnhandel, färghandel, sybehörsaffär och tobakshandel. Fram till sommaren 1999 fanns också ett postkontor här. En pizzeria har tillkommit under de senaste årtiondena, liksom i nästan alla andra gamla förortscentra.

Komötet är ett gravfält från yngre järnåldern i stadsdelen Norra Ängby i Bromma, väster om Stockholm. Gravfältet ligger på en höjd i ett skogsparti väster om Norra Ängby skola och söder om Stobaeusvägen och norr om hörnet av Peringsköldsvägen och Liljegrensvägen, där det finns en informationsskylt uppsatt. Området, som går under namnet "Komötet", ligger på ett krön av en sydvästsluttning på en större moränrygg.

Ängby IP är en idrottsplats i Bromma, Stockholm. Ängby IP invigdes 1947 och då flyttade föreningen Ängby IF sin aktivitet dit. Idrottsplatsen är försedd med en 11-manna konstgräsplan, fyra löpbanor och två konstgräsplaner för 7-mannaspel varav en av 7- manna planerna drivs av Ängby IF. Den 7-manna planen som drivs av Ängby IF ligger en bit bort från övriga planer i anslutning till klubbhuset som flyttades dit 1992. Ängby idrottsplats ligger på Vultejusvägen 14 i Norra Ängby.

Karsvik eller Karsviks by är namnet på en gård som på 1500-talet låg i Norra Ängby i Bromma, Västerort. Gården låg då vid den nu försvunna Ängbysjöns norra strand. Byn Karsvik låg i den östra delen av nuvarande parken, Karsviks hage. Östergårdens manbyggnad finns ännu kvar. Numera disponeras gården och den senare uppförda sidobyggnaden av Mälarscouterna, som håller sina scoutmöten i Karsviks hage, som blev nyrenoverat under 1995.

Kyrksjön, tidigare även Bromma Kyrksjö, är en liten och grund insjö belägen mellan Norra Ängby och Bromma Kyrka i Bromma, Stockholm. Området kring Kyrksjön kallas löt. Det är ett mycket gammalt ord, som betyder betesmark eller utjord. Sjön ingår i Kyrksjölötens naturreservat. Vid provfiske har ruda fångats i sjön. Tillrinningen kommer huvudsakligen från naturmark. Inom tillrinningsområdet finns också två koloniområden (Koloniområde Kortenslund och Koloniområde Glia), en mindre del villabebyggelse och ungefär 500 m av Spångavägen. Det enda tydliga tillflödet, ett dike, kommer från Kyrksjölöten och koloniområdet öster om sjön. Utloppet går genom en kulvert under Ängby idrottsplats till en pumpstation vid Bällstavägen. Därifrån förs vattnet till Råcksta träsk. Bebyggelsen runt omkring utgörs till större delen av småhus och villor. Längs norra sidan löper Spångavägen. Vägen, som är den enda större i området, avskärmas ganska effektivt av vegetationen.

Västerort benämns den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden. Stockholms kommun betecknar Västerort som ett stadsområde. I Västerort bor drygt 210 000 invånare (2010). Västerort består av de områden som inkorporerades med Stockholm 1916 (dåvarande Bromma församling, utom Essingeöarna som räknas till Stockholms innerstad) och 1949 (dåvarande Spånga församling och Hässelby villastads köping) samt områden som senare tillförts från kommunerna Järfälla och Sollentuna. I rättsligt hänseende tillhör Västerort från och med den 1 april 2007 Solna domsaga. Polisiärt är Västerort indelat i två lokalpolisområden: Rinkeby (Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsområden) och Vällingby (Hässelby-Vällingby och Bromma stadsdelsområden samt Ekerö). Dessa ingår båda i Polisområde Stockholm nord. Före 2015 ingick Västerort i Västerorts polismästardistrikt tillsammans med Solna och Sundbybergs kommuner, alltså samma område som Solna domsaga. Västerorts åklagarkammare omfattar samma område som domsagan och polismästardistriktet samt dessutom Gotland (dock finns ett lokalkontor i Visby).

Beckomberga sjukhus i Beckomberga i västra Stockholm, var i mitten av 1900-talet ett av Europas – och Sveriges genom tiderna största – mentalsjukhus med 2 000 patienter. När Stockholms läns landsting, som en del av psykiatrireformen, beslöt att lägga ned sjukhuset år 1995, fanns det cirka 250 vårdplatser kvar. Sjukhuset, med sammanlagt ett tjugotal olika byggnader, bestod av flera olika vårdpaviljonger för olika patientgrupper, samt byggnader för administration, personalbostäder, verkstad, kök, gymnastikhall, gravkapell och andra utrymmen.

Eneby är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun, nära Spånga, Norra Ängby, Bromma Kyrka och Beckomberga. Den ingår i stadsdelsområdet Bromma.

Bromma Kyrkskola byggdes 1864 och är Stockholms minsta och äldsta skola. Skolan är belägen i stadsdelen Bromma Kyrka strax bredvid Bromma kyrka. I skolans närhet finns också Prästgården, Tiondeladan, Klockargården, Klockstapeln och Sockenstugan. När folkskolestadgan från 1842 antogs blev det lilla rum i Gamla Klockargården som hittills använts till skolsal alltmer otillräckligt. Vid sockenstämman 1862 togs ett beslut om att bygga en ny skola. Den blev färdig 1864. Byggnaden omfattade två lärosalar, två kapprum och två bostäder. Där undervisade vid 1890-talets mitt en folkskollärare, som även var klockare, organist och vaccinatör samt en småskollärarinna. Redan 1885-1886 var den för trång och man utökade skolan åt söder med ytterligare en skolsal och dessutom två lägenheter för skolans lärare. Ända fram till 1906 var förhållandena ganska likartade från äldre tider i kyrkskoleområdet. Då kom samhället Bromma Villastad till och då exploaterades Enebymarken till bostadstomter. Barnantalet i skolåldern ökade och man ansåg det önskvärt att dela antalet folkskolebarn i två avdelningar. En extra ordinarie folkskollärarinna anställdes. Efter tillkomsten av Bromma Trädgårdar blev det ändå större fart på bebyggelse och folkökning. På 1920-talet blev skolan återigen för trång och 1930 kunde man ta den nya skolan i Norra Ängby i bruk. Först när tidsenliga lokaler kom till stånd 1930 i skolbyggnaden i Norra Ängby vid Vultejusvägen löstes problemet med de otillräckliga lokalerna. Fram till 1934 användes skolan för sitt ändamål. Därefter och fram till 1964 var lokalerna uthyrda till Bromma ungdomsråd. Sedan skoldirektionen rustat upp skolan togs den åter i bruk 1964. Kyrkskolan används fortfarande för undervisning av två klassavdelningar, årskurs 1 och 2. Organisatoriskt tillhör skolan sedan 2019 Nya Elementars skola, dessförinnan Norra Ängby skola, och Bromma stadsdelsområde. Skolan renoverades pietetsfullt i början av 1990-talet, bland annat finns de gamla kaminerna, som värmde upp skolan, kvar. Skolan har många gamla väl bevarade traditioner. Exempelvis kan nämnas skolans luciafirande som äger rum i Bromma kyrka och skolavslutningen i juni. Dessa är mycket välbesökta. På nationaldagen den 6 juni 2000 mottog Bromma kyrkskola en fana av kung Carl XVI Gustaf vid nationaldagsfirandet på Skansen. I närheten av Bromma kyrkskola finns Bromma kyrka från 1100-talet, Kyrkbyn med olika byggnader, klockstapeln på Kråsberget, fornminnen och Kyrksjölötens naturreservat.

Gamla Klockargården är en byggnad som ligger nära Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Klockargården fungerade som den första skollokalen i Bromma. Klockarens arbete sedan mitten av 1600-talet bestod i att lära ungdomen att läsa och skriva. Det lilla rummet som hittills hade använts som skolsal i Gamla Klockargården blev alltmer otillräckligt när folkskolestadgan från 1842 antogs. Ett beslut om att bygga en ny skola antogs vid sockenstämman 1862. Den nya skolan blev färdig 1864. Både klockargården och prästgården var kronohemman. Klockarämbetet bestod även av många andra sysslor. Klockaren skulle även vårda kyrkan och dess inventarier samt sköta klockringningen och bistå prästen med kungörelser, kollekt och kyrkobokföring. Klockaren hade ett litet jordbruk och boskap att sköta. År 1755 började ordnad skolundervisning i gamla klockargården i Bromma socken på initiativ av den driftige kyrkoherden i Bromma, doktor Abraham Pettersson. Man antar att Klockargården byggdes för skoländamål. Den skulle vara både skollokal och bostad för komminister Erik Månström (1721-1793), som var lärare från starten 1755 och ända till 1793. Erik Månström utnämndes 1755 till komminister och skolmästare i Bromma församling. Skolmästare var titeln på en rektor eller en skolledare under medeltiden. Högst status hade riksskolmästaren, och i städerna fanns respekterade stadsskolmästare. Under 1600-talet kom ordet "skolmästare" att avse lärare. Klockaren vid Bromma kyrka bodde här senare. Byggnaden Gamla Klockargården brann 1805, men den återuppbyggdes. Den nya byggnaden uppfördes 1808, sedan den gamla hade förstörts vid branden 1805. På 1930-talet användes byggnaden Gamla Klockargården som expedition för kyrkogårdsförvaltningen, som 1961 flyttade till större och modernare lokaler. Kyrkogårdsnämnden erhöll då en ny förvaltningsbyggnad, som också ligger bland de röda husen kring Bromma kyrka. Expeditionslokalerna i Gamla Klockargården hade där ett provisorium sedan början på 1930-talet. Kyrkogårdsnämnden erhöll slutgiltigt expeditionslokalerna år 1939 och därefter residerade kyrkogårdsnämnden och dess expedition där fram till 1961. Därefter har klockargården av församlingen använts som förskola. "De röda husen kring Bromma kyrka har i enlighet med de kommunala museimännens önskan bevarats och restaurerats och utgör nu en omistlig kulturskatt till glädje och nytta för många församlingsbor och besökare i Bromma." Klockardottern Dagmar Gerdelius skriver i sin uppsats "Kring klockargård och prästgård i gamla Bromma": På 1890-talet var den gamla klockargården en idyll. Hela söderväggen var övervuxen med vildvin ända upp på taket. Runt om lyste blommande hägg, syren och fruktträd om våren, granna blommor och mognande frukter om hösten. Olägenheten var kylan och råttorna. Ingen riktig brunn fanns.

Bromma distrikt är ett distrikt i Stockholms kommun och Stockholms län. Distriktet ligger i Västerort i Stockholms kommun inom området för Bromma stadsdelsområde.