Bromma distrikt, Uppland

Bromma kyrka är en kyrkobyggnad i Bromma i Stockholms kommun i Uppland. Den är församlingskyrka i Bromma församling i Stockholms stift.

Bromma Kyrka är en stadsdel kring Bromma kyrka i Västerort inom Stockholms kommun. Den gränsar till Norra Ängby, Beckomberga, Eneby och Riksby. Stadsdelen bildades 1932, där norra delen 1940 utbröts till en egen stadsdel Eneby. I början av 1900-talet ägdes marken, där stadsdelen Bromma Kyrka nu breder ut sig av Eneby gård, kyrkoherdebostället vid Bromma kyrka och Beckomberga gård. Området kallades då Bromma kyrktrakt. Eneby gårds dåvarande ägare började 1905 att sälja tomter för villabebyggelse. Försäljningen pågick i tio år men var inte särskilt omfattande. Några kvarter låg söder om Bällstavägen och ingår nu i stadsdelen Bromma Kyrka. Staden köpte 1938 återstoden av fastigheten och bebyggdes med småstugor. Eneby gård revs 1968. Marken styckades i två delar. Man skulle först exploatera delen öster om Bällstavägen, var det meningen, för att sedan fortsätta med den västra delen. I stället blev det så att Sundbyberg köpte den västra delen av tomtmarken för att anlägga ett reningsverk. Området som ligger öster om Bällstavägen kom då att bilda Bromma Villastad. Eneby gårds ägare sålde tomter, som han kallade Bromma Villastad. Denna försäljning var avslutad 1914. En stor del av Bromma kyrkojord såldes 1918 för att bebyggas. För detta ändamål bildades Föreningen Bromma Trädgårdar u.p.a., som bestod fram till 1946. En mängd mycket stora villatomter har bildats och bebyggts genom att man delade de ursprungliga tomterna. Bromma församling har medeltida ursprung. Den 1 maj 1909 utbröts Sundbybergs församling från Bromma församling. Bromma församling utgjorde till den 1 maj 1909 ett eget pastorat för att därefter till den 1 maj 1916 vara moderförsamling i pastoratet Bromma och Sundbyberg, för att därefter åter utgöra ett eget pastorat. År 1915 bjöds delar av kyrkoherdebostället ut till försäljning av Kungl. Maj:t. Stockholms stad visade inte något intresse för att köpa området. Det blev i stället några handlingskraftiga män, som bildade Föreningen Bromma Trädgårdar u.p.a.. Denna förening köpte 1919 området söder och öster om Bromma kyrka. År 1923 köpte föreningen även en del av Beckombega gård, som låg sydväst om kyrkan, eftersom efterfrågan på tomter blev så stor. När Föreningen Bromma Trädgårdar upphörde att existera bildade villaägarna 1950 Bromma Kyrkas Villaägarförening upa. 1957 var det dags för en sammanslagning av Föreningen Bromma Trädgårdar upa och den 1920 bildade föreningen Föreningen Bromma Villastad u.p.a.. Den sammanslagna föreningen har namnet Bromma Kyrkas Villaägarförening u.p.a.. Till en början var tomterna i området stora, 4000 - 7000 kvadratmeter stora, men under årens lopp blev tomtavstyckningar allt vanligare. Nu ligger tomternas areal mellan 300 och 3500 kvadratmeter.

Bromma socken i Uppland ingick i Sollentuna härad, uppgick 1916 i Stockholms stad, och området är sedan 1971 en del av Stockholms kommun och Sundbybergs kommun, från 2016 inom Bromma, Västerleds distrikt, Essinge och Sundbybergs distrikt. Socknens areal var 25,05 kvadratkilometer land (1903). År 1903 fanns här 2 220 invånare, där Sundbybergs köping med 3 031 inte inräknats. Sockenkyrkan Bromma kyrka ligger i socknen.

Tiondeladan, Bromma kyrka ligger närmast intill prästgården Bromma i stadsdelen Bromma Kyrka i Bromma i västra Stockholm. I Tiondeladan, som byggdes på 1700-talet på Bromma prästgårdstomt, kunde prästen samla Bromma-böndernas skatter som erlades in natura. Här förvarades den tiondel av böndernas produktion, som de efter antalet mantal var skyldiga att leverera till kyrkan. Böndernas produktion kunde vara spannmål, kött, ägg etc. Dessa tionden behövdes främst för fattigvården, men var även en viss naturalön åt prästen och hans medhjälpare. Tiondeladan ligger i sluttningen norr om Bromma kyrka, liksom Sockenstugan och prästgården från år 1850. Öster om Tiondeladan ligger Gamla Klockargården och Kyrkskolan och på Kråsberget norr om Tiondeladan ligger Klockstapeln. Lite norr om Tiondeladan, på Doktor Abrahams Väg, låg Arrendatorbostaden. Huset eldhärjades och revs 1979. Det låg mitt emot Prästgården och var från 1500- eller 1600-talet.

Prästgården, Bromma är en prästgård i Bromma församling som ligger vid Bromma kyrka i stadsdelen Bromma Kyrka väster om Stockholm. Prästgården, Klockargården och Bromma kyrkskola eller Kyrkskolan var alla byggda under 1800-talet. Prästgårdsflygeln, den röda stugan öster om prästgården, från 1600-talet användes fram till 1850 som kyrkoherdebostad, och kallas idag Sockenstugan. En tiondelada, Tiondeladan, Bromma kyrka, där prästen kunde samla Bromma-böndernas naturaskatter finns också på prästgårdstomten. Den nuvarande prästgården ligger i vinkel med den gamla prästgården, alltså Sockenstugan. På andra sidan prästgården ligger tiondeladan, också den i vinkel. Nya prästgården vid Bromma kyrka byggdes 1848-1850.

Sockenstugan, Bromma är Bromma församlings gamla prästgård. Den ligger som flygel öster om nuvarande Prästgården vid Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i västraStockholm. Sockenstugan eller Prästgårdsflygeln från 1600-talet användes fram till 1850 som kyrkoherdebostad, då den nya prästgården vid Bromma kyrka var färdigbyggd 1850. Nu innehåller Sockenstugan lokaler för församlingsändamål. Sockenstugan ligger i sluttningen norr om Bromma kyrka, liksom Tiondeladan och prästgården från år 1850. Öster om Sockenstugan ligger Gamla Klockargården och Kyrkskolan och på Kråsberget norr om Sockenstugan ligger Klockstapeln. 1964 genomfördes en genomgripande restaurering av Sockenstugan under ledning av arkitekt Ragnar Hjorth (1887-1981). De tre rummen gavs därvid olika tidsprägel. Ett fick då inredning med 1600-talsstil, ett hade gustavianska möbler och ett nyrokoko från sent 1800-tal. Vid en ny renovering 1996 togs de tidstypiska möblerna bort. Byggnadsrådet Ragnar Hjorth var Bromma församlings huvudarkitekt åren 1930-1970. Sockenstugan, med adress Doktor Abrahams Väg 23, används i dag som samlingslokal för kyrkans verksamhet.

Bromma Kyrkskola byggdes 1864 och är Stockholms minsta och äldsta skola. Skolan är belägen i stadsdelen Bromma Kyrka strax bredvid Bromma kyrka. I skolans närhet finns också Prästgården, Tiondeladan, Klockargården, Klockstapeln och Sockenstugan. När folkskolestadgan från 1842 antogs blev det lilla rum i Gamla Klockargården som hittills använts till skolsal alltmer otillräckligt. Vid sockenstämman 1862 togs ett beslut om att bygga en ny skola. Den blev färdig 1864. Byggnaden omfattade två lärosalar, två kapprum och två bostäder. Där undervisade vid 1890-talets mitt en folkskollärare, som även var klockare, organist och vaccinatör samt en småskollärarinna. Redan 1885-1886 var den för trång och man utökade skolan åt söder med ytterligare en skolsal och dessutom två lägenheter för skolans lärare. Ända fram till 1906 var förhållandena ganska likartade från äldre tider i kyrkskoleområdet. Då kom samhället Bromma Villastad till och då exploaterades Enebymarken till bostadstomter. Barnantalet i skolåldern ökade och man ansåg det önskvärt att dela antalet folkskolebarn i två avdelningar. En extra ordinarie folkskollärarinna anställdes. Efter tillkomsten av Bromma Trädgårdar blev det ändå större fart på bebyggelse och folkökning. På 1920-talet blev skolan återigen för trång och 1930 kunde man ta den nya skolan i Norra Ängby i bruk. Först när tidsenliga lokaler kom till stånd 1930 i skolbyggnaden i Norra Ängby vid Vultejusvägen löstes problemet med de otillräckliga lokalerna. Fram till 1934 användes skolan för sitt ändamål. Därefter och fram till 1964 var lokalerna uthyrda till Bromma ungdomsråd. Sedan skoldirektionen rustat upp skolan togs den åter i bruk 1964. Kyrkskolan används fortfarande för undervisning av två klassavdelningar, årskurs 1 och 2. Organisatoriskt tillhör skolan sedan 2019 Nya Elementars skola, dessförinnan Norra Ängby skola, och Bromma stadsdelsområde. Skolan renoverades pietetsfullt i början av 1990-talet, bland annat finns de gamla kaminerna, som värmde upp skolan, kvar. Skolan har många gamla väl bevarade traditioner. Exempelvis kan nämnas skolans luciafirande som äger rum i Bromma kyrka och skolavslutningen i juni. Dessa är mycket välbesökta. På nationaldagen den 6 juni 2000 mottog Bromma kyrkskola en fana av kung Carl XVI Gustaf vid nationaldagsfirandet på Skansen. I närheten av Bromma kyrkskola finns Bromma kyrka från 1100-talet, Kyrkbyn med olika byggnader, klockstapeln på Kråsberget, fornminnen och Kyrksjölötens naturreservat.

Gamla Klockargården är en byggnad som ligger nära Bromma kyrka i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Klockargården fungerade som den första skollokalen i Bromma. Klockarens arbete sedan mitten av 1600-talet bestod i att lära ungdomen att läsa och skriva. Det lilla rummet som hittills hade använts som skolsal i Gamla Klockargården blev alltmer otillräckligt när folkskolestadgan från 1842 antogs. Ett beslut om att bygga en ny skola antogs vid sockenstämman 1862. Den nya skolan blev färdig 1864. Både klockargården och prästgården var kronohemman. Klockarämbetet bestod även av många andra sysslor. Klockaren skulle även vårda kyrkan och dess inventarier samt sköta klockringningen och bistå prästen med kungörelser, kollekt och kyrkobokföring. Klockaren hade ett litet jordbruk och boskap att sköta. År 1755 började ordnad skolundervisning i gamla klockargården i Bromma socken på initiativ av den driftige kyrkoherden i Bromma, doktor Abraham Pettersson. Man antar att Klockargården byggdes för skoländamål. Den skulle vara både skollokal och bostad för komminister Erik Månström (1721-1793), som var lärare från starten 1755 och ända till 1793. Erik Månström utnämndes 1755 till komminister och skolmästare i Bromma församling. Skolmästare var titeln på en rektor eller en skolledare under medeltiden. Högst status hade riksskolmästaren, och i städerna fanns respekterade stadsskolmästare. Under 1600-talet kom ordet "skolmästare" att avse lärare. Klockaren vid Bromma kyrka bodde här senare. Byggnaden Gamla Klockargården brann 1805, men den återuppbyggdes. Den nya byggnaden uppfördes 1808, sedan den gamla hade förstörts vid branden 1805. På 1930-talet användes byggnaden Gamla Klockargården som expedition för kyrkogårdsförvaltningen, som 1961 flyttade till större och modernare lokaler. Kyrkogårdsnämnden erhöll då en ny förvaltningsbyggnad, som också ligger bland de röda husen kring Bromma kyrka. Expeditionslokalerna i Gamla Klockargården hade där ett provisorium sedan början på 1930-talet. Kyrkogårdsnämnden erhöll slutgiltigt expeditionslokalerna år 1939 och därefter residerade kyrkogårdsnämnden och dess expedition där fram till 1961. Därefter har klockargården av församlingen använts som förskola. "De röda husen kring Bromma kyrka har i enlighet med de kommunala museimännens önskan bevarats och restaurerats och utgör nu en omistlig kulturskatt till glädje och nytta för många församlingsbor och besökare i Bromma." Klockardottern Dagmar Gerdelius skriver i sin uppsats "Kring klockargård och prästgård i gamla Bromma": På 1890-talet var den gamla klockargården en idyll. Hela söderväggen var övervuxen med vildvin ända upp på taket. Runt om lyste blommande hägg, syren och fruktträd om våren, granna blommor och mognande frukter om hösten. Olägenheten var kylan och råttorna. Ingen riktig brunn fanns.

Klockstapeln, Bromma kyrka är en klockstapel, som ligger på gamla Kråsberget eller Klockberget, 200 meter nordost om Bromma kyrka, i stadsdelen Bromma kyrka i Bromma väster om Stockholm. Bromma kyrkas klockstapel har sedan 1685 legat uppe på Kråsberget. Bromma kyrkas klockstapel är från 1600-talet. Klockstapeln stod förr på kyrkogården, men revs när den blivit förfallen. Fram till 1685 låg klockstapeln alldeles intill kyrkan på dess södra sida. Kyrkoherde Johannes Vultejus lät flytta upp klockstapeln på Kråsberget. Troligen var anledningen att ljudet skulle höras vida omkring bland brommabönderna. Trappstenarna upp till stapeln höggs av en mjölnare år 1746. De två klockorna från 1600-talet, en större och en mindre rings numera med elektricitet. Den nya klockstapeln, den nuvarande, som var spånklädd, byggdes på Kråsberget norr om kyrkan. Bygget påbörjades 1692, men blev inte klart förrän 1695. Byggmästaren hade åtagit sig arbete även i en annan församling och avslutade inte arbetet i Bromma förrän han hotades med fängelse. Den nya klockstapeln från 1695 är av klockbocktyp, vilket innebär att den består av ett antal hjärtstolpar, som stöds av snedsträvor, den är av byggmästaren Fallerius. Klockstapeln, som byggdes 1692-1695, dominerar fortfarande Kråsberget. En typisk öppen klockstapel av klockbocktyp är inte panelklädd och har inte väggar. Klockstapelns grundstruktur är i form av en bock. Efter en översyn fick tornhuven nytt tak av koppar, som ersatte det gamla plåttaket.

Kyrksjön, tidigare även Bromma Kyrksjö, är en liten och grund insjö belägen mellan Norra Ängby och Bromma Kyrka i Bromma, Stockholm. Området kring Kyrksjön kallas löt. Det är ett mycket gammalt ord, som betyder betesmark eller utjord. Sjön ingår i Kyrksjölötens naturreservat. Vid provfiske har ruda fångats i sjön. Tillrinningen kommer huvudsakligen från naturmark. Inom tillrinningsområdet finns också två koloniområden (Koloniområde Kortenslund och Koloniområde Glia), en mindre del villabebyggelse och ungefär 500 m av Spångavägen. Det enda tydliga tillflödet, ett dike, kommer från Kyrksjölöten och koloniområdet öster om sjön. Utloppet går genom en kulvert under Ängby idrottsplats till en pumpstation vid Bällstavägen. Därifrån förs vattnet till Råcksta träsk. Bebyggelsen runt omkring utgörs till större delen av småhus och villor. Längs norra sidan löper Spångavägen. Vägen, som är den enda större i området, avskärmas ganska effektivt av vegetationen.

Kyrksjölötens naturreservat är ett naturreservat i Riksby, Norra Ängby och Bromma Kyrka i nordvästra delen av Bromma stadsdelsområde, i Stockholms kommun. Reservatet är beläget i Bromma socken i Uppland (Stockholms län). Det är ett av tre naturreservat i Bromma stadsdelsområde. De båda andra reservaten är Judarskogens- och Grimsta naturreservat.

Västerort benämns den del av Stockholms kommun som ligger väster och nordväst om innerstaden. Stockholms kommun betecknar Västerort som ett stadsområde. I Västerort bor drygt 210 000 invånare (2010). Västerort består av de områden som inkorporerades med Stockholm 1916 (dåvarande Bromma församling, utom Essingeöarna som räknas till Stockholms innerstad) och 1949 (dåvarande Spånga församling och Hässelby villastads köping) samt områden som senare tillförts från kommunerna Järfälla och Sollentuna. I rättsligt hänseende tillhör Västerort från och med den 1 april 2007 Solna domsaga. Polisiärt är Västerort indelat i två lokalpolisområden: Rinkeby (Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsområden) och Vällingby (Hässelby-Vällingby och Bromma stadsdelsområden samt Ekerö). Dessa ingår båda i Polisområde Stockholm nord. Före 2015 ingick Västerort i Västerorts polismästardistrikt tillsammans med Solna och Sundbybergs kommuner, alltså samma område som Solna domsaga. Västerorts åklagarkammare omfattar samma område som domsagan och polismästardistriktet samt dessutom Gotland (dock finns ett lokalkontor i Visby).