Köpenhamns kommun

Ørstedsparken i Köpenhamn är en parkanläggning mellan Nørre Voldgade och Nørre Farimagsgade, vilken ägs av Köpenhamns kommun. Parken anlades av landskapsarkitekten Henry August Flindt åren 1876-79 och öppnades första gången för allmänheten den 27 oktober 1879. Parken har sju ingångar, och dess areal utgör 6,5 ha, varav en sjö i parken täcker 1,8. Anläggningen har varit skyddad sedan 1963 och har i stort sett bevarat sitt utseende oförändrat sedan anläggandet. Parken är - i likhet med Tivoli, Botaniska trådgården och Østre Anlæg - anlagt på en del av Köpenhamns vallar, då den omfattar arealen från Ahlefeldts bastion till Helmers bastion. Mellan dessa låg Hahns bastion, där det 1876 uppställdes ett monument med en staty av H.C. Ørsted. Detta gav anledning till en del polemik, då man menade, att den planerade parken därigenom skulle få dennes namn - vilket ju också skedde. Utöver monumentet över H.C. Ørsted finns monument över: juristen och politikern A.S. Ørsted 1778–1860 politikern, skeppsredaren och nationalbanksdirektören L.N. Hvidt 1777–1856 grundaren av den närliggande Zahles skole Natalie Zahle 1828–1913

Arbejdermuseet (svenska: Arbetarmuseet) ligger på Rømersgade i Köpenhamn, Danmark och öppnades år 1983. Museet håller till i Arbejdernes Forsamlingsbygning (Folkets hus) från 1879. Arbejdermuseets huvudmål är att skildra arbetarrörelsens och arbetarklassens arbetsliv och vardagsliv under de senaste 150 åren.

Jarmers torn är ett tidigare försvarstorn från omkring 1500 i Köpenhamn. Tornet inlemmades senare som kasematt i kung Kristian IV:s befästningsvallar i början av 1600-talet. Tornet hade ursprungligen två våningar och en 1,5 meter tjock yttre mur av tegel, son var elva meter i diameter. Det står på Jarmers Plads.

Nørreport var en av Köpenhamns fyra stadsportar. De andra tre var Østerport, Vesterport och Amagerport. Nørreport var infartsport för resande från Norge och Sverige, vilka kom via Helsingör. På grund av sin placering användes den också av resande från östra och norra Själland. Eftersom de danska kungliga som använde Frederiksborgs slott som sommarresidens reste genom Nørreport, namngavs gatan innanför porten Frederiksborggade, som den heter än idag. En äldre port ersattes 1671 av en nyare under Kristian V:s regeringstid efter ritningar av Lambert van Haven. Den nya porten blev Köpenhamns högsta och mest utsmyckade stadsport. Utsmyckningen var i sandsten och bestod bland annat av en kvinnofigur på vardera sida av porten som symbol för gudsfruktan och rättvisa. Detta anknöt till Kristian V:s valspråk "Gudsfrygt og retfærdighed". Nørreport revs 1857 i samband med avvecklingen av befästningsvallarna.

Folketeatret är en dansk teater på Nørregade i Köpenhamn. Teatern grundades 1857 av Hans Wilhelm Lange. Nuvarande direktör är sedan 2010 Kasper Wilton.

Nørreport station är en helt underjordisk järnvägsstation vid platsen för Nørreport i Köpenhamn. Den är Danmarks mest använda järnvägsstation med cirka 165 000 dagliga resenärer (på- och avstigande), varav ca 60 000 som reser med metron (tunnelbanan), cirka 80 000 med S-tog och cirka 27 000 med regionaltåg.[källa behövs] Stationen öppnades 1918, metron tillkom 2002. Stationen har genom sitt centrala läge en stor betydelse för pendeltågstrafiken (S-tog). Även Öresundstågen stannar vid Nørreport. För dem som vill gå till affärsgatorna Strøget och granngator är Nørreport lämplig eftersom man kommer direkt till gågatan Købmagergade, som också leder vidare till Strøget. Det finns sammanlagt sex spår (inklusive metrons två spår) och tre perronger. En perrong är för regionaltåg inklusive Öresundstågen, och en perrong för S-tog. De är parallella och är nedgrävda under en gata. Den tredje perrongen för metron ligger djupare och vinkelrätt mot de övriga.

Sankt Petri Kirke är en tyskspråkig evangelisk-luthersk kyrka i Köpenhamn. Kyrkan är den äldst bevarade i Köpenhamns indre by, dess torn, mittskepp och kor stammar från fjortonhundratalet. Kyrkans danska namn är Sankt Peders kirke, dess tyska är St.-Petri-Kirche [1]. Den ligger på hörnet av Nørregade och Sankt Peders Stræde i Latinerkvarteret.

Søerne (svenska: "Sjöarna") eller Københavns Indre Søer är sjöarna Sankt Jørgens Sø, Peblinge Sø och Sortedams Sø i centrala Köpenhamn, Danmark. Sjöarna har tidigare varit en del av Köpenhamns befästningsverk och har även fungerat som vattenreservoarer. De är idag ett populärt rekreationsområde. Att gå runt sjöarna innebär en promenad på omkring 6350 meter. Mellan sjöarna går gatorna Kampmannsgade (tvärs över Sankt Jørgens Sø) och Gyldenløvesgade (mellan Sankt Jørgens Sø och Peblinge Sø), samt broarna Dronning Louises bro (mellan Peblinge Sø och Sortedams Sø) och Fredensbro (tvärs över Sortedams Sø). I sydöstra hörnet av Skt. Jørgens Sø, vid Gammel Kongevej, ligger Tycho Brahe Planetarium. Väster om sjöarna ligger stadsdelen Nørrebro och Frederiksbergs kommun, och vid sjösystemets södra respektive norra ändar ligger Vesterbro respektive Østerbro.

Konsistoriehuset är en byggnad, som ligger på Köpenhamns universitets ursprungliga campus vid Frue Plads i Indre By i Köpenhamn i Danmark. Byggnaden är daterad till omkring 1420 och kan vara Köpenhamns äldsta bevarade byggnad. Huset uppfördes som residens för biskopen i Roskilde och övertogs efter reformationen 1536 av Köpenhamns universitet. Det är numera ett byggnadsminne. Till skillnad mot universitetets övriga byggnader undslapp Konsistoriehuset i huvudsak Köpenhamns brand 1728 och det engelska bombardemanget 1807. År 1969 genomförde den dåvarande riksantikvarien Olaf Olsen utgrävningar i huset, och han daterade det då till omkring 1420. Detta stämmer i tiden med att Erik av Pommern 1417 tillsåg att staden Köpenhamn övertogs av kronan från biskopen av Roskilde. Det ledde till att biskopen tvingades att frånträda Köpenhamns slott och att bygga ett nytt residens vid Vor Frue Kirke. En dendrokronologisk analys av ektimret i takkonstruktionen har visat att ekarna fälldes omkring 1480. Byggnaden var ursprungligen längre mot Nørregade genom en tillbyggnad, där nu Professorsvillan står, efter att ha uppförts där efter stadsbranden i Köpenhamn 1728. Då universitetet övertog det tidigare biskopsresidenset 1537, blev det professorsbostad. Det kom att från 1563 inrymma universitetets styrelse, konsistoriet. Huset är uppfört av tegelsten i munkförband i en våning över en välvd källare. Det är drygt 13 meter långt, 8 meter brett och har fyra fönster på var långsida. I källarvåningen finns tre fönsteröppningar på var långsida. Den tidigare tillbyggnaden var 3,5 meter och hade ett rum i vardera bottenvåningen och källarvåningen. Konsistoriets möteslokal i bottenvåningen har byggts om flera gånger under århundradena. Det nuvarande möblemanget är en gåva från de två Carlsbergsfonderna till universitetet vid dess 500-årsjubileum 1979. Gåvan var baserad på en idé om att låta möbelarkitekten Hans J. Wegner skapa en originell och värdig möblering till detta speciella och historiska rum. Denna tanke genomfördes dock endast i begränsad omfattning.

Tegne- og Kunstindustriskolen for Kvinder var en dansk konstskola i Köpenhamn, instiftad 1876 som ett initiativ för kvinnors utbildningsmöjligheter, då kvinnor i slutet av 1800-talet inte kunde söka in på tekniska skolor. Tegneskolen utbildade kvinnor i konsthantverk och grafiska ämnen. Dansk Kvindesamfund arbetade för att få kvinnor registrerade på Konstakademien, och då det lyckades år 1888, blev konstskolan erkänd som en förberedande skola till Kunstakademiets Kunstskole for Kvinder. Skolan blev 1967 sammanslagen med Kunsthåndværkerskolen som Skolen for Brugskunst, senare Kunstakademiets Designskole. 1880–1881 uppfördes en ny skolbyggnad på H. C. Andersens Boulevard (Vestre Boulevard), ritad av arkitekten Vilhelm Klein, vilken användes från 1881 till 1967. Hans fru Charlotte Klein (född Schrøder) var den nyuppförda skolans första föreståndare. Byggnaden är idag kulturminnesmärkt.

Köpenhamns universitet är Danmarks största och äldsta universitet, grundat 1479, med drygt 38 000 inregistrerade studenter (2011). Universitetet består av åtta fakulteter: biovetenskap, farmaceutisk vetenskap, teologi, juridik, samhällsvetenskap, hälso- och sjukvård, humaniora och naturvetenskap. Köpenhamns universitet grundades av Kristian I, som ett katolskt universitet med de fyra fakulteterna filosofi, teologi, juridik och medicin. Det var ursprungligen beläget på Bispegårdens nuvarande plats. Under katolsk tid var verksamheten begränsad på grund av dålig ekonomi, och verksamheten upphörde helt i samband med reformationen. Under 1530-talet återupptogs verksamheten och Kristian III utfärdade 10 juni 1539 ett nytt grundläggningsbrev. I samband med detta flyttade universitetet till den förre katolske biskopens gård, belägen på det nuvarande universitetets mark. 1601 invigdes en ny universitetsbyggnad, som brann ned 1728. I samband med Köpenhamns bombardemang 1807 förstördes på nytt universitetsbyggnaden. Det nya universitetshuset invigdes 1836, och utgör nu den gamla delen av universitetet. Efter detta har en mängd nya institutioner inträttats. År 1916 invigdes "Studiegaarden" invid universitetets annex i Studiestræde.

Bispetorv, eller Bispetorvet, är danskt torg i hörnet Nørregade/Studiestræde i Indre By i Köpenhamn. Bispetorv har sitt namn, som det fick 1943, efter Bispegården, som är Köpenhamns biskopsresidens och som ligger på andra sidan av Studiestræde. Torget domineras av huvudingången till Vor Frue Kirke på andra sidan Nørregade.